ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: alla inlägg

lördag 15 september

Nytt Samhällssystem 2

 

På samma sätt som politiker och ekonomer hela tiden förespråkar ekonomisk tillväxt som det enda "saliggörande" så vurmar dom likaså över konkurrensens nödvändighet. Inte så konstigt att dom gör det, kan vi tycka. Vi har ju ett ekonomiskt system som kräver dessa "nödvändigheter", för att kunna fungera.

Men dessa "nödvändigheter", för systemets överlevnad, är också samtidigt systemets fortsatta marsch mot ökande sönderfall. Hur går detta ihop?

Nej det går naturligtvis inte ihop. Systemet sönderfaller ju, mitt framför ögonen på oss. Och ändå "predikar" våra politiker och ekonomer om denna fortsatta strävan efter ekonomisk tillväxt och det ständiga påhejandet av konkurrensen.

Men vad är det då för fel med konkurrensen? Jo men eftersom vi har att förhålla oss till en kapitalistisk marknadsekonomi så leder konkurrensen till nödvändigheten att "växa". I annat fall stagnerar företagandet och därmed "hotas" kapitalaccumulationen vilket leder till utslagning på marknaden.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 13 september

Nytt Samhällssystem

 

 

 

Vi är några medlemmar av Steg 3 som träffas regelbundet via nätet och vi har bland annat som målsättning att fördjupa debatten kring tillväxt, humanism och ekologism för att hitta lösningar som ger ett mer balanserat samhällssystem. Det vill säga ett samhälle med demokratiska delsystem som respekterar mänskliga rättigheter och människors lika värde och inte kräver ekonomisk tillväxt för att fungera, vilket på så sätt möjliggör en utveckling av vår politiska demokrati till att bli mera socialt och ekologiskt hållbar.

 

I olika fora vill vi fördjupa debatten och sprida våra texter med förhoppningen att dessa texter kan leda fram till ett ökande engagemang för att åstadkomma ett samhälle som är mer hållbart och i bättre balans tack vare nya modeller som inkluderar sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden.

Vi välkomnar skribenter som delar den här uppfattningen och som vill bidra till att debatten i samhället tar upp dessa grundläggande frågeställningar, som den etablerade politiken så gott som aldrig berör.

 

Vi som skriver, och debatterar med varandra utifrån dessa uppfattningar är för närvarande:

Bo Hagstedt

Bo Herlin

Henrik Lund

Jan Opöien

                                                                     ---------------

 

 

Nytt Samhällssystem

 

När hela den ekologiska balansen förändras och med den likaså även vår samhälleliga struktur leder till sönderfall, då beror denna negativa utveckling på någonting. Det finns naturligtvis orsaker till varför utvecklingen ser ut som den gör. Om detta - att det finns orsaker - är vi alla säkert mer eller mindre medvetna om. Men vad för slags orsaker det handlar om är vi däremot inte eniga i.

Att det handlar om mänskliga aktiviteter skriver vi nog alla under på.

Vad då för mänskliga aktiviteter? Jo naturligtvis beslutsprocesser i våra samhällen. Beslutsprocesser som tas av "ledande" människor runt om i våra samhällen. Vi benämner dessa kort och gott för makten.

När vi granskar makten så ser vi att denna makt agerar utifrån ett rådande samhälleligt "tillstånd". En strukturell utformning av hela "samhällskroppen". Man kan säga att makten agerar utifrån en förvaltande "position" till "samhällskroppen".

 

I vårt samhälle och för övrigt i de flesta samhällen på vår jord så agerar makten utifrån likartade "positioner". Jag menar alltså att våra "samhällskroppar" runt om i världen är strukturellt uppbyggda på liknande sätt. Av detta bör vi kunna dra slutsatsen att "samhällskroppen" är global, den ser i princip likadan ut var än vi befinner oss. Våra samhällen är alltså strukturellt uppbyggda utifrån ett likartat sätt.

 

Och hur ser då denna strukturella utformning ut? Jo vi benämner denna grundläggande utformning: en kapitalistisk marknadsekonomi. Hela "samhällskroppen" är uppbyggd utifrån den kapitalistiska marknadsekonomins förutsättningar.

Hur ser då dessa förutsättningar ut? Jo denna rådande marknadsekonomi vilar på grundpelaren att kapitalet - med allt vad det innebär - ägs privat.

En sådan strukturell uppbyggnad kräver likaså vissa bestämda "spelregler" för att kunna fungera. Ett privatägt kapitalägande innebär att marknadsekonomin "vilar" på konkurrens mellan dess ägare. Konkurrensen om det privatägda kapitalet leder i princip till förmågan att kunna överleva. Detta faktum har vi alla att förhålla oss till.

Prioriteringen i denna vår ekonomi handlar därför om att kapitalinvesteringar ska kunna förränta sig. Den som lyckas med detta överlever. Konkurrenter slås ut och kan inte överleva, såvida vi inte lever i ett samhälle där ett visst mått av socialt och ekonomiskt stöd kan ges. Vilket inte alls är fallet i en mängd samhällen.

 

Så här fungerar våra "samhällskroppar" världen över och det är denna ordning vi har att förhålla oss till. Utifrån denna ordning formas sedan en politisk förvaltning som har till uppgift att just förvalta denna rådande marknadsekonomi, på bästa tänkbara sätt.

Denna samhällsförvaltning kan gå till på olika sätt men om vi håller oss till vårt eget samhälle så upprätthålls denna förvaltning av, det vi benämner, demokratiska politiska beslut. Huruvida dessa beslut kan anses demokratiska kan naturligtvis diskuteras, men hur som helst så är det den politiska makten som har ansvaret över förvaltningen av den rådande samhälleliga strukturen.

 

Då vi nu granskar maktens politiska beslut så ska vi därför vara medvetna om att denna politiska makt  har att förhålla sig till en kapitalistisk marknadsekonomi som kräver sina "spelregler", för att kunna fungera. Alltså måste - med betoning på måste - den politiska makten göra allt som står till buds för att hålla den rådande marknadsekonomins "spelregler" under armarna. I annat fall sönderfaller denna ekonomi och med den hela den samhälleliga strukturen.

Det bisarra med den här politiska förvaltningen av vår kapitalistiska marknadsekonomi det är att denna rådande marknadsekonomi ändå sönderfaller trots allt mer ökande ekonomiskt stöd från den politiska makten.

Om orsakerna till detta tas inte upp här utan kommer att redovisas i kommande texter.

 

Detta vårt globala samhällssystem visar nu upp sig med sin totala oförmåga att, med rådande politik och marknadsekonomi, kunna ta våra samhällen till social rättvisa och jämlikhet, samt den absolut nödvändiga ekologiska balansen. Det är med andra ord en omöjlighet att med rådande politik kunna skapa dessa ovanstående nödvändigheter när vi har ett ekonomiskt system som saknar förutsättningarna att förändra sig .

Vi kan därför konstatera att det är, som sagt, en omöjlighet med dagens maktpolitik som säger sig syfta till att åstadkomma ekologisk balans, rättvisa och jämlikhet samtidigt som vi har ett rådande marknadsekonomiskt system som kräver bland annat ekonomisk tillväxt - med allt vad det innebär - för att överhuvud taget kunna fungera. Denna ekvation går inte ihop.

Våra samhälleliga visioner kan därför omöjligen förverkligas med rådande samhällssystem.

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 19 augusti

Frågor och svar: 5

 

"Högerpopulistiska partier vinner alltmer röster överallt. Varför blir det så?"

 

När samhällen inte klarar av att upprätthålla den normgivande så kallade välfärden då reagerar naturligtvis vi människor på denna nedbrytande process i samhället. Rådande etablerade partier får ta stryk för detta sönderfall av välfärden och vi söker självklart förklaringar till detta sönderfall.

Då nya oetablerade partier dyker upp och ger sin syn på problematiken, som i huvudsak går ut på att kritisera den etablerade politiken och egentligen hela etablissemanget med dess institutioner, så kan denna kritik få ett omfattande stöd bland oss alla.

 

Att välfärden sönderfaller det upplever vi, men vi inser inte fullt ut vad detta sönderfall kommer sig av. Vi riktar vår kritik mot den etablerade politiken som ju tar, i många fall, avgörande beslut för den samhälleliga välfärden. Exempelvis nedläggningar av skolor på mindre orter; minskning av vårdinrättningar; över huvud taget kraftigt minskade resurser till välfärden i stort.

 

När politiska beslut leder till sådana här åtgärder då inser vi alla att någonting har gått snett, med samhällsbygget. Vi utkräver ansvar för den här sortens politiska beslut och vi vänder vår ilska mot hela etablissemanget.

I detta folkliga missnöje över rådande förhållanden i samhället så växer sig så kallade missnöjespartier fram. Om inte etablerade partier kan förklara orsakssambanden till välfärdens sönderfall då vänder vi oss självfallet till dessa partier, som påstår sig ha svaren på problemen.

 

Att dessa så kallade högerpopulistiska partier inte heller kan förklare orsakssambanden är en annan historia.

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

«första «tidigare Visar 324–326 av 333 inlägg    nästa» sista»
 
stäng