Vi ser enbart män på gator och torg. Var finns alla kvinnor? Jo kvinnan är hänvisad till hemmets fyra väggar. Hennes plats är, som vi har sagt tidigare, att stå vid spisen och dessutom sköta barnen. Hennes arbete innanför hemmets väggar värderas till noll av marknaden. Hon fungerar i praktiken som en slav åt sin herre. Skulle hon någon gång vistas ute bland människor så förblir hon ändå osynlig eftersom hon är påbjuden att dölja sig, mer eller mindre.

Tala om vilket dårhus till samhälle som kvinnan är fångad i. Här är det fullständigt otänkbart för kvinnor att göra sin röst hörd. Strukturen visar sitt rätta ansikte. Nämligen att den är en spelplats för männen. Kvinnan är hänvisad till en helt annan värld. Hon får likt kreaturen hålla till på samhällets bakgård.

 

                                                     ---------------------------------------

 

Naturligtvis måste det göras investeringar för att driva och utveckla företag. Det förstår vi alla. Men varför skulle inte alla inblandade kunna bidra med den saken? Det är ju också ett sätt att sprida risken.

Även när det gäller marknaden så måste logiken få segra. Det är således ologiskt att ett fåtal kapitalstarka skall, i stort sett, ha allt inflytande på marknaden. Det logiska och enda vettiga är ju att vi alla har ett gemensamt och lika stort inflytande på marknaden. Vore inte detta det enda förnuftiga? Jo naturligtvis, men hur skall det gå till? Ja det är frågan.

Vi kan väl åter igen vara överens om att problemet sitter i strukturen, som allting annat. Ägarförhållandet är sådant och har under mycket lång tid tillbaka varit sådant att det är den kapitalstarke som sätter villkoren för alla och envar. Vi säger ju att dessa är maktens män. Dom kapitalstarka och maktens män är ju, som vi vet, samma människor. I den struktur som vi lever i så hänger ju kapital och makt ihop. Det är maktens män som sätter spelreglerna för marknaden. Det betyder ju att skall vi få en marknad som fungerar för allas bästa så måste maktens män fråntas sin makt. Svårare än så är det inte. Om man betraktar problemet förnuftsmässigt och logiskt. Men att finna en lösning i det praktiska livet är nog så komplicerat. Processen måste få ta sin tid.

Vi kan ju börja med att konstatera att marknaden fungerar ologiskt. Det är mycket vunnet när vi blir medvetna om att så här kan det inte få fortsätta. Som vi har sagt tidigare: för att kunna lösa ett problem så måste man först kunna identifiera problemet och påvisa att det fungerar ologiskt.

Åter igen så kommer vi fram till att det är själva den patriarkala strukturen som är orsaken till att marknaden är som den är. Man kan säga att marknaden är en lekplats för dom stora kapitalägarna, alltså maktens män. Marknaden borde istället vara en lekplats, för oss alla. Där vi alla har en lika stor del av kakan.

Varför skall en viss människa äga miljarder medan en annan människa knappt äger kläderna hon har på sig? Var finns logiken i detta förhållande? Det går bara inte att finna någon logik. Det säger ju sig självt att så här kan det inte få fortsätta att vara. Ändå har det fungerat så här i årtusenden. Men nu måste väl ändå måttet vara rågat. Eller vad säger ni? Nu måste logiken och det sunda förnuftet få genomslag annars finns ingen framtid för oss. Därmed vill jag säga att det brådskar en hel del. Det förstår väl var och en att dessa gigantiska orättvisor som finns mellan människor leder till våld och missnöje. Förstår vi det? Detta våld kommer bara att tillta i omfattning om ingen förändring sker.

Det krävs alltså en förändring av strukturen för att få ett slut på våldet. Är detta svårt att förstå?

Kan vi koppla det här till den inledande frågan om att driva och utveckla företag?

 

                                                         -------------------------------------

 

Vi är som fastnaglade i strukturen.

Kapitalägaren kanske resonerar så här: lönenivån är alltför hög här i landet därför tar jag beslutet att flytta företaget utomlands.

Eller han kanske resonerar så här: skatter och avgifter är på tok för höga här, därför väljer vi att flytta ut.

Eller så här: om kommunen hjälper till med diverse bidrag så etablerar vi oss här.

 

Den vanliga människan hamnar i total beroendeställning till kapitalets tänkanden och göranden. Vill kapitalägaren lägga ner företagen eller flytta företagen så får vi snällt stiga åt sidan och se på.

Vi måste ha klart för oss att kapitalet söker sig till marknader som ger bäst återbäring. Vad skall vi göra åt det? Nej vi kan ingenting göra åt det. Vi är som fastnaglade i strukturen. Vårt tänkande har formats till att acceptera detta förhållande. Vi tror att det skall vara så. Vi har formats till tron att det är helt i sin ordning att vissa människor skall styra och ställa på marknaden och i övriga samhället. Vi tror att marknadsstrukturen skall vara uppdelad på kapitalägare och icke-kapitalägare.

Vi har lärt oss att livet går ut på att tjäna pengar. Kapitalet vill tjäna så mycket som möjligt. Vi vill tjäna så mycket som möjligt. Därför så uppstår ett motsatsförhållande. En motsättning. Vi tror att det skall vara så. Kapitalägaren tror att det skall vara så. Alla tror att strukturen skall se ut så.

Pengar, pengar. Jakten på pengar driver oss alla. Vi tror att livet skall levas så. Vi är som fastnaglade i strukturen.

 

                                                      ----------------------------------

 

Författarna till våra historieböcker skildrar romarrikets uppgång och fall; den kinesiska kejsardynastins storhetsperioder; de europeiska korstågens härjningar; europeernas kolonisering av stora delar av världen; det trettiåriga kriget; Karl XII härjningståg mot våra grannar; världskrigens totala förakt för mänskligt liv. Listan kan göras oändlig på hur maktens män genom våld försöker skaffa sig ännu mera makt.

Vi får lära oss hela den här historien. Vi får lära oss hur vålsam människosläktets utveckling har varit och är. Vi får lära oss det precis som om livet skall levas så. Precis som om vårt släktes utveckling inte kunde ha gått till på ett annorlundare sätt. Det som har varit det har varit och det kunde inte ha gjorts annorlunda. Det finns just ingenting att ifrågasätta med det, enligt historiens författare.

Men det är just på den här punkten som all historieframställning är felaktig. Den avgörande frågeställningen saknas. Och den lyder: skulle människan ha levt på det sätt som hon har gjort?

Nej människan skulle inte ha levt på det sätt som hon har gjort. Denna avgörande frågeställning saknas i all historieframställning. Därmed blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att söka förstå dom grundläggande problemen för mänskligheten.

Vi måste söka förstå vad som har gått fel i mänsklighetens utveckling. Det förstår vi bäst genom att blicka tillbaka i historien och ifrågasätta. När vi förstår det så är det lätt för oss att inse vad som är fel i dagens samhällen.

 

                                                 ---------------------------------------

 

När det för tusentals år sedan gjordes skillnad på människa och människa så blev ju detta förödande för mänskligheten. Det gjordes till praxis att det skulle vara statusskillnader på människor. Enbart könsskillnaden räckte för att en statusskillnad var etablerad.

Dåtidens "stora tänkare och filosofer" förkunnade att så var fallet. Det blev alltså allmänt vedertaget och ingenting att ifrågasätta. I praktiken var det därför en omöjlighet för den vanliga enkla människan att överhuvudtaget komma på att ifrågasätta maktens människosyn. Allra helst om man dessutom var kvinna.

Det religiösa tänkandet tog mer eller mindre stryptag på mänskligheten. Det som de religiösa skrifterna förkunnade blev lag och kunde inte ifrågasättas.

Detta synsätt är ju förödande. Vilket också visar sig genom historiens lopp. Att det har varit och är förödande börjar vi inse nu. Och det är kanske först nu, under historiens gång, som vi inser det.

Eller vi kanske ännu inte har börjat inse det?

 

                                             -----------------------------------------

 

Du vaknar upp till den ständiga ångesten över att du sitter fast i ditt missbruk. Hur skall du fixa ytterligare en dag? Okey pengar har du för någon vecka framöver. Men efter det. Ingen aning.

Dina två små barn då?

 "Nej jag klarar inte det här! Antingen släpper jag taget och då får det gå som det går eller också ber jag om hjälp."

Det är så här det ser ut. Ber du om hjälp så åker du fast och dom kommer att utvisa både dig och dina barn. Jag förstår din fruktansvärda ångest.

"Snälla, ta hand om barnen så överlämnar jag mig! Mitt liv tar slut här. Jag orkar inte kämpa emot längre."

 

                                       ------------------------------------------------

 

Hur skall samhället kunna förändras när vi är omedvetna om det grundläggande problemet?

Svaret måste bli: nej det går inte att förändra samhället om vi är omedvetna om det grundläggande problemet. Så länge som det grundläggande problemet förblir olöst, så länge kommer våra samhällen att innehålla allvarliga fel och brister. Detta har vi påvisat tidigare och vi kommer fortsättningsvis att upprepa det gång på gång.

Av denna orsak är det därför absolut nödvändigt att all historieframställning övergår från att enbart beskriva historien, till att både beskriva och ifrågasätta följderna av den historiska gången.

Är det någonting i det historiska förloppet som har gått fel när halva mänskligheten har varit och fortfarande delvis är omyndigförklarad?

Historieframställningen måste ställa dom avgörande frågorna. Det grundläggande problemet måste medvetandegöras och lyftas fram så att alla ser det klart och tydligt. Det är först då som en förändring kan påbörjas.

 

                                                 ---------------------------------------

 

Det är just ekonomin som blir värdemätaren på samhället. Allt annat får en undanskymd plats. Stora penningstarka företag och en statskassa som får en allt mer stabil ekonomi. Detta är tydligen vad som menas med att det går bra för samhället. Och som det alltid har varit så är det framför allt en liten minotitet av befolkningen som gynnas. Det är den ekonomiska eliten som är dom stora vinnarna.

Det går inte komma ifrån att vi, precis som förr, lever i ett klassamhälle. Man kan säga som man alltid har sagt: en liten minoritet skor sig på majoritetens bekostnad.

 

                                                     -----------------------------------

 

Vi kallar det revolutionära handlingar. Men dessa handlingar blir sällan lyckosamma. Vilket ju historien bevisar gång efter gång. Revolutionära handlingar slutar mycket sällan i att folken får det bättre. Maktens män ersätts bara av en ny maktelit och efter några år så utövar denna nya maktelit samma förtryck mot folken. All denna turbulens leder just ingen vart och folken får det inte bättre. Vilket ju åter igen historien är ett bevis för.

Varför blir det så? Jo därför att den patriarkala strukturen inte genomgår en grundläggande förändring. Vårt tänkande och framför allt maktens tänkande är det samma såväl före som efter så kallade revolutionära samhällsomstörtningar.

 

                                                    ----------------------------------------

 

Det handlar inte om att välja sida längre. Jag menar, det hjäper föga att sitta hemma och ondgöra sig över huruvida vänster- eller högerpolitikern sticker dig mest i ögonen. Vi har nämligen inget val längre.

Skall våra samhällen kunna överleva dom alltmer tilltagande kriserna och då avser jag verkligen alla kriser, från klimatkrisen till ekonomiska kriser, då finns bara en enda utväg och det är en strukturell förändring av våra samhällen. Att tro någonting annat är dömt att misslyckas. Så kallad vänster- eller högerpolitik av "våra" etablerade partier leder inte till den nödvändiga förändringen.

Alltså ser det mörkt ut eftersom det saknas politisk insikt i den grundläggande problematiken.

 

                                                       ----------------------------------

 

Varför är det så och varför har det blivit så? Enormt stora frågor, som det har skrivits mängder av böcker om. Kända socialistiska författare har under ett antal generationer förklarat dessa frågor på ett uttömmande sätt. Men ändå inte riktigt.

Dom har, som vi så väl känner till, stakat ut vägen för oss hur klassamhället skall brytas ned till det klasslösa samhället. Men ändå inte förklarat det grundläggande problemet.

Dessa samhälleliga förändringar i de så kallade kommunistiska staterna hade inte och har inte åstadkommit dom resultat som dessa författare efterlyst. Nej dessa stater har misslyckats totalt.

Och varför blev det så och vad beror det på? Jo naturligtvis så både det blev så och beror på att samhället inte har lyckats lösa det grundläggande problemet. Nämligen patriarkatet.

 

                                                         ---------------------------------------

 

"Vi tömmer skiten i havet! Här är det ingen som kan se oss. Jag menar, vad spelar det för roll om skiten hamnar här när ändå ingen får veta något? Om vi skulle ha ansökt om tillstånd att få rengöra det här på hemmaplan så hade det gått på flera hundra tusen och det har vi bara inte råd med. Jag ställer inte upp på att riskera företagets framtid. Dom skall vara jävligt tacksamma att vi finns och fixar det här skitjobbet! Några av kommungubbarna vet vad vi håller på med men jag har sett till att dom håller käften."

 

                                                           -------------------------------------

 

Trots att medvetenheten i samhället nu är större än någon gång tidigare i historien om nödvändigheten av att barnen måste ges den allra bästa omvårdnaden för att dom skall kunna utvecklas till harmoniska individer, så fungerar det inte i praktiken. Varför? Varför behandlas inte våra barn på det sätt som vi alla önskar och vet att barn skall behandlas? Varför missgynnas barnen trots att vi alla är medvetna om att barnen måste prioriteras i samhället? Varför misslyckas samhället?

Jo vi misslyckas därför att strukturen inte förändras. Vi misslyckas därför att vi är omedvetna om att det är strukturen som är grundorsaken till vårt misslyckande.

 

                                                      --------------------------------------

 

Allting slås sönder där vi bor och lever. Dom unga männen eller rättare sagt tonåringarna krossar allt i sin framfart. Våra flickor våldtas. Skräcken bland oss alla som lever här syns i våra ansikten.

Vad kommer att hända inatt? Blir det åter igen ett hus som sticks i brand? Kommer en av våra söner att skjutas ner? Här råder rena rama helvetet.

Finns det någon ljusning för oss? Är det så här vi skall fortsätta leva våra liv?

 

                                                    --------------------------------------

 

För att få ett slut på krig och våld så räcker det inte med att underteckna fredsavtal eller att sätta in så kallade fredsbevarande styrkor. Okey man kanske löser konflikter för stunden genom att sätta in vapenmakt mot "onda" krigsherrar. Men det är inte dom grundläggande problemen i samhället som löses, utan det är maktbalansen mellan patriarkala samhällen som måhända får en lösning.

 

                                                    -------------------------------------------

 

Även om vi med rätta avskyr dessa maktgalna mördare så menar jag att vi själva kan hamna i deras kläder om dom "rätta" förutsättningarna skapas. Vi skall på inga villkor betrakta oss själva som bättre och ödmjukare män än dessa tyranner. Vi sitter fast i strukturen på samma sätt som dom. Det är enbart nyansskillnader mellan oss män i strukturen. Vårt tänkande formas ju utifrån samhällsstrukturen som råder. Och strukturen är ju orättvis. Den skapar vinnare och förlorare.

Att den skapar vinnare och förlorare det vet vi. Ser vi möjligheten att ta oss över till den vinnande sidan, då tar vi den möjligheten. Eller hur? Kosta vad det kosta vill!

 

                                                 --------------------------------

 

Historien kan vi inte ändra på. Den är ju som en uppslagsbok, för oss. Den våldsamma och orättvisa historien är ju en faktisk realitet för oss. Detta går inte att förneka. Men steget från att konstatera detta faktum till att dra slutsatsen att någonting grundläggande har gått fel i utvecklingen av våra samhällen, är någonting helt annat.

Miljarder människor hävdar att det är guds vilja att våra samhällen ser ut som dom gör. Många hävdar att våra samhällen skall vara ojämlika. Man menar att vissa människor förtjänar att leva bättre än andra. Medan följaktligen andra förtjänar att leva sämre än vissa. Ja meningarna om hur våra samhällsstrukturer skall se ut är många. Den ena åsikten är mer uppseendeväckande än den andra.

Därför kan vi också dra slutsatsen att ett ifrågasättande av samhällsbyggen som orsaker till krig, våld och elände omöjligen kan göras av samhällenas förvaltare. Alltså "våra" politiker. Detta ifrågasättande blir därför i det närmaste ogenomförbart. Det som inte förstås kan inte ifrågasättas.

Logiken säger oss att det är just samhällsstrukturen som är grundorsaken till krig, våld och elände. "Våra herrar" förstår inte logiken!

 

                                                        ----------------------------------

 

Går det att räkna ut vem som har den mest logiska åsikten? Jag tänker så här: när politiska partiers företrädare debatterar mot varann, finns det då något sätt att mäta vem som har den mest logiska åsikten?

Först av allt så skall vi klargöra att när vi lever i ologiska/orättvisa samhällsstrukturer så tänker och agerar vi ologiskt, så även politiska företrädare. Därför så skall vi inte förvänta oss att dessa politiker agerar logiskt. Deras uppgift är ju att förvalta den rådande strukturen och ingenting annat. Detta faktum får vi inte glömma.

Men i alla fall: när den ene politikern argumenterar för att kvinnor inte skall ha rösträtt och den andre politikern argumenterar för motsatsen, vem av dessa politiker har den mest logiska åsikten? Observera först att dessa bägge politiker är män. Kvinnliga politiker tillåts inte debattera om denna fråga eftersom dom ännu inte har någon rösträtt.

Nåväl, har man åsikten att kvinnor och män är jämlika då kommer man också fram till att kvinnor och män skall ha lika rösträtt. Har man däremot åsikten att kvinnor och män inte är eller skall vara jämlika då kommer man fram till åsikten att kvinnor inte skall ha rösträtt.

Som vi ser så har vi ställt ovanstående frågor till enbart män. Kvinnliga politiker är ju inte accepterade. Redan där är maktförhållandet ett faktum.

Ställer vi frågorna till kvinnorna i samhället så får vi garanterat ett gemensamt svar: könen skall vara jämlika och därigenom så skall könen ha lika rösträtt.

Hur avgör vi nu då vem av politikerna som har den logiska åsikten? Jo logiken i denna fråg säger oss att kvinnor inte är nöjda med att vara underställda männen vilket ju för med sig ojämlikhet och därmed orättvisa. Ett sådant förhållande mellan könen blir ologiskt.

Politikern som hävdar att kvinnor skall ha lika rösträtt som män agerar därför logiskt.

Jag menar att vi kan ställa sådana här frågor om allt i våra samhällen som har med själva strukturen att göra. Alltså strukturella förhållanden mellan oss människor i våra samhällen.

Borde inte detta fungera eller har vi missat något?

 

                                                       -----------------------------------

 

Slav eller arbetare, vad är skillnaden?

Marknaden sätter spelreglerna. Vilket innebär att man strävar efter att kunna köpa arbetskraften så billigt som möjligt och låta denna arbetskraft arbeta så mycket som möjligt. Sådana är reglerna.

Det är högsta möjliga avkastning på investerat kapital som gäller. En barnarbetare är inte  mera värd än vilken annan vara som helst. Så fungerar strukturen som vi lever i.

Dom unga flickorna och pojkarna visar oss den råa nakna sanningen om hur marknaden ser ut. Och den fungerar i princip på samma sätt här hos oss, med den skillnaden att här lindar vi in förtrycket i tjusiga avtal och regler.

Mina vänner, vi är grundlurade!

 

                                                     --------------------------------------

 

Kommunism har idag blivit ett skällsord. Man kan säga med rätta eftersom dom stater som idag utger sig för att vara kommunistiska i själva verket är stater som styrs diktatoriskt med enorma klasskillnader mellan människorna i samhället.

Kommunismens grundideologi är här helt ställd åt sidan. I dagens så kallade kommunistiska samhällen råder det totala föraktet från den härskande klassen gentemot den vanliga människan. Kapitalismen råder även i dessa samhällen precis som i övriga världen. Och dessa samhällen är fjärran från ideologin om det klasslösa samhället.

Det klasslösa samhället är det logiska och enda rättvisa samhället. Ett sådant samhälle är ett äkta kommunistiskt samhälle.

 

                                                   --------------------------------------

 

Krig, våld och den ekonomiska makten är ju dom största kännetecknen på patriarkatet. Det är slående vad denna destruktiva kraft gör sig påmind, varje dag. Miljarder människor lever sina liv mitt i denna våldets gryta.

Vi som har skonats från detta det hemskaste våldet kan uppleva det i media jämnt och ständigt, året om.

Det är mannens privilegium att gå ut och slåss med vapen i hand. Den som har vapen den har makt. Och just detta är ju förbehållet mannen. Mannen krigar, mannen våldför sig mot civilbefolkningen. Det är ett maktspel som utspelar sig. Så har det varit och så är det fortfarande.

Civilbefolkningen lemlästas vid väpnade konflikter. Detta meningslösa destruktiva dödande och lemlästande av människor är det mest iögonfallande beviset på det osunda patriarkatet.

Den utlösande faktorn till allt dödande har vi inte nämnt på dessa rader. Den ekonomiska makten.

En fråga: kan vi förstå att den ekonomiska orättvisan i våra samhällen är orsaken till våldet? Får jag svara? Jag tror inte att vi förstår det.

 

                                                  ---------------------------------

 

Vi ser och hör varje dag hur krig och elände plågar folken på den afrikanska kontinenten. Dessa etniska konflikter verkar aldrig ta slut. Vi undrar. Hur orkar dom hålla på? Skall mördandet och lemlästandet aldrig ta slut? Alla dödas utan pardon. Det är männen som krigar. Mot civilbefolkningen tas ingen som helst hänsyn. Tillhör man inte "rätt" etnisk grupp så lever man mycket farligt.

Varför är det så, kanske vi undrar? Eller vi kanske inte undrar längre? Dom är ju som vilddjur där nere, tänker vi. Dom verkar döda för nöjets skull.

Vi ser hur andra människor har det. Dom lever så helt annorlunda mot vad vi själva gör.

Varje dag betraktar vi världen som den är. Det är tydligen så här livet skall se ut. Är det så här vi skall leva? Skall livet vara på detta vis?

 

                                                     ------------------------------------

 

Det är strukturen som, på sitt sätt, föder fram galna människor. Alltifrån galna ledare till simpla mördare och våldsverkare. Det är strukturen som är orsaken till att individuella galningar överhuvudtaget utvecklas i ett samhälle. Därför kan omöjligen samhället få ett slut på våldet eftersom samhället i sig självt är sjukt. Det går bara inte.

 

                                                    ------------------------------------

 

Samhällssystemet; religionen; etniska och kulturella skillnader kan ju skilja sig markant från en stat till en annan. Människorna som växer upp i dessa, från varann skilda stater, formas naturligtvis av "sin" stats samhällsstruktur. Människorna identifierar sig med sin stat och dess struktur/system. Strukturen må vara hur idiotisk och inhuman som helst. Människorna i strukturen "ser inte" dess brister. Man lever som man alltid har levt. Har man levt så här i generation efter generation, varför skall man inte leva så här nu?

Motsättningar mellan stater har alltid existerat. Varför skall dessa motsättningar upphöra nu? Vi har alltid varit fiender och vi kommer alltid att förbli fiender. Det är så man resonerar.

Det är den hierarkiska maktstrukturen som genom historien har skapat dessa konflikter och eftersom den grundläggande motsättningen är olöst så underblåses motsättningar mellan stater hela tiden.

Det blir en styv uppgift för framtidens generationer att bryta ner dessa "konstlade" motsättningar - stater. Eller så kan det överbryggas ganska snabbt när befolkningarna, på var sin sida om statsgränserna, genom kunskap kan frigöra sig från den förtryckande samhällsstruktur som har format dem.

Stater/länder, så som vi idag tänker och upplever oss stater, har således ingen framtid. Stater är en skapelse av det hierarkiska patriarkatet och stater skapar, som vi ser, mer orättvisa än rättvisa för mänskligheten. Därför finns ingen framtid för en sådan uppdelning av människor.

Som vi har sagt tidigare: denna uppdelning av människor bygger på grundläggande fel och brister vilket bevisas genom det historiska perspektivet.

 

                                                        ---------------------------------------

 

Ordet demokrati är ett ord som i praktiken inte innebär någonting. Den verkliga makten i våra samhällen innefattas inte av ordet demokrati.

Dagens politiska partier kan därför inte åstadkomma verkliga förändringar i våra samhällen. Dom käbblar om småsaker som egentligen inte innebär att människorna får det bättre. Därför kan man också säga att den politiska demokratin är ett medel för maktens män att ostört få fortsätta med sin verksamhet att skapa sig ekonomisk makt över folket.

 

                                                     --------------------------------------

 

Vad är en konstnär? Jo vi definierar en konstnär som en kreativ och skapande människa vars konst får oss att uppleva tillfredsställelse. Konsten berör oss på alla sätt och vis. Därför så kan man säga att dessa konstnärer, som berör oss, dom beundrar vi. Ja vi ser rent av upp till dom.

Vi, som ju är marknaden, betalar också dessa konstnärer med pengar. Ibland får dom till och med mycket pengar så att dom får möjligheten att leva sina liv i lyx och överflöd.

Jag ställer frågan: skall det fungera så? Skall dessa människor jämföras med stora kapitalägare? Ja dom blir ju själva kapitalägare.

Man kan därför säga att konstnärer, precis som vilka människor som helst, är beroende av marknaden. Varje konstnär har sitt pris. Marknaden sätter priset. Konstnärer lever i och är beroende av marknaden, precis som du och jag. Många konstnärer lever av smulor och ett fåtal lever i överflöd. Så är det. Konstnärer är lika fast förankrade i den rådande marknadsstrukturen som vi alla.

Skall det fungera så? Nej eftersom vi lever i en orättvis struktur så lever även konstnärer i en orättvis struktur.

Eftersom strukturen formar vårt tänkande så innebär det att vi formas att iakta konstnärer utifrån dom riktlinjer som strukturen/marknaden uppställer. Strukturen har lärt oss att se upp till maktmänniskor. Vi ser upp till rika och kända människor. Kända konstnärer är inget undantag. Alla kändisar - människor med makt och rikedom upphöjs av oss till övermänniskor.

Det är detta synsätt som är ologiskt. Strukturen/marknaden har format oss alla att se på varann utifrån detta ologiska tänkande. Vi rangordnar varann efter marknadens värderingar. Denna syn skapar orättvisor, vilket vi ju ser dagligen.

Av detta kan vi dra slutsatsen att ingen konstnär är mer betydelsefull än någon annan. Precis som att ingen av oss människor är mer betydelsefull än någon annan.

Detta synsätt går, som vi ser, tvärs emot dagens marknadssyn. Marknaden sätter ju olika pris på konstnärer så som den sätter olika pris på oss alla. Detta är i grunden orättvist och leder, som vi ser, till motsättningar.

Vår syn på konstnärer är lika ologisk som vår syn på människor i allmänhet. Vi ser och tänker så som marknaden har format oss att se och tänka.

Vi inbillar oss själva att vi är fritt tänkande och fritt agerande människor. Denna syn är fullständigt fel. Jag säger det igen: vi tänker och agerar så som strukturen har format oss att tänka och agera. Och detta synsätt drabbar även konstnärer.

 

                                             -----------------------------------------

 

Företagande och företagsamhet kommer att blomstra i mycket högre grad om alla människor i samhället involveras i kreativa uppgifter. Ett kreativt tänkande utvecklas betydligt bättre och effektivare i ett rättvist och jämlikt samhälle. Det är inte förnuftigt att tro att kreativa idéer måste bygga på att enskilda individer är kapitalägare.

Hur skall det fungera om vi inte jagar pengarna så som vi gör idag? Hur skall samhället fungera om inte människorna i samhället ser pengarna som drivfjädern i livet?

Jo samhället kommer att fungera mycket bättre beroende på att mervärdet av produktionen kommer människorna/samhället till del. Istället för att som nu hamna i kapitalägarnas fickor.

Det handlar om att vi börjar tänka logiskt. Det handlar om att strukturen genomgår denna nödvändiga förändring.

Skall vi alla få ta del av det värde som uppstår genom produktionen av varor och tjänster eller skall dessa värden hamna i kapitalets spekulativa kvarnar?

 

                                               -------------------------------------

 

Pengar skapas genom den produktion som vi åstadkommer. Pengar blir därmed också ett mått på arbetet. Därför kan vi säga att människorna i samhället byter arbeten med varann. En viss mängd arbete blir därmed likvärdigt med ett visst antal pengar. Eller hur? Därmed inte sagt att dessa "arbetsbyten" är rättvisa.

Samhället utvecklas alltså med hjälp av det arbete som vi människor utför. Välstånd och ett drägligt liv är alltså avhängigt av det arbete som vi åstadkommer.

Vi kan också se det på det viset att om ingen i samhället arbetar så utvecklas heller inte samhället. Om produktionen av livsmedel; kläder; hus och så vidare avstannar så medför det att samhället bryts ned och vi får svårt att kunna leva drägliga liv.

Utifrån dessa fakta så förstår vi att det är till fördel för ett samhälle om alla individer kan bidra med en viss mängd arbete. Samhällen blomstrar när människorna producerar varor och tjänster som är till gagn för hela samhället.

Om produktionen av samhälleliga varor och tjänster skulle upphöra då skulle samhället förfalla snabbt.

Förstår vi kapitalägandets roll i det här sammanhanget?

 

                                             ----------------------------------------

 

Uppdelningen av världen i stater/länder. Har ni tänkt på det?

Det är ju också någonting som vi betraktar som självklart. Det bara är så. Vi betraktar det lika självklart som att vi måste äta, för att överleva. Det är ju så vi betraktar det. Men är det så enkelt? I praktiken är det ju stor skillnad på var man lever någonstans.

Det är ju åtskilliga gånger större möjligheter att leva ett drägligt liv i vårt land än vad det är i ett så kallat fattigt land. Den nyfödda har ju helt andra förutsättningar till ett "bättre" liv här än vad den nyfödda har i det fattiga landet. Bara för att ta ett exempel.

Verkar detta förhållande förnuftigt? Nej naturligtvis inte. Det naturliga vore väl att den nyfödda borde ha lika förutsättningar till ett drägligt liv oberoende av om hon råkar vara född här eller där. Detta borde vara det normala och självklara. Men så är det alltså inte.

Varför är då vår värld uppdelad i länder? Hur har det blivit så? Är denna uppdelning till gagn för mänskligheten eller är det till nackdel?

Hur uppstod då länder? Kom människorna inom ett särskilt landområde på att dom skulle bilda en gräns gentemot människorna inom ett annat landområde? Verkar detta rimligt? Nej det verkar ju helt orimligt.

Stater, eller länder, fanns för tusentals år sedan. Stater uppstod som en följd av att maktens män ville garantera sig sin makt och helst också utvidga den. Man säkrade sin makt med gigantiska våldsapparater och ett speciellt tänkande. Det övernaturliga tänkandet som förkunnade att statens härskare var guden personifierad.

Stater uppstod alltså inte som en följd av att vanliga människor ville bygga upp en mur gentemot sina grannar. Nej stater uppstod ur den härskande maktens begär om ett liv med makt, med allt vad det innebär.

Som synes så är alltså det historiska ursprunget till dagens länder fullständigt oförnuftigt och inhumant.

Vad leder då denna uppdelning av människor i separerade stater till? Jo där har vi ju hur många exempel som helst på vilka fruktansvärda tragedier som har drabbat och drabbar människor som lever på "fel" sida om gränsen.

Statsgränser är i praktiken maktgränser. Eftersom nu denna maktuppdelning är tusentals år gammal så innebär det att vi idag inte funderar över detta allvarliga fel i våra samhällens uppbyggnad. Vi har tagit till oss detta förödande historiska fel så att vi ser det som fullt naturligt. Vi har så att säga blivit förblindade under den historiska gången. Det som en gång startade på ett inhumant sätt har vi under historiens gång övergått till att betrakta som humant. Vi betraktar länder idag som någonting förnuftigt och logiskt.

Men detta tänkesätt bygger på grundläggande fel, som vi ser. Detta tänkande är destruktivt. Det gagnar inte människorna utan det får negativa följdverkningar. Uppdelningen av människor i länder blir därför en grogrund för orättvisa, med konflikter som en naturlig följd. Vilket ju historien bevisar för oss.

Patriarkatet har därigenom skapat ett mycket komplicerat problem för mänskligheten, att lösa upp. Dagens länder är alltså resultatet av äldre tiders maktuppgörelser mellan det hierarkiska patriarkatet. Det har ingenting att göra med det sunda förnuftet.

 

                                                           ---------------------------------------

 

Vi har tidigare redogjort för arbetets (lönearbetets) ursprung och kommit fram till att just lönearbetets ursprung hänger intimt samman med ägandet. Ägandet av arbetet. Och eftersom den patriarkala strukturen, vid det här laget, var väletablerad så var det naturligtvis en del av strukturen att arbete och ägande hörde samman.

Men jag påstår nu att arbetet kan fungera utan ägande. Hur går denna ekvation ihop? Jo men försök att tänka er tillbaka till hur dom tidiga människorna levde. Den ena personen samlar in växter och den andra personen är i full färd med att fånga in fisk. En tredje person håller på att iordningställa en hydda. En fjärde tillverkar redskap. En femte hjälper dom små barnen i gruppen med allehanda ting. En sjätte hjälper den sjunde i gruppen med att stilla ett öppet sår i ryggen. Och så vidare. Så här går livet sin gilla gång.

Det arbete som gruppmedlemmarna utför tillfaller så klart hela gruppen. Därför så kanske man kan säga att gruppen äger arbetet. Det är gruppen som tjänar på det arbete som utförs av gruppmedlemmarna. Alla är viktiga individer för att gruppen skall leva vidare.

Hur skall vi överföra detta tänkande till dagens samhällen? Vi inser genast att det inte fungerar beroende på att strukturen är helt annorlunda idag än förr. Vad som krävs är alltså en strukturell förändring av samhället. Dagens struktur, den patriarkala, fungerar ju på det viset att den gynnar ett fåtal men missgynnar majoriteten. Strukturen måste fås att ändras till att gynna alla, inte bara ett fåtal. Naturen måste komma i balans igen och det kräver en strukturell förändring. Det bara är så. Några andra utvägar finns inte. Det logiska tänkandet måste få möjligheten att forma människans liv på jorden. I annat fall kommer människans möjligheter att leva vidare att bli omöjliga.

Vi hamnar i samma frågeställning som vi har gjort många gånger förut. Varför skall vissa människor leva i överflöd medan majoriteten knappt har möjligheten att leva ett drägligt liv? Skall det fortsätta att alltid vara så? Är det logiskt att denna orättvisa skall fortgå? Nej, nej, nej. Det kan inte få fortsätta som det har gjort under de senaste tusentals åren. Svaret är nej. Det kan bara inte fungera så. Då går vi under. Så är det.

En minoritet kan inte få diktera villkoren för majoriteten av mänskligheten. Detta tänkande leder till katastrof för oss alla. Således så kan inte kapitalägandet vara förbehållet ett fåtal stora marknadsaktörer. Tänk logiskt så inser vi nog alla att detta förhållande är absurt. Eller vad? Kapitalägandet måste tillfalla oss alla inte endast ett fåtal. Det går inte att komma till en annan slutsats om man får låta logiken råda. Eller hur?

Drar man således den logiska slutsatsen att ägandet måste tillfalla oss alla så kommer man fram till att ägandet upphör. Vilket ju är samma sak. Ägandet upphör när den strukturella förändringen är genomförd.

 

                                                   -----------------------------------------

 

Säg till den religiöse: att det finns ingen gud!

Vad får du för svar? Bevisa motsatsen!

Nej det är inte du som skall bevisa motsatsen, det är den religiöse som skall bevisa att det finns en gud.

Och detta har dom ännu inte lyckats med.

Vilken slutsats skall vi dra av detta mer än tusenåriga obevisbara påstående om guden?

Eftersom det inte kan bevisas så finns helt enkelt ingen gud.

Religionen är ett påfund av den mänskliga hjärnan.

Om människan inte fanns så fanns heller inte religionen.

Gudar tillhör det övernaturliga.

Ett tänkande som har sitt ursprung i den orättvisa struktur som vi lever i.

 

                                                   ------------------------------

 

Om kapitalet inte genererar någon vinst så blir det heller ingen investering. Så enkelt fungerar det. På grund av denna primära orsak så väljer kapitalets ägare helt enkelt att "låsa" in sitt kapital i så kallade säkra placeringar.

Enorma kapitalmängder är alltså inlåsta utan möjligheter för människorna i samhället att kunna användas för att utveckla sitt samhälle. Så ser strukturen ut.

Hur skall då samhället kunna "locka" det privata kapitalet att börja investera? Jo ett sätt är att avreglera exempelvis vård, skola och omsorg. Privata investerare lockas att få skattepengar när dom slår sig in på denna nya marknad. Ett fiffigt sätt va? Det skapar ju arbetstillfällen.

Men vi har missat något. Vad händer på sikt med denna politik? Jo avregleringar av den offentliga sektorn medför ju att ännu mer kapital binds upp av det privatägda kapitalet. Skattepengarna går ju rakt ner i fickorna på kapitalägarna. Privata kapitalägare får alltså en ännu större makt över det samlade kapitalet i samhället. Dom nyvunna skattepengarna tackar kapitalets ägare för och hur dom sedan används det har inte samhället med att göra.

Det långsiktiga resultatet av den här sortens politik kommer oundvikligen att leda till en allt högre arbetslöshet; en ännu mer fördjupad klyfta mellan fattig och rik; en utarmning av samhället med allt vad det innebär.

Dom globala kriserna, inom alla områden, kommer att öka i omfattning!

 

                                              ---------------------------------------

 

Rubriken på en tidningsartikel: "Trots större satsningar på psykiatrin så blir det inte bättre för patienterna! Varför?"

Jo svaret är enkelt. Det är en omöjlig uppgift att bota psykiskt sjuka patienter när själva strukturen som dom lever i är sjuk.

Vi kan ta en liknelse: det går inte att bota en lungcancerpatient som röker. Med andra ord så kan man säga att livet för människan blir inte bättre när grundförutsättningarna är ologiska.

Vad hjälper pengar när strukturen är som den är? Vad hjälper det att skicka pengar till så kallade u-länder? Det låter naturligtvis grymt men frågan är berättigad. Visst kan pengar hjälpa för stunden, men så länge som strukturen är som den är så hjälper inga pengar.

Pengarna hamnar hos korrumperade byråkrater. Det gäller ju att sno åt sig så mycket som möjligt av kakan. Det är samma regler som gäller i fattiga länder som i rika. Ingen skillnad. Strukturen bygger ju på att man jagar pengar. Livet handlar om att tjäna så mycket som möjligt. Denna desperata sanning blir ännu tydligare i fattiga länder. Här handlar livet om att överleva, ingenting annat. Så uselt är det ställt. Men det vet vi ju vid det här laget. Eller hur?

En annan sak: våld och kriminalitet tilltar i våra samhällen trots att mer och mer pengar pumpas in i åtgärder för brottsbekämpning. Jag säger det igen: det går inte att få bukt med våldet i våra orättvisa strukturer.

 

                                          -----------------------------------------

 

Vi kan dra följande slutsatser. Kungar; kejsare; faraoner; påvar; tsarer eller vad dom nu har för titel tillhör människosläktets avskum.

Okey, säger ni, men vad är det för fel på våran kung? Han gör ju inte en människa förnär. Nej det är förvisso sant. Våran kung fungerar som en vacker souvernir, en pärla som vi till och med kan vara stolta över. Men så enkelt är det inte.

Vi måste sätta in den nuvarande kungen i sitt historiska sammanhang. Genom att gå några generationer tillbaka i tiden så förstår vi vad kungamakten står för. Kungamakten stod för - just makten över kungariket. Kungen härskade över befolkningen i sitt kungarike. Makten upprätthölls med våld; religiöst förtryck; aggresion mot främmande makt; ekonomisk utarmning av folken. Det är så vi måste betrakta kungamakten. Att kungen numera är att betrakta som ett vackert minnesmärke, det beror på att vårt samhälle genomgår grundläggande förändringar i samhällsstrukturen.

Vi kan nu förstå det sjuka med forna tiders konungavälden därför att vi har möjlighet att stå vid sidan om och iakta det samhälle som levdes förr.

Därmed har vi då klargjort att envåldshärskare; kungar; kejsare; religiösa överhuvuden hur anspråkslösa dom idag än förefaller att vara, så hör dom inte hemma i ett framtida samhälle.

Deras tillkomst för flera tusen år sedan var ett resultat av maktstrukturen. Samhällena slog in på en utveckling som var behäftad med grundläggande fel och brister. Som vi ser blev det förödande för oss.

Nu när vi "står vid sidan om" och iaktar så konstaterar vi att så skall livet inte levas. Men det är först nu som vi har möjligheten att dra denna slutsats. Den här slutsatsen var svårare att komma fram till för bara några generationer sedan. Beroende på att vi människor då levde i ett mer auktoritärt hierarkiskt samhälle, som dessutom genomsyrades av religiösa diktat.

 

                                           ---------------------------------------------

 

Vad är det som avgör om tänkandet är logiskt eller ologiskt? Vem kan uttala sig om huruvida ett tänkande är logiskt eller inte? Är det inte en subjektiv bedömning som ligger till grund för hur betraktaren ser på tänkandet? Går det överhuvudtaget att göra en objektiv bedömning av tänkandet?

 

Människan är en levande varelse som alla andra levande varelser. Men det är hennes hjärna som gör henne unik. Och det är just hjärnan som får henne att utföra handlingar som, i många fall, strider mot all logik. Skulle människan ha samma hjärna som sina närmaste släktingar människoaporna då hade hon aldrig utfört dessa ologiska handlingar. Då hade hennes handlande förblivit logiskt, som alla andra levande varelser. Men nu är det inte så utan våra hjärnor får oss till att utföra de mest häpnadsväckande handlingar.

När vi utvärderar om vårt tänkande är logiskt eller ologiskt så är det därför av största värde att vi jämför oss med hur det övriga djurriket skulle ha agerat inför olika typer av handlingar som vi utför. Djuren är logiska varelser, därför kan man säga att vårt handlande kan komma upp till bevis när vi jämför oss med djuren. Man kan i många fall använda djuren som en slags värdemätare på hur det är ställt med vårt tänkande.

En annan värdemätare på vårt tänkande det är det historiska perspektivet av hur människan har levt och handlat under den tid hon har funnits på jorden. Detta är förmodligen det bästa hjälpmedlet vi har när vi bedömer om tänkandet är logiskt respektive ologiskt.

Människan ställs ju, allt som oftast, inför samma problem om och om igen. Problemen kan vara av liknande slag idag som för tusentals år sedan. Men synen på hur problemen skall lösas kan variera kraftigt. Här kan vi med hjälp av det historiska perspektivet avgöra om tänkandet utvecklas åt det logiska hållet eller vice versa.

Sedan har vi det vetenskapliga arbetet som kan avgöra huruvida tänkandet idag är mer eller mindre logiskt än det var för tusentals år sedan. Naturligtvis beroende av vilka problem vi ställs inför.

Men bara insikten av att vår hjärna kan få oss till ologiska handlingar är naturligtvis oerhört avgörande. Kan vi börja inse att vårt tänkande kan skapa ologiska handlingar, då har vi kommit en bra bit på väg mot det logiska tänkandet. Eller hur?

 

                                       -----------------------------------------

 

Varför kan inte samhället ifrågasätta det som händer och sker i det egna samhället? Varför kan inte samhället dra slutsatsen att någonting grundläggande i samhällsbygget har gått fel när grupper av människor attackerar varann med våldsamma medel?

Samhället löser dessa problem så som man alltid har gjort. Vare sig samhället står inför en våldsam konflikt gentemot ett annat samhälle eller om inre spänningar utlöser våld så är samhällets svar alltid detsamma: våldet skall besvaras med våld.

Man kan ju vid första anblicken anse att det är väl helt i sin ordning att samhället reagerar på detta vis. Samhället utgår ifrån att så som det ser ut i samhället idag så skall det också se ut i morgon. Samhället administreras och leds utifrån den självklara förvissningen om att det skall fungera så här. Därmed blir det omöjligt för samhället att dra slutsatsen att strukturen är ologisk/orättvis.

En motfråga: uppstår samhällskritiska röster och rörelser därför att våra samhällen är ologiska? Ja naturligtvis måste det vara så. Motsättningar och våldsamheter inom samhällen uppstår som en följd av att samhällen fungerar orättvist. Men denna faktiska självklarhet kan, som vi har konstaterat, omöjligen samhällenas förvaltare komma till insikt om.

Omvänt kan man därför säga: ett logiskt och rättvist samhälle kan omöjligen leda fram till allvarliga konflikter inom samhället.

 

                                            ---------------------------------------------

 

Eftersom våra strukturer är orättvisa i grunden, så innebär det att beslut som tas utgår ifrån orättvisa beslutsunderlag. Förstår vi det resonemanget?

 

Män beslutar och har beslutat att kvinnor skall bära slöja.

Män beslutar och har beslutat att kvinnor inte får köra bil.

Män beslutar och har beslutat att kvinnor inte skall ha rösträtt.

Män beslutar och har beslutat att kvinnor inte får göra abort.

Män beslutar och har beslutat att kvinnor inte får bestämma över sin egen kropp.

Män beslutar och har beslutat att vi skall rangordnas efter etnisk tillhörighet.

Män beslutar och har beslutat att vi skall föra krig.

Män beslutar och har beslutat att det är ekonomisk makt som skall styra våra samhällen.

Män beslutar och har beslutat att den som äger mest också bestämmer mest.

Män beslutar och har beslutat att det skall vara gränser mellan våra samhällen.

Män beslutar och har beslutat att guden är en han som har makten över våra liv.

Män beslutar och har beslutat att äktenskap och giftemål är heligt.

Män beslutar och har beslutat att kärnfamiljens struktur är idealet.

Män beslutar och har beslutat att det skall finnas arbetsköpare och därmed arbetssäljare.

Män beslutar och har beslutat att vi skall tjäna olika mycket pengar.

Män beslutar och har beslutat att våra liv går ut på att tjäna pengar och att konsumera.

Män beslutar och har beslutat att vi skall leva i en patriarkal struktur.

 

Män har tagit beslut som innebär att livet i sig inte är värt någonting. Utan det som är värt något, det är pengar. Det är män som har tagit och tar alla dessa grundläggande beslut. Allt är sålunda orättvist ända från beslutsunderlag till beslut.

Förstår vi nu att vi lever i en värld som är orättvis? En värld som är så inhuman att själva livet inte är någonting värt.

 

                                          ---------------------------------------

 

Tänk er in i om vi över en natt tog bort alla lagar och regler. Vad skulle hända då? Jo totalt kaos skulle utbryta. Våldet skulle braka lös, med allt vad det innebär. Rena rama helvetet skulle råda.

Hur kan det bli så när lagar och regler upphör att gälla? Jo eftersom vårt tänkande fungerar ologiskt på grund av att vi lever i ologiska strukturer så är det nödvändigt med lagar och regler för att inte totalt kaos skall uppstå. Vårt tänkande förändras inte över en natt även om lagar och regler försvann över en natt. Vårt tänkande har blivit inmatat med all den ologiska struktur som styr oss. Detta tänkande förändras inte i grunden av en eller annan regeländring.

När den totala laglösheten får råda, vilket den gör på många håll, så visar den med all tydlighet vilket sjukt samhälle som vi lever i. I det laglösa samhället så roffar vi åt oss, allt vi kan, på andras bekostnad.

I dagens lagstadgade samhälle så roffar kapitalets ägare åt sig, allt dom kan, på andras bekostnad.

Förstår vi varför vårt tänkande fungerar som det gör?

 

                                                 ----------------------------------------

 

Vi hör på nyheterna att kapitalägaren går in med si och så många miljarder i projekt. Alla blir lyriska över kapitalägarens investeringsvilja. Media höjer kapitalägaren till skyarna för dennes insatser.

Men tänker vi på följande fakta: om inte kapitalägaren själv skulle inneha miljarder så skulle dessa miljarder finnas hos andra i samhället. Det är ju så det fungerar. Är vi medvetna om det? Nämligen att det finns ett fåtal stenrika människor i samhället som äger, i stort sett, hela den kaka som vi alla lever av? Så är det.

Kapital är inte någonting som bara fortplantar sig utan vidare. Nej kapital representerar allt som har producerats i samhället. Det finns, så att säga, täckning för alla miljarder och åter miljarder som cirkulerar i samhället. Kapital växer inte av sig självt. Kapital motsvarar varor och tjänster som produceras. Om inte pengarna fanns i din ficka så skulle dom finnas i någon annans ficka. Förstår du? Om inte miljardären hade sina miljarder så skulle miljarderna finnas hos andra. Eller man kan se det så här: om inte miljardären hade sina miljarder så skulle människorna i samhället ha möjligheten att dela på pengarna. Om inte ett fåtal kapitalägare dominerade marknaden så skulle mycket väl alla vi människor förfoga över marknaden, på lika villkor. Detta vore verklig demokrati. Har vi tänkt på det?

Den verkliga innebörden av demokrati det är när vi alla har lika möjligheter att sätta reglerna på marknaden.

Marknaden, det ekonomiska spelet, är själva navet i vår samhällsstruktur. Det är i marknadsspelet som maktförhållanden uppstår. Eller med andra ord: den som har mest pengar bestämmer reglerna i marknadsspelet. Alltså, den som är rik har mer att säga till om än den som är fattig. Kan vi kalla detta förhållande för demokratiskt?

Våra samhällen styrs utifrån marknadens spelregler. Det betyder att ett fåtal människor, maktens män, bestämmer hur våra samhällen skall se ut. Kan vi förstå att detta är odemokratiskt?

Våra samhällen kretsar kring marknaden. Det är här som själva kärnan i vår struktur tar form. Det är här som själva det grundläggande inflytandet på våra samhällen tar form. Utifrån detta faktum kanske vi kan förstå att det här med att välja politiska företrädare för våra samhällen har en marginell betydelse. En politikers uppgift i samhället är att förvalta samhällsstrukturen. Därför är det av underordnad betydelse vilket parti eller vilka politiker som innehar den politiska makten. Den verkliga makten i samhället finns inte hos den politiska ledningen utan den finns hos maktens män i marknaden.

Eftersom det nu bevisligen förhåller sig på detta vis så innebär det att vi lever i odemokratiska samhällen. Kan vi ta till oss detta faktum?

Vi har blivit manipulerade att tro att vi lever i demokratiska samhällen. Så lurade är vi. Och vi luras att beundra dessa kapitalister när dom investerar i än det ena och än det andra projektet. Vi kan inte ta till oss att alla dessa miljarder som kapitalägaren sitter på egentligen borde tillfalla oss alla i samhället. Det är ju vi som har skapat dessa rikedomar. Förstår vi detta?

 

                                                        ---------------------------------------

 

Angående människoförnedrande företagsamhet. Några ord om den beroendeframkallande knark- och tobaksindustrin.

Den är ju så enorm att var och varannan människa världen över konsumerar denna dynga. Fungerar som en masspsykos när hela tiden unga människor fastnar i beroendet. Dessa industrier behöver inte ens göra reklam för sina produkter. Dom knarkande och dom rökande människorna är dom bästa reklampelarna för ungdomar att börja med detta drogmissbruk.

 

                                                        -------------------------------------- 

 

Jag har en känsla av att vi trevar oss fram i ett nybörjarstadium i vårt sätt att leva. Jag menar oss alla runt om i våra samhällen. Skall vi leva så som vi gör? Skall samhällena runt om på vår jord fungera så som dom gör? Kommer det att förbli så i vår framtid? Jag menar: där nere lever dom på det viset; eller där borta är det så; eller här hos oss lever vi på detta vis; eller där vi har vårt ursprung så lever dom numera så.

Skall vi leva så? Skall vi anse att det i många av dessa samhällen så är det fullt normalt att det uppstår konflikter, allvarliga konflikter? Eller kan vi säga att detta är inhumant och därmed felaktigt? Skall vi beteckna det som normalt när konflikter leder fram till krig och människoslakt? Eller kan vi utgå ifrån att det är onormalt?

Vi säger så här: det har ju alltid funnits konflikter, allvarliga konflikter mellan människor och mellan samhällen och så är det ju än idag och så kommer det alltid att förbli. Så kan vi säga. Men är detta liktydigt med att livet skall levas på detta sätt?

Är det att beteckna som normalt att dom sociala villkoren inom ett samhälle kan variera från den yttersta fattigdom till det högsta välbefinnandet? Skall samhällsbygget fungera så? Det har ju varit så och det är så. Men är detta svaret på att samhället skall fungera på detta vis? Hur avgör man i så fall om ett samhälle lider av allvarliga fel och brister? Man avgör ju den frågan enklast genom att studera människornas liv i samhället. Man kan ju anta att om människorna känner sig tillfreds så fungerar samhället bra, eller i varje fall tillfredsställande. Omvänt bör då gälla. Mår människorna inte bra då fungerar samhället dåligt. Detta bör väl vara ett logiskt resonemang? Skall vi rent av utgå ifrån att det är detta resonemang som bör gälla?

Denna enkla och logiska tillämpning kan vi använda oss av då vi studerar alla de olika samhällen som människan lever i. Vilka slutsatser kan vi dra?

Jo utan någon djupare analys så kan vi se att i många samhällen mår människorna sämre än i andra samhällen. Ur denna enkla iaktagelse bör vi då kunna dra slutsatsen att samhället fungerar dåligt. Det verkar väl förnuftigt resonerat? Vi skulle med andra ord kunna säga att samhället lider av allvarliga fel och brister. Verkar inte detta logiskt resonerat?

Vi bör ju därför ha besvarat frågan: skall vi leva så som vi gör? Svaret blir: nej vi skall inte leva så som vi gör. Därför att i en mängd samhällen så mår människorna dåligt. Vi har då konstaterat att samhällena lider av allvarliga fel och brister.

Uppenbarligen skall vi inte leva så. Det uppstår konflikter både mellan samhällen och inom samhället. Allvarliga konflikter som leder till krig och människoslakt. Samhällena bekämpar varandra med ofattbar grymhet. Även inom samhället bekämpar vi varandra med ofattbar grymhet.

Är det så livet skall levas? Nej, vi har konstaterat att livet inte skall levas så.

Vi skall tydligen inte leva så som vi gör. Detta är en avgörande iaktagelse som vi gör.

 

                                          -----------------------------------------------

 

Om vi jämför den tidiga människans familjekonstellation med dagens, vad ser vi då för nackdelar respektive fördelar?

Som jag ser det så måste den största fördelen med dåtidens familjekonstellation tillfalla barnen. Att vara barn hos urtidsmänniskorna måste ha varit rena paradiset. Då var barnen omgivna av ett flertal vuxna, som tog hand om dem på bästa tänkbara sätt. Ensamhet var ett okänt begrepp. Barnmisshandel både vad gäller den fysiska och den psykiska delen var ju helt otänkbart. Det fanns alltid någon till hands. Här är kontrasten slående i jämförelse med situationen för dagens barn.

Uppväxten för barnen i dagens minifamilj balanserar på en mycket skör tråd. Barnens utsatthet är så mycket större idag. Nu för tiden är det ju inte ovanligt med endast en vuxen i barnens närhet. Detta måste ju få stora negativa konsekvenser för våra barn som växer upp under dessa omständigheter. När det dessutom dras in personal i barnomsorg och skola så blir ju följden för många barn förödande. Det säger ju sig självt att både den sociala och känslomässiga utvecklingen för barnen blir lidande av det här. Vilket också avspeglar sig i våra dagars samhällen.

Just barnens situation i jämförelse med dåtiden visar på en destruktiv utveckling av familjekonstellationen. Jag skulle vilja säga att den största fördelen med forntidens familjekonstellation är just den större gruppen av människor. Och att det blir barnen som får den stora fördelen av detta. Barnen blir vinnare i denna familjekonstellation. Omvänt så gäller ju då följande resonemang. I dagens minifamilj så är barnen dom största förlorarna.

Att kunna ge barn och ungdomar den allra bästa starten i livet det måste vara familjens och därmed samhällets viktigaste uppgift. Det är ju klart bevisat att dagens familjer inte klarar denna sak. Och därmed så faller samhällets viktigaste uppgift.

Vi kan alltså konstatera att ur barnens synvinkel så är dagens familjekonstellation därför destruktiv.

 

                                                       ---------------------------------------

 

Som vi känner till så består våra samhällen oftast av två ekonomier. Vi har dels den offentliga ekonomin. Sedan har vi den privata ekonomin.

Den offentliga ekonomin får in sitt kapital, i huvudsak, genom skatter. Medan den privata ekonomin, som är den klart största av de två, är själva marknaden i våra samhällen.

Dessa två ekonomiska verkligheter som råder i våra samhällen innebär ju att den privata marknadsekonomin kan blomstra medan den offentliga ekonomin kan gå på knäna. Så knepigt fungerar det i våra samhällen. Det uppstår ett slags motsatsförhållande mellan dessa två ekonomier.

Det fungerar ju så att det är den privata marknadsekonomin som, i huvudsak, skall försörja den offentliga ekonomin. Men marknadsstrukturen är ju uppbyggd på det viset att den privata näringen, helt följdriktigt, eftersträvar så stora förtjänster som möjligt. Detta faktum innebär att den privata marknadsekonomin vill avstå så litet kapital, alltså skatter, som möjligt till den offentliga ekonomin. Eftersom den offentliga ekonomin som sagt, i huvudsak, finansieras av den privata så blir ju resultatet att marknaden hela tiden eftersträvar att bidra med så lite kapital som möjligt.

Den offentliga ekonomin, som bland annat inrymmer dom livsviktiga sektorerna vård, skola och omsorg, kräver hela tiden mer kapital för att kunna genomföra sin verksamhet. Allt som oftast tvingas man att skära ned på verksamheten för att det är brist på pengar. Det resulterar ju i att vården, skolan och omsorgen inte kan ge oss människor det vi behöver. Man kan säga att vården, skolan och omsorgen blir dom stora förlorarna i marknadsspelet.

Den enorma kapitalmängden som flödar genom marknaden gör allt den kan för att "ta sig förbi" den offentliga sektorn som ju ses som en utgiftspost.

Vi ser alltså tydligt hur konfliktkänsligt förhållandet mellan de två ekonomierna blir i våra samhällen. Naturligtvis så är det ologiskt med dessa motsättningar. Så kan det inte få fortsätta.

 

                                            ----------------------------------------------

 

Fundera på följande fakta upplysning: människoapor, alltså till exempel schimpanser, som levde för tusen år sedan levde i fullständig harmoni med varann och med naturen. Idag, tusen år senare, lever schimpansen på samma sätt som hon levde förut - i harmoni med varann och med naturen.

Hur ser då människans scenario ut under de senaste tusen åren? Jo det har vi tidigare beskrivit grundligt och vi har ju kommit fram till att människans liv är fylld av motsättningar och orättvisa. Här råder varken harmoni med varann eller med naturen. Människan skiljer sig därmed markant från sina närmaste släktingar, människoaporna.

När vi begrundar denna fakta upplysning så bör vi kunna komma fram till ståndpunkten att vi lever våra liv ologiskt. Eller är det för komplicerat för oss att komma fram till den här ståndpunkten?

Ja tydligen är det så, eftersom våra liv ser ut så som dom gör. Men å andra sidan så tror jag ingen kan komma fram till slutsatsen att människans historia, fram till nu, är en resa fylld med harmoni och logik. Eller vad tror ni?

Det spelar nog ingen roll från vilken ideologi man håller fast vid så bör man inse att människans historia är fylld av disharmoni. Jag menar så här: en kristen; en muslim; en buddist; en ateist; en konservativ; en liberal; en demokrat; en socialist; en feminist bör alla komma fram till uppfattningen att människans samhällen lider av allvarliga "störningar". Eller vad säger ni? Ingen kan väl vara nöjd med de samhällsmotsättningar som existerar och som har existerat under tusentals år? Och ingen kan väl heller förneka att dessa motsättningar verkligen finns och har funnits?

Men däremot så har vi, som vi vet, olika uppfattningar om hur denna disharmoni och orättvisa har uppstått. Och eftersom det nu är på detta vis så har vi därmed olika uppfattningar om hur denna disharmoni och orättvisa skall åtgärdas.

Av dessa två faktiska slutsatser så kan vi genast inse att förståelsen av den ena slutsatsen är grundläggande för förståelsen av den andra slutsatsen. Alltså är det avgörande att vi först kommer till insikt om hur disharmonin och orättvisan har uppstått. Först därefter kan vi ta itu med problematiken hur disharmonin och orättvisan skall åtgärdas.

Jag upprepar denna viktiga och avgörande slutsats: först av allt måste vi förstå historien. Vi måste förstå varför historien har blivit som den har blivit. Denna kunskap är grundläggande och helt avgörande inför förståelsen av människans samhällen.

Jag vill förutom detta viktiga faktum komma fram till slutsatsen att vi alla, oberoende av religiösa, ideologiska eller filosofiska övertygelser, anser att människans samhällen lider av allvarliga fel och brister. Kan vi alltså rent av påstå att vi nu inser att våra samhällen fungerar disharmoniskt eller rättare sagt ologiskt? Om vi nu inser det idag varför kunde vi inte inse det för tusen år sedan? Eller insåg vi det för tusen år sedan också?

Först vill jag säga att det är stor skillnad med att inse att ett samhälle fungerar ologiskt och att inse att det innehåller motsättningar som skapar orättvisor. Vi har ju tidigare kommit fram till att maktens män inte är medvetna om att våra samhällen fungerar ologiskt. Men jag vill nog påstå att dom är införstådda med att våra samhällen innehåller motsättningar.

Vad görs då för att komma tillrätta med dom motsättningar som finns i våra samhällen? Vad vill maktens män göra? Jo genom maktens förvaltare, alltså "våra" politiker, så genomförs åtgärder hur man skall sänka arbetslösheten; göra det lättare för företagen att expandera; omfördela skatteinkomsterna med mera. Detta är vad maktens ombud diskuterar och genomför. Är det så dom menar att samhällsmotsättningar skall lösas?

Jag återkommer till mitt tidigare påstående: vi är medvetna om att motsättningar finns men vi är omedvetna om hur dom har uppstått. Därav följer: om man är medveten om hur en motsättning uppstår då är man också medveten om hur problemet skall lösas.

Vi är med andra ord än idag omedvetna om grundorsaken till varför orättvisan uppstår så därför kan vi heller inte förstå lösningen av problemet.

 

                                          -----------------------------------------

 

Vad är det för skillnad på "våra" politiska partier? Vi ställer med rätta den här frågeställningen. Blir det någon märkbar förändring om det ena blocket vinner valet över det andra?

Nej det blir ju ingen märkbar förändring. Därmed så är den första frågeställningen i högsta grad berättigad. Vad beror det då på att vi med rätta anser att det just inte är någon större skillnad på "våra" politiska partier?

Svaret är enkelt! "Våra" etablerade partier accepterar den rådande strukturella formen som gäller i vårt samhälle. "Våra" partier blir således förvaltare av den rådande strukturen. Och eftersom den rådande strukturen är en maktstruktur så är det ju lätt att se vilken sida "våra" partier därför företräder. Eller hur? Detta faktum måste upprepas om och om igen vilket jag gör och kommer fortsättningsvis att tjata om. Detta är grundläggande vid förståelsen av hur politiken utformas i vårt samhälle.

"Våra" partier är därför inte våra utan deras! Ja ni förstår hur jag menar.

 

                                                     ------------------------------------

 

Självklart är det så att vår historia inte har kommit till av lösryckta tankar och händelser. Utan allting hänger ihop och det finns gemensamma förklaringar till i stort sett allting. Tidigare har vi kommit fram till att en förståelse av vår historia inte låter sig göras om vi inte kan se den med objektiva ögon. Eller rättare sagt, för att kunna förstå historien så krävs det att vi kan se den utifrån ett logiskt tänkande.

Eftersom jag nu hävdar att vi idag saknar ett logiskt tänkande, på grund av vår historiskt orättvisa struktur, så innebär det följaktligen att vi inte kan förstå historien på ett objektivt sätt. Men om vi ändå försöker att på ett förnuftigt sätt resonera oss fram till att vår historia, i mångt och mycket, har kommit till som en följd av krig, elände och orättvisor så har vi kommit en bra bit på väg i förståelsen varför våra dagars samhällen ser ut som dom gör.

 

                                                    --------------------------------------

 

Vi har inget val längre!

För ett antal generationer sedan så fanns valet. Då var vi inte så nära den totala kollapsen som vi nu befinner oss i. Marknadskrafterna agerade naturligtvis på samma sätt då som idag. Men då kunde marknaden sanera sig själv.

Naturligtvis så drabbades dom berörda arbetande människorna lika hårt och skoningslöst som vad fallet är idag. Men marknadskriserna var inte av det globala formatet som nu är fallet. Dom alltmer globaliserande kriserna drar idag med sig hela samhällen i fallet.

Våra samhällen är idag helt underställda marknadens ageranden. Marknaden kan inte längre sanera sig själv. Det privata kapitalet har nu nått sådana nivåer att hela samhällen riskerar att krascha. Så långt har kriserna tagit oss.

Vad menar jag då med att vi inte har något val längre? Jo ni vet säkert vad jag menar. Nämligen att kapitalet inte längre kan ägas av privata aktörer. Kapitalägandet måste bli samhällsägt. Allt annat är otänkbart. Det finns alltså inget val längre.

 

                                               ---------------------------------------

 

Stater, stater, stater!

Hör ni hur tokigt det låter? Vi lever i ett virrvarr av stater. I den ena staten fungerar det si. I den andra staten fungerar det så. I den tredje staten fungerar det inte alls. Varför detta virrvarr? Vi alla är ju människor med likadana hjärnor. Vi har alla samma behov och känslor. Men vi tänker och agerar olika beroende på var vi lever någonstans.

Skall det fungera så?

Som vi har nämnt tidigare så är statsbildningar ett resultat av de mäktiga männens maktbegär. Utifrån denna ologiska uppdelning av jorden har stater vuxit fram.

Numera förhandlar stater med varann istället för att kriga, som var normgivande förr. Men det är fortfarande utifrån olika slag av maktbalans som stater skriver avtal med varann. Och det är förmodligen ingen som reflekterar över att uppdelningen av människor i stater är ett alltigenom ologiskt förfarande. Nej vi tänker och agerar utifrån övertygelsen att uppdelningen av människor i skilda stater är naturlig och riktig. Eller vad säger ni?

Det är så det skall vara och det är så det skall se ut i framtiden. Att överhuvudtaget reflektera i andra banor är vi helt främmande inför.

Men jag påstår, som så många gånger, att det är ologiskt med denna konstlade uppdelning av människor. Det är synnerligen inhumant och dessutom grymt. Jag påstår att det inte finns någon framtid för denna uppdelning i skilda stater.

Ni politiker som pratar er varma för era stater, ni är i grunden helt fel ute.

Vi är alla lika. Vi är inte i behov av några gränser. Våra samhällen skulle fungera så mycket  bättre om inte dessa gränser funnits. Förstår ni det?

Nej ni förstår inte det och vi förstår inte det. Vi tänker och agerar nämligen så som strukturen ser ut. Tyvärr är det så kära regeringschefer att ni ser inte den ologiska strukturen som ni förvaltar. Jag säger det igen: ni förvaltar en inhuman struktur! Om och när ni börjar inse det då är mycket vunnet.

 

                                                   ----------------------------------------------------

 

Förhållanden spricker. Varför? Jag menar kärleksförhållanden. Vart och vart annat förhållande spricker. Då kan man fråga sig vad det är som har gått fel? Skall man söka svaret hos parterna? Kan det vara så att i alla dessa misslyckade förhållanden så ligger "felen" hos dom inblandade parterna? Om det nu skulle vara på det viset så innebär det att förhållanden skulle kunna räddas om dom inblandade parterna "förändrade" sig själva.

Skall man tro på alla familjerådgivare och relationspsykologer? De råd som ges utgår uteslutande på att parterna kan lappa ihop sitt förhållande om dessa bara sätter sig ner och verkligen pratar igenom sitt förhållande. Vilket naturligtvis är en mycket bra lösning på problemen. Hur som helst så kan man därför säga att all så kallad expertis hävdar att problematiken kring förhållanden finns att söka hos dom inblandade parterna.

Eller kan det vara så här istället att det är själva konstellationen, kärnfamiljen, som är grundorsaken till att förhållanden spricker? Kan det vara själva strukturen i familjekonstellationen som är orsaken till att vart annat förhållande spricker?

Vi konstaterar att förhållanden spricker. Men vi ifrågasätter inte själva den strukturella sammansättningen i ett familjeförhållande. Vi utgår ifrån att det är helt normalt att dagens familjekonstellation är normgivande och riktig. Vi ifrågasätter inte dagens strukturella förhållande utan vi antar att det är så här som vi människor skall leva med varandra.

Men jag påpekar att vi måste ifrågasätta allting i vår struktur. Och där tillhör, i allra högsta grad, den traditionella familjebildningen. Jag vill därmed påstå att den främsta orsaken till att förhållanden spricker beror på själva familjekonstellationen, inte på parterna i ett förhållande. Detta blir ju då en helt annan uppfattning än vad dagens relationspsykologer hävdar.

 

                                               ----------------------------------

 

Vad är det vi håller på med om dagarna? Jo dom flesta av oss far på jobbet och gör sitt arbetspass. Andra har inget jobb att fara till. Vi vänjer oss med den tillvaro som vi befinner oss i. Omger vi oss med stress och ångest så betraktar vi även detta som någonting naturligt med livet. Utspelar sig olika former av hemskheter med våra liv och i vår omgivning så betraktar vi också detta som en självklarhet.

Att livet skall levas på ett humant och rättvist sätt, det har vi inte en tanke på. Här gäller det att överleva och om möjligt få in ytterligare pengar så att livet ter sig drägligare. Det är ju det som livet går ut på! Eller hur? Att livet skall vara humant och rättvist det finns det liksom ingen tid över att fundera på.

Nej vi vet inte hur livet skall levas. Hur skall vi kunna veta det när vi inte har sett och upplevt det rättvisa livet?

 

                                                -----------------------------------------

 

Dom bestämmer sig för att döda dig. Du är en ung kvinna som vägrar att förtryckas av den strukturella ordningen. Vem är då dom? Jo dom är dina närmaste anhöriga med själva patriarken som överhuvud. Patriarken är naturligtvis din far.

 Går du emot den patriarkala strukturen så har du därmed skrivit din egen dödsdom.

 

Kan vi förstå att denna strukturella ordning har format våra samhällen? Även det samhälle som du och jag lever i.

 

                                         -----------------------------------------------

 

Jag har nämnt det förut och jag vill nämna det igen. Är det inte underligt att samhällsdebatten som förs på alla medier inklusive nätet saknar dom mest inflytelserika personerna i våra samhällen? Va, säger ni! Vem kan det vara?

Jo men tänk efter! Vi kommer ju hela tiden fram till att det är kapitalägarna som alltid har det avgörande beslutet i sina händer. Den ekonomiska makten står över den politiska. Eller med andra ord: politikerna har att rätta sig efter vad ägarna till kapitalet beslutar sig för.

Men dessa våra samhällens verkliga makthavare ger sig aldrig in i samhällsdebatten. Vi andra har åsikter och debatterar. Vi brinner för våra idéer och ideologiska ställningstaganden. Men inser vi vad det betyder att makten inte debatterar?

Jo dom skiter fullständigt i vad du och jag kommer fram till!

 

Imorgon är en ny dag! Med nya vinster!

 

                                              --------------------------------------------

 

Hur kan maktfullkomliga galningar hamna högst upp i samhällspyramiden? Vi har ju oräkneliga exempel på envåldshärskare som, enligt vårt sätt att se på dom, var kompletta galningar. Förutom att dom var galningar så tog dom dessutom helt avgörande beslut för sina samhällen. Hur kan sådant vara möjligt?

Dessa män stod högst upp i den patriarkala hierarkin och det var inte slumpen som förde dessa galningar till maktens topp. Förklaringen till att dessa tyranner fick härja fritt står att finna i den samhälleliga strukturen, som dom verkade i. Det är strukturen i sig som skapar dessa galningar, ingenting annat. Den orättvisa strukturen bereder marken för att monstren kan ta sig upp till toppen av maktpyramiden.

Människorna som lever i denna struktur både fruktar och ser upp till sin ledare och betraktar honom som en slags gud. När dessa ledare förkunnar sina budskap så klappar människorna sina händer oavsett om budskapen förespråkar etnisk utrotning eller vilken annan smörja som helst. Samhället ser sina ledare som frälsare vad dom än tar sig till med.

Och vi skall inte inbilla oss att dessa maktfullkomliga galningar är förpassade till historien. Dom är lika aktuella idag som igår!

 

                                        ---------------------------------------

 

Förstår vi terrorismens orsaker?

Terror utövas i en mängd samhällen. Den kan dels styras uppifrån, alltså från makten riktad mot det egna folket. Sedan kan terrorn utgå från organisationer inom folket riktat mot makten eller rikta sig mot exempelvis etniska minoriteter.

Är det svårt att förstå varför samhällen drabbas av terror? Hur ser samhällena ut som har terrorn så att säga "inbakad" i det samhälleliga livet?

Jo det är ju djupt orättvisa strukturer som har terrrorn inbygd i det vardagliga livet. Terrorn "frodas" således i dom samhällen där den strukturella orättvisan är som störst. En väntad slutsats kanske?

Därmed så borde vi förstå terrorns orsaker. Men även om vi förstår dess orsaker så verkar inte dom berörda samhällena kunna göra något åt terrorn. Vad beror det på?

Jag för frågan vidare till er.

 

                                                 ------------------------------------

 

Du och jag anser fullt och fast att dom pengar som är våra dom har inga andra med att göra. Vad leder detta tänkande till?

Det du och jag kan samla på oss i form av kapital, hur mycket det än må vara, det är vårt. Och detta är både du och jag övertygade om att det på inga vilkor kan ifrågasättas. Det vi har förvärvat kan absolut inte någon annan göra anspråk på.

Detta tänkande går ju tusentals år tillbaka i tiden. Du och jag äger kapital för miljontals kronor.

"Ja än sen då? Vi har ju rätten på vår sida!"

 

                                             -----------------------------------------------

 

Vi anser oss vara "moderna" människor som tänker och agerar på ett logiskt sätt. Vi tror oss kunna ta itu med problem på ett objektivt och rättvist sätt. När vi tänker och agerar om samhälleliga frågor så inbillar vi oss själva att vi sitter inne med dom "riktiga" åsikterna. Vi hänvisar till än det ena och än det andra. Vi argumenterar för den ena eller andra religionens förträfflighet. Vi hyllar ideologin om marknadens inneboende logik. Vi hävdar "friheten" i kapitalägandet. Alltså att det är upp till var och en att ta för sig av kapitalkakan. Och att denna kapitalkaka numera har blivit global förändrar inte vår inställning.

Vi tror oss vara "fritt" tänkande människor som kan skapa en "fri" värld. Inser vi att denna "frihet" har skapat det samhälle som vi lever i?

 

                                         ----------------------------------------------

 

"Våra" ledande politiska partier har att anpassa sig till den ekonomiska verklighet som gäller. Om den ekonomiska verkligheten gynnar fåtalet, vilket den ju gör, på bekostnad av flertalet så har dom ledande partierna denna verklighet att anpassa sig efter.

När "våra" ledande politiska partier försöker finna lösningar på exempelvis ungdomsarbetslösheten genom skattelättnader av allehanda slag till företagen och detta ändå inte resulterar i flera jobb då kanske vi förstår att problematiken finns att söka på annat håll? Eller inser inte "våra" politiska partier att problemen finns att söka på annat håll? Förstår dom inte att problemen är av strukturell natur?

Nej dom förstår inte att det är kapitalets ägare som sätter villkoren på marknaden. Och därmed inser inte politikerna att dom är underställda den ekonomiska verkligheten. Dom är fångade i den strukturella vardagen som även du och jag är fångade i.

 

Kapitalet tvingar politikerna att mer eller mindre anta kapitalets "lösningar". Även när dessa "lösningar" leder till försämringar för flertalet människor. Vilket ju dagens verklighet bevisar.

 

                                             -------------------------------------------

 

Om du föds till den ena eller andra etniska tillhörigheten. Spelar det någon roll?

Om du föds till den ena eller andra religiösa trosuppfattningen. Spelar det någon roll?

Om du föds innanför eller utanför en speciell gräns. Spelar det någon roll?

Om du föds rik eller om du föds fattig. Spelar det någon roll?

Om du föds till flicka eller pojke. Spelar det någon roll?

 

Ja allt detta spelar roll! Varför gör det då det?

Jo därför att i våra strukturellt orättvisa samhällen så är det i många fall helt avgörande hur ditt liv skall utvecklas utifrån dessa frågor.

Verkar detta förnuftigt? Nej inte alls! Strukturen gör ju skillnad på människa och människa!

Eftersom det nu bevisligen ser ut så här i våra samhällen så kan vi genast slå fast att felen finns att söka i strukturen.

 

                                                ----------------------------------------

 

Vi kallar dom för onda! Men även dom så kallade onda betraktar sig som goda. Dom anser sig stå för jämlikhet och rättvisa i våra samhällen.

Alla så anser vi, om vi går till oss själva, att våra egna åsikter och tankar om samhälleliga problem är dom rätta och riktiga. Till och med dom allra värsta tyranner och despoter som har haft och har makten i våra samhällen säger sig stå för rättvisan. Även om mängder av människor i samhället lider så hävdar maktens män att dom arbetar för ett rättvist samhälle.

Det är så vi tänker. Oavsett om vi är rika eller fattiga så hävdar vi att vi själva står för ett rättvist tänkande. Och det är naturligt att vi tänker så. För skulle vi förkasta vårt eget tänkande då hade vi liksom ingenting att leva för. Vi kan inte förneka oss själva.

Även när vi misshandlar och dödar andra så har vi ursäkter för vårt handlande. "Det kunde liksom inte ha gjorts på ett annat sätt. Jag fungerar så och därför gör jag så. Det får ni finna er i!"

När vi nu fungerar så kan vi då förstå varför makten har det sista ordet?

 

                                       ---------------------------------------

 

Tidens tecken har blivit utbrändhet, stress och utslagning. Det slår igenom överallt och drabbar oss alla, mer eller mindre. Men allra hårdast slår det mot arbetslösa, lågavlönade, kvinnor och barn. Detta är ingen nyhet.

Varför är det så och varför har det blivit så? Denna fråga har jag redogjort för tidigare. Nu tänkte jag kort ta upp problemet utifrån en annan synvinkel.

När det logiska tänkandet mer och mer börjar återta "förlorad terräng" varför ökar då utbrändhet, utslagning och stress? Borde inte den ökande medvetenheten om vad som är bra respektive dåligt för människans välbefinnande omgående leda till att vi människor i våra samhällen får det bättre, på alla sätt och vis?

Så enkelt är det tydligen inte. Vi ärver ju med oss dåtidens samhällsstruktur och därmed dåtidens tänkande. Detta bör vi känna till. Eller?

I och med att det förhåller sig på det viset så innebär det att dåtidens samhällsstruktur och tänkande är den norm som fortfarande gäller i våra samhällen. Och denna norm och framförallt maktstruktur är oerhört svår att bryta ned.

Det krävs först och främst en medvetenhet att den gällande maktstrukturen och därmed tänkandet utgår ifrån grundläggande fel. Den ökande medvetenheten, alltså det logiska tänkandet, kommer därför ständigt i konflikt med samhällsstrukturen och maktens tänkande.

Maktens tänkande går på kollisionskurs mot det logiska tänkandet. Den stora frågan blir då hur länge maktens tänkande kan hålla emot det logiska tänkandet?

 

                                                  ------------------------------------------

 

Maktens män härjar som dom vill och den vanliga människan förvandlas till objekt utan eget värde. Vi ser också att det spelar ingen roll om maktens män gömmer sig bakom religiösa symboler och gudaktiga ord. Det religiösa falskspelet blottar sig fullständigt. Men det överlever likaväl ändå. Dom religiösa skandalerna och maktmissbruken har överlevt i tusentals år och dom kommer fortsättningsvis att överleva.

Varför överlever det religiösa maktmissbruket? Jo därför att religionen tillhör strukturen. Det religiösa maktmissbruket är en del av vår struktur. Påvar, kardinaler, biskopar och präster har i alla tider utövat maktmissbruk och det är alltså egentligen ingenting märkvärdigt med det. Dom representerar ju makten i sin del av strukturen och eftersom nu religioner vilar på en orättvis och inhuman grund så blir det därmed följdriktigt att dessa maktens herrar agerar inhumant.

Där religioner har fått fäste där manipuleras människor hela tiden och det sker ju överallt och dagligen. Och detta är möjligt beroende på att religioner är en del av strukturen.

Men vi blir manipulerade och behärskade även utanför den religiösa sfären. Maktens män behärskar våra liv inom samhällets alla områden. Vi växer upp och fostras att bli goda producenter och konsumenter. Ledstjärnan heter pengar. Vi får tidigt lära oss att pengar är själva drivfjädern i vårt vardagsliv. Pengar blir moroten för oss. Men som vi ser så blir endast ett fåtal av oss rika på pengar. Majoriteten av oss människor lever under knappa förhållanden medan en liten minoritet kan leva sina liv i lyx och överflöd. Är detta rättvisa? Är det så vi människor skall leva? Svaret vi har kommit fram till är ju naturligtvis ett nej. Men ändå så levs livet på detta sätt. Varför? Jo därför att strukturen som vi lever i är uppbyggd så. Våra samhällen är uppbyggda så och har fungerat på detta vis i tusentals år.

Samhällsstrukturen innehåller stora och små maktpyramider inom alla områden. Det är detta som är skrämmande och det är detta som blir så oerhört svårt att ändra på.

Det sitter i tänkandet brukar vi säga. Ja visst är det så. Vårt tänkande är själva navet i strukturen. Vi tänker så som strukturen förväntar sig att vi skall tänka, kan man säga. Eller rättare sagt, har lärt oss att tänka. Skulle vi tänka annorlunda så skulle inte strukturen överleva en dag.

 

                                                      ---------------------------------------

 

Allt det vi tänker och gör är egentligen upprepningar från föregående dag. Dom åsikter som vi hade igår, dom åsikterna har vi även idag. Detta innebär att avgörande ståndpunkter i viktiga frågor har vi mycket svårt att ändra oss i. Ideologiska ställningstaganden ändrar vi aldrig uppfattning om.

Tidigare har jag ställt frågor om: har kunden alltid rätt? Och där kom vi fram till att kunden absolut inte har rätt i mer eller mindre allt som gäller affärer på marknaden.

Samma slutsats kan vi dra när det gäller politiska frågor. Vi väljare och människor i samhället har tyvärr inte dom mest humana åsikterna om hur våra samhällen skall se ut.

Det är ju vi själva som är delaktiga i strukturbyggandet. Vi sluter så att säga upp bakom dom ansvariga "byggarna". Alltså dom stora kapitalägarna med god hjälp av samhällets förvaltare, "våra" politiker.

 

                                            ----------------------------------------------

 

I en nyligen gjord undersökning angående våra ungdomars lycka och framtidsutsikter så svarade endast ett fåtal att dom kände lycka och var positiva inför framtiden. Varför blev svaren så?

Jo man svarar så därför att man inte trivs med det nuvarande livet och dess samhälle. Man känner ingen harmoni med den struktur som råder. När vi med facit i hand ser hur barn och ungdomar behandlas då är det heller inte så svårt att dra slutsatsen att någonting inte är som det ska med den struktur som våra barn växer upp i.

Det alltigenom mest betydelsefulla för våra barns uppväxt är, som vi har sagt tidigare,  själva familjekonstellationen som dom lever i. Det är denna sociala miljö som präglar våra barn allra mest.

Följaktligen så drar vi återigen slutsatsen att dagens familjekonstellation för våra barn är ologisk.

 

                                            -------------------------------------------

 

Är det en omöjlighet att tänka sig en förändring av dagens ägarstruktur? Om det nu är en omöjlig tanke då blir det säkert omöjligt att förstå att sambandet mellan ägandet och grundläggande strukturella problem hänger samman. För om man skulle börja reflektera över sambandet mellan ägandet och samhälleliga konflikter då borde man också reflektera över om ägandet kan vara "boven i dramat".

Men så tror jag alltså inte att samhällets förvaltare tänker. Man reflekterar inte över det strukturella ägarförhållandet överhuvudtaget. Ägarförhållandet betraktas som en självklarhet.

Grundläggande konflikter i våra samhällen försöker man lösa men utan att kunna se sambandet med kapitalets ägarförhållanden. I och med att då ägarförhållandet accepteras som humant och riktigt så medför ju detta att samhällskonflikter inte kan finna en varaktig lösning. Vilket ju bevisas av gårdagens och dagens verklighet.

Skulle samhällets förvaltare komma fram till att den främsta orsaken till allvarliga samhällskonflikter beror på kapitalets ägarförhållanden då skulle naturligtvis detta plötsliga nytänkande resultera i kaosartade förhållanden för våra samhällen.

"Låt samhället ha sin gång! Går det så går det!"

 

                                                -------------------------------------------

 

Angående debatten om förslagen till drogliberalisering.

Ett samhälle i förfall skapar, vi säger, förfallna människor! Omvänt så kan vi därmed säga att förfallna människor i samhället visar oss att samhället är inhumant.

Vad lär vi oss av detta? Jo vi lär oss att människor som blir alltmer asociala inte blir hjälpta av att samhället tar till hårdare lagar och regler mot dom asociala.

Skall den negativa spiralen kunna stoppas så finns bara en sak. Det är att själva strukturen genomgår en förändring. När strukturen förändras i positiv, alltså mer human, riktning så kommer följaktligen vi människor i samhället att "lyfta" våra egna liv på ett alltmer värdigt sätt.

Orsaken finns att söka i strukturen, inte bland dom "förfallna" människorna!

 

                                             -------------------------------------------

 

Identifiera orsaken! Ni vet vad jag menar, eller hur?

Det ligger i, så att säga, den nuvarande strukturens natur att vara inhuman. Vårt eget samhälle och övriga samhällen blir alltmer brutaliserade. Alltså mer och mer inhumana. Och då menar jag bokstavligen talat inhumanare inom alla områden. Inom alla samhälleliga förhållanden. Samtidigt funderar vi fortfarande över vad detta beror på.

Skall det vara så svårt att förstå att vi måste söka orsaken till dom alltmer försämrade sociala förhållandena i själva den strukturella uppbyggnaden? Var annars skall vi söka förklaringen till att våra samhällen brutaliseras?

När skall "våra" politiker förstå att orsaken inte kan sökas på annat håll?

 

                                          -------------------------------------------

 

"Nej det finns en gräns här. Den kan du inte bara kliva över. Även om den som nu går rakt genom skogen, så är du förbjuden att kliva över den. Gränsen är minerad och kommer du för nära så riskerar du att sprängas i luften."

 

Vem har kommit på sådana idéer som att sätta upp en gräns? Var finns logiken? Är det maktstrukturen som är logiken?

 

                                          ----------------------------------------

 

Det blev inte som du så helhjärtat brann för. Du trodde på en förändring när du deltog i det massiva folkliga upproret som lyckades avsätta den diktatoriska makten. Alla gladdes åt denna heroiska insats som bara för en kort tid sedan ansågs vara omöjlig.

Men du var med och skrev historia. Du var övertygad om att rättvisan skulle segra. Men så blev det inte. Förändringen bestod i att arbetslösheten sköt i höjden och att det blev svårare att få pengarna att räcka till.

"Hur kunde det bli så?"

 

                                           ------------------------------------------

 

 

 

 

                                                          

 

 

 

 

                               

 

 

 

 

 

 

 

samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mina böcker: se fliken "Mina

bilder"

 



Videoklipp finns under fliken

 "Blogg" fr.o.m. juli 2014

 

Under flikarna "Hem" och "Arkiven" kan du läsa mina korta artiklar.

  

Under fliken "Blogg" kan du läsa:

1    STRUKTURENS

      ORÄTTVISA

2   DET FELAKTIGA

      TÄNKANDET

3    STATER/LÄNDER

4    ÄGANDET

5    FAMILJEN

6    HISTORIEN

7    RELIGIONEN

8    FÖRETAGANDE

9    KLIMATFRÅGAN

10  ARBETET

11   DEMOKRATI

12   VAD ÄR RÄTT OCH VAD

        ÄR FEL?

13   EKONOMISK TILLVÄXT

14   PATRIARKATET

15   MARKNADEN

16   VAD GÅR LIVET UT PÅ?

17   BARN OCH UNGDOMAR

18   VAD ÄR EN POLITIKER?

19    SÅ KALLADE

         KOMMUNISTSTATER

20    MÄNNISKAN

21     KRIG

22    SKATTESYSTEM

23    HAR KUNDEN ALLTID

         RÄTT?

24    GÅR DET ATT BEVISA

         ORSAKEN?

25    FUNDERINGAR

26    PROSTITUTION

27   DU ÄR FÖRSTÖRD!

28    ÖVERBEFOLKNING

29    VEM ÄR DÅ JAG?

30   KAPITALET SEGRAR!

31    KVINNA OCH MAN

32    NAKENHETEN

33    SPRÅKET

34    OLÖSLIGA KONFLIKTER

35    VÄNSTERN STÄLLER

          FRÅGAN:

          VAD GÖR VI FÖR FEL?

36     KONSUMTION OCH

           TILLVÄXT

37    PRIVATÄGT ELLER

          SAMHÄLLSÄGT?

38    DÅTIDENS TÄNKANDE

39    "RÅDGIVAREN"

40    SEX, VÅLD, OTROHET

41     UTBILDNING-KUNSKAP

42     TÄNK TVÄRTOM!

43     INVESTERA - I VAD?

44     FRAMTIDSSCENARIOT

45     KRIMINALITET

46     ÅSIKTER

47    HUR TAS BESLUT?

48    DEBATT

49    ATT FÖRSTÅ

         KAPITALET

50    FRÄMLINGS-

          FIENTLIGHET

51     HISTORIE-

          BESKRIVNING

52    MER ELLER MINDRE

         ORÄTTVISA?

53   VAD MÅSTE GÖRAS?

54   POLITISK INSIKT

55   KORRUPTION

56   VÅRA FÖRFÄDER

57  "VÅRA" PARTIER

58   MERA FRÅGOR

59   MAKTENS RÄDSLA

60   FÖRSTÅ ORÄTTVISAN!

61   SVART ELLER VITT?

62   NORMGIVANDE

        TÄNKANDE

63   MÄNNISKOSYN I

        FÖRÄNDRING?

64   "SJÄLVKLARHETER!"

65   FEDERATIONSTANKEN

66   FLER JOBB!?

67   MARKNADENS  PAT-

         RIARKALA STRUKTUR

68   "FRIHET" TILL

         KAPITALÄGANDE!?

69   PATRIARKATETS

         SÖNDERFALL

70   ERKÄNN DET

         OHÅLLBARA!

71    DEN INHUMANA

         KÄRNFAMILJEN

72   FÖRETAGANDE &

         KAPITALÄGANDE

  

Kommer i fortsättningen att

publicera både korta och

längre artiklar under den här

fliken.

  

Nya artiklar publiceras allt

eftersom

 

 
stäng