ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» januari 2022 (1)
» december 2021 (2)
» november 2021 (2)
» oktober 2021 (2)
» augusti 2021 (2)
» juli 2021 (2)
» juni 2021 (2)
» maj 2021 (3)
» april 2021 (3)
» mars 2021 (3)
» februari 2021 (3)
» januari 2021 (2)
» december 2020 (2)
» november 2020 (2)
» oktober 2020 (3)
» augusti 2020 (2)
» juli 2020 (5)
» juni 2020 (1)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (2)
» mars 2020 (3)
» februari 2020 (1)
» januari 2020 (1)
» december 2019 (2)
» november 2019 (2)
» oktober 2019 (2)
» augusti 2019 (2)
» juli 2019 (2)
» juni 2019 (1)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (3)
» mars 2019 (3)
» februari 2019 (2)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (4)
» november 2018 (7)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: alla inlägg

måndag 3 januari

"Hur gör vi?"

 

"Hur ska det då se ut?"

Många ställer frågan i och med att den kapitalistiska marknadsekonomin ökar ojämlikheten, globalt sett, år efter år. Samtidigt blir klimatmålen alltmer avlägsna. Hur ska då våra samhällen byggas för att vi måste åstadkomma nödvändiga förändringar? Frågan kommer att ställas allt oftare, i takt med kapitalismens oförmåga att skapa jämlikhet och ekologisk hållbarhet.

"Hur gör vi?"

 

Ja det kan man fråga sig! Vad måste omgående förändras i våra samhällen? Jag skriver 'våra' samhällen av den enkla anledningen att förändringen måste ske globalt, över hela världen, inte enbart lokalt. Alltså vilka absolut grundläggande strukturella samhällsförändringar måste vi börja med?

 

En förändring av det finansiella systemet måste omgående ske - vilket måste ha högsta prioritet. Bankerna kan inte förbli i privatägda händer. Utan våra samhällen - alla medborgare - måste ha gemensamt ägande när det gäller alla former av finansiella transaktioner, såsom utlåning och förvaltning. Därmed så försvinner egenintresset av att tjäna pengar på pengar - alltså räntan.

Räntans funktion är just att tjäna pengar på pengar vilket naturligtvis är synonymt med en kapitalistisk marknadsekonomi.

 

När samhället står som förvaltare av bankväsendet så upphör själva egenintresset - vi alla är ju samhället. Det ska alltså inte gå, varken matematiskt eller moraliskt, att ta pengar från den ene och sedan ge den andre.

Förstår ni vad jag vill komma? En samhällsbank ska stå för utlåning utan räntekrav till låntagaren. Samtidigt ska banken vara förvaltare av allt 'utdelningskapital' - kapital som idag delas ut till privata ägare. Låter detta som dramatiska åtgärder? Helt rätt, detta är dramatiska åtgärder men inte desto mindre så är de helt nödvändiga. En bank måste vara till för alla i samhället, inte gynna ett fåtal! Detta ska vara en självklarhet, eller är ni av en annan åsikt?

 

Eftersom den samhällsägda banken förvaltar 'utdelningskapitalet' så kommer heller inte ett kapitalunderskott att uppstå i samhället. Man kan ställa frågan så här: hur ska pengar tas fram som inte finns? Mer komplicerat än så behöver inte ekonomi vara!

 

Som en direkt följd av denna högst prioriterade förändring - alltså från privatägd bank till samhällsägd - så uppstår med nödvändighet ytterligare förändringar. Att starta och driva företag blir inte ett privat risktagande eftersom risktagandet tas av samhällsbanken. Entreprenörer riskerar inte personliga konkurser vid eventuella bakslag i företagandet.

För övrigt så kommer den nu rådande marknadsekonomin att 'lugna ner sig': globala investeringar kommer att förbytas till mer och mer lokala; skatteparadisen har spelat ut sin roll; spekulationsekonomin med allt vad det innebär upphör att vara intressant; arbetsmiljö och arbetsintensiteten går mot en humanare väg; hela den samhälleliga strukturen blir mer jämlik.

Så kommer utvecklingen att bli då finanssektorn med affärsbankerna i centrum går från privatägt till samhällsägt.

 

Men kommer detta att hända? Nej, inte som det ser ut nu! Förändringen av finanssektorn måste ske globalt - som nämndes tidigare - i annat fall så flyttas det privatägda kapitalet till samhällen som väljer att stå utanför den ovan nämnda nödvändiga förändringen. 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 14 december

Boendefrågan

 

Vi tänker oss att en person bygger ett boende enbart med sina egna händer utan tillgång till tekniska hjälpmedel och att det tar 1000 dagar att färdigställa boendet. Efter detta färdigställande blir personen tillfrågad att bygga ett nytt liknande boende, med den skillnaden att nu har personen tillgång till allehanda tekniska hjälpmedel. Vilket nu gör att boendet blir färdigställt på 100 dagar.

Frågan blir då: är det billigare att färdigställa boendet med hjälp av tekniska hjälpmedel/verktyg, eller gör detta bygget dyrare?

 

Låt oss säga att personens arbete har ett pris/värde på 100 kronor per timme, vilket blir 800 kronor per dag. I första exemplet så blir arbetets pris 800 000 kronor och i andra exemplet så blir priset 80 000 kronor. Men i andra exemplet så används verktyg vilka naturligtvis har producerats och förädlats med en mängd arbetstimmar. Det totala priset för dessa verktyg som personen använder värderar vi till 200 000 kronor. Därmed så skulle priset i andra exemplet hamna på 280 000 kronor. Det blir alltså väsentligt mycket billigare att färdigställa boendet med hjälp av tekniska hjälpmedel än att enbart bygga utan verktyg.

 

Jag vill här försöka åskådliggöra att innovationer och teknisk utveckling - som i sig är mänskligt arbete - förbilligar arbetsprocesser. Att producera byggnader och annat av allehanda slag görs billigare och billigare, per arbetad timme, tack vare den ständiga produktivitetsutvecklingen. Människan producerar således mer än vad hon konsumerar - eller mer rätt: en effektivare arbetsprocess - och hon förbilligar därmed produktionsprocessen i takt med produktivitetsutvecklingen. Alltså växer gapet mellan vad människan producerar och vad hon konsumerar för att kunna leva i en 'god' välfärd.

 

Så här långt - angående ovanstående exempel - verkar allting fungera på ett logiskt sätt, men ändå inte. Att bygga boenden fördyras ju hela tiden, i dessa tider. Hur fungerar detta när vi kommer fram till att byggandet av boenden kan göras billigare och billigare?

 

Jo vi lever med en kapitalistisk marknadsekonomi som kräver ständig tillväxt. Att investera i byggande och boende görs bland annat utifrån prioriteringen att investeringen ska förränta sig. I denna process så ska alla led naturligtvis - i synnerhet sista ledet - tjäna pengar och för att detta ska bli möjligt så höjs priserna i bygg- och boendeprocessen så mycket som det bara går. För att detta ska kunna fungera så måste utgiftssidan, löner med mera, hållas nere så långt det är möjligt. Kan detta genomföras så ökar investeringsviljan, med hopp om kapitalets förräntning.

 

Sedan är det ju så att när väl boendet är färdigbyggt så fungerar boendet också som en kapitaltillgång för köparen och tillgångsvärden investerar man i för att tjäna pengar. Tillgångsvärden, som nu exempelvis bostäder, ökar så länge det finns en efterfrågan därför kan bostäders värden öka tiofalt under en relativt kort tidsperiod.

 

Låt oss säga att ett hus kostar 1 miljon att bygga, efter några år så värderas huset till 10 miljoner. Varför kan det bli så? Jo den kapitalistiska marknadsekonomin ska fungera på detta sätt: den som äger kapitalvärden sätter reglerna på marknaden.

Att folk inte har råd att betala hyran intresserar inte marknaden; att folk saknar bostad bryr sig heller inte marknaden om. Marknaden bryr sig bara om att tjäna pengar på investerat kapital.

 

Från det ena till det andra. Vi konstaterar att människan producerar mer än vad hon konsumerar - effektiviserar arbetet - för att kunna leva ett 'gott' liv. Likaså konstaterar vi att människans produktivitetsutveckling leder till att hon behöver arbeta mindre för att fortsätta leva ett 'gott' liv. Men då kommer vi till det märkliga konstaterandet - som alltså inte är så märkligt i vår marknadsekonomi - att producerandet av bostäder leder till högre och högre kostnader för de som önskar köpa eller hyra sina boenden. Borde det inte fungera tvärt om? Även i byggbranschen så råder ju produktivitetsutveckling.

 

Svaret blir som tidigare: en kapitalistisk marknadsekonomi drivs av det ständiga behovet av tillväxt. Därför ska vi arbeta mer och mer, snabbare och snabbare, vilket är konkurrensens villkor.

Alla former av utgifter för kapitalet måste minimeras.

Bostadsfrågan är för kapitalet en tillgångsfråga. En tillgång köper man för att senare sälja den dyrare. Att äldre bostäders byggkostnader har betalats flera gånger om spelar ingen som helst roll. Det är tillgångsvärdet som gäller för hur mycket bostaden kostar. Den rådande marknaden dikterar, som vi ser, villkoren.

Köp och sälj, när det gäller tillgångsvärden, kan liknas vid ett pyramidspel - först in och inte sist ut!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 4 december

Öppna - slutna

 

Varför är samhällen uppdelade i en offentlig respektive privat del? Den offentliga delen kan vi också benämna den öppna och den privata benämner vi den slutna delen.

Så ser det ut i de samhällen som vi benämner demokratiska - alltså det vi kan kalla politisk demokrati, inte ekonomisk.

 

Tanken är att det offentliga ska skapa och driva välfärden medan det privata ska sköta marknaden, med sin ekonomi. Marknadsekonomin blir därigenom en sluten sektor där besluten tas vid sidan om en offentlig öppenhet. På så vis tas beslut som bevisligen många gånger missgynnar det samhälleligt bästa och naturligtvis i förlängningen missgynnar den ekologiska balansen, som i nu rådande tider leder till akut obalans.

Eftersom det är den privata slutna marknaden som är den för hela samhället helt dominerande 'drivkraften' så betyder ju den här obalansen att våra samhällen, som är en del av den totala ekologin, hela tiden drivs mot ett alltmer krisartat läge inom allting där människan är involverad

 

Då vi utgår från det samhälleligt och ekologiskt bästa - vilket ju är det enda vi kan utgå ifrån - så bör vi kunna konstatera att det öppna är att föredra framför det slutna. Jag menar att demokratiska öppna beslut är att föredra framför slutna odemokratiska beslut.

 

Varför är då inte hela samhället öppet, alltså inräknat både de politiska och de ekonomiska besluten? Svaret har vi, som ni vet, omnämnt otaliga gånger: den maktstrukturella uppbyggnaden av våra samhällen förhindrar att den slutna privata delen öppnar sig offentligt!

 

Någon ställer då frågan: "Men det ska väl vara en privat sak vad människor sysslar med på marknaden?"

Hur svarar man på en sådan frågeställning? Ska göra ett försök: Om vi tänker oss att marknaden får fungera som den gör idag, både lokalt och globalt, med den enda skillnaden att överskottet av kapitalet går tillbaka till samhället istället för att som nu gå tillbaka till privata investerare.

 

Kan vi göra en sådan föreställning? Hur ser vi på en sådan förändring? En sådan förändring vore naturligtvis helt genomgripande för marknaden. En samhällelig kontroll av överskottet i marknaden för ju med sig ett demokratiskt beslutande över hur det ekonomiska överskottet ska fördelas i samhället.

Observera här - som jag nämnt många gånger - att det privata företagandet är avgörande för den samhälleliga utvecklingen och att det representerar något helt annat än privat kapitalägande. Privat kapitalägande hör hemma i den slutna sektorn av samhället och bygger på ständigt behov av ekonomisk tillväxt - vilket ju är en långsiktig omöjlighet.

Det slutna skapar ojämlikhet medan det öppna skapar jämlikhet!

 

"En mänsklig frihet är att starta och driva företag på marknaden!" Ja jag instämmer i detta! Men det är inte en "mänsklig frihet" att lägga beslag på kapitalinkomster för egen räkning. Producerande kapitalinkomster - eller mer precist: överskottet av det inarbetade kapitalet - ska tillfalla samhället av det enkla skälet att jämlikhet och ekologisk balans måste uppnås.

 

Som vi förstår så kommer en sådan grundläggande strukturförändring att omvälva hela vårt globala ekonomiska system. Den globala ekonomin bryts ned till lokala ekonomier; ekonomisk tillväxt förlorar sin roll som samhällelig prioritet; marknadsekonomin blir demokratisk; först nu kan jämlikhet uppnås i samhället.

Kanske börjar vi förstå att den privata sfären måste öppna sig allra helst i nu rådande tider när kriser och kaos av alla de slag hopar sig över oss. Kan vi alltså förstå att den nu rådande marknadsekonomiska strukturella utformning leder till kollapsande samhällen? Öppenhet och demokrati måste alltså gälla för hela samhället, inklusive den ekonomiska sfären!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

«första «tidigare Visar 421–423 av 423 inlägg   
 
stäng