ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» oktober 2020 (3)
» augusti 2020 (2)
» juli 2020 (5)
» juni 2020 (1)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (2)
» mars 2020 (3)
» februari 2020 (1)
» januari 2020 (1)
» december 2019 (2)
» november 2019 (2)
» oktober 2019 (2)
» augusti 2019 (2)
» juli 2019 (2)
» juni 2019 (1)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (3)
» mars 2019 (3)
» februari 2019 (2)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (4)
» november 2018 (7)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: alla inlägg

söndag 6 september

Staters relationer

 

Konkurrensen i vår kapitalistiska ekonomi sätter nu tydliga avtryck i staters relationer med varandra. Från att tidigare begränsa konkurrensen till företagssektorn så har den nu definitivt tagit ett ytterligare steg, i och med staters allt hårdare konkurrens. Staters relationer har blivit mer spänt och utmynnar nu allt oftare i gränskonflikter på många håll.

Den ökande efterfrågan på metaller och fossil energi ligger till grund för allt allvarligare konflikter. Handelskrig blir den 'naturliga' konsekvensen som en följd av den alltmer hårdnande konkurrensen. Dessa handelskrig är en förvarning om att 'fysiska' konflikter blossar upp lite varstans.

 

Vi ser här vad den maktstrukturella historien får för återverkningar på dagens samhälleliga uppbyggnad, när det gäller stater med dess maktstrukturella gränser. Dessa gränser - som jag för övrigt har skrivit en hel del om tidigare - har blivit 'normativa' strukturer för oss alla. Alltså är det helt självklart för oss att betrakta staters militärmakter som någonting fullt 'normalt'. 

 

Jo jag är medveten om att jag har poängterat den här nedbrytande maktstrukturella uppbyggnaden otaliga gånger och jag kommer naturligtvis fortsätta att göra detta. De samhälleliga makthavarna, ekonomiska såväl som politiska, tolkar ju vår samhälleliga utveckling på ett helt annat sätt. Och självklart gör de en felaktig analys. De uppmanar 'sina' samhällen att agera så kraftfullt som det bara går när det gäller ekonomisk konkurrens och politisk makt med hjälp av en allt starkare militärapparat. Alltså en 'normativ' utveckling, sett utifrån maktens perspektiv. Helt oförstående till att denna utveckling leder raka vägen till kollaps. Därför måste vi fortsätta tjatet om att den förda politiken - som ju baseras utifrån vår rådande marknadsekonomis beslutsprocesser - leder åt helt fel håll.

 

"Vi måste stärka vår konkurrenskraft - vi är ett exportberoende samhälle som måste ligga i framkant - ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ökande välfärd - vår försvarsmakt måste förstärkas i samma takt som övriga samhällens!"

Dessa mantra rabblas upp oavbrutet av våra samhällsledare. Och de rabblas upp ständigt och får naturligtvis effekt. Vi blir mer eller mindre indoktrinerade av att det är så här våra samhällen ska fungera. Men jag menar att våra makthavare har en totalt felaktig analys och att deras analys istället för till kollaps.

 

"Vi måste värna våra gränser!"

Javisst samhällena är ju byggda utifrån den här strukturella 'normen', sedan tusentals år tillbaka. Men likväl så är ju denna uppbyggnad totalt felaktig sett ur ett jämlikhets och rättviseperspektiv. För att inte tala om hållbarhetsperspektivet, med allt vad detta innehåller. Men vad bryr sig makthavarna om dessa perspektiv?

Kapitalismen är ju ett arv från tidigare maktstrukturer och våra makthavare utgår ifrån att denna nu rådande maktstruktur är den 'normativa' som vi alla har att förhålla oss till. Ja den är 'normativ", men den är 'normativ' i den marknadsekonomi som nu existerar. Vilket även betyder att den omöjligen kan vara 'normativ' i våra samhällen sett till hållbarhet, inom alla plan. Ekvationen går alltså inte ihop, som ni ser.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 15 augusti

En dyster prognos

Vi är nu inne i en ny fas i vår samhälleliga struktur. En, som vi kan se, allvarligare utveckling för våra samhällen runt om i världen. Coronapandemin har satt sina avtryck på vår rådande marknadsekonomi på det viset att ekonomin inte klarar att växa, så som den är 'satt' att göra. Vilket bland annat får till följd att arbetslösheten stiger och 'välfärden' urgröps alltmer. Vi ser alltså resultatet av den rådande marknadsekonomins oförmåga att ombesörja 'välfärd'. Denna dramatiska försämring av 'välfärden' gör att vi kan påstå oss ha gått in i en ny fas. En fas som ändå kan sägas följa kapitalismens rådande utveckling, mot en oundviklig kollaps. Eller med andra ord: det är på inget sätt förvånande att vi upplever försämringar i vår samhälleliga struktur eftersom dessa försämringar är förväntade och speciellt nu då vi ser hur vår rådande marknadsekonomi inte klarar att hantera den djupa kris som pandemin har startat.

 

Denna kris bevisar vad vi tidigare och egentligen hela tiden har förutspått: att framtida kriser - som även inkluderar 'vanliga' lågkonjunkturer - leder till successivt försämrade möjligheter för det rådande ekonomiska systemet att 'återhämta' sig vilket alltså medför att 'återhämtningen' tar oss till en nivå som inte kommer att nå upp till föregående nivå.

Förstår ni hur jag menar? Exempel: arbetslösheten kommer att ligga på en högre nivå än tidigare nivå även efter att den rådande krisen har 'lagt' sig. Samma sak med den så kallade välfärden: allt fler människor hamnar utanför 'välfärden' även efter det att krisen har 'lagt' sig.

 

Den reala ekonomin - BNP - har backat rejält,i dessa tider, när vi betraktar allt globalt. Alltså inte spekulationsekonomin som istället visar plussiffror. Men denna 'motsägelse' har sin förklaring, som vi nyligen skrev om. Pandemins verkningar har rört om i kapitalismens ständiga prioritering av ekonomisk tillväxt och därmed så följer tilltagande samhälleliga problem, med allt vad detta innebär. Konflikter världen över fördjupas eftersom den strukturella uppbyggnaden ser ut som den gör. Den är ju beroende av den rådande marknadsekonomis ständiga behov av tillväxt och när denna tillväxt inte infinner sig då tilltar den samhälleliga problematiken. Man kan se detta som en 'naturlig' följd av pandemins påverkningar på våra samhällen.

 

Som sagt, pandemin fördjupar och påskyndar den rådande marknadsekonomins kollaps. Och de samhällen som först dras med i kollapsen är de - som vi benämner svaga - redan tydligt utmärkande ojämlika. Vi måste därför ställa in oss på en tilltagande samhällelig problematik eftersom den strukturella uppbyggnaden inte kan 'hantera' den reala ekonomins tillbakagång.

Arbetslösheten kommer därmed att hamna på en permanent högre nivå än vad vi är vana vid, vilket resulterar i ökande konflikter inom alla plan. Detta måste vi vara fullt medvetna om. Vi har, så att säga, tagit ett språng närmare den oundvikliga ekonomiska kollapsen.

 

Låter prognosen dyster? Så är det men det är ju bättre att beskriva den än att låta bli. Ju mer förberedda vi kan bli ju bättre kan vi hantera den ökande samhälleliga problematiken!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 2 augusti

Vad är det som händer?

Vi ser det som händer och sker! Du och jag noterar att detta händer och att detta har hänt och sannolikt så kan vi något så när förutse vad som kommer att hända. Men vi tyder det som händer och sker helt olika. Du säger att det som händer och har hänt beror på det och det medan jag säger att det beror på någonting helt annat. Vi tyder således verkligheten helt olika.


Hur kan detta komma sig?Kan man tyda skeenden olika utifrån vilken 'position' i samhället som man befinner sig?

Vad menas då med 'position'? Jo eftersom vi har skilda ekonomiska förutsättningar i samhället så innebär denna skillnad att vi agerar utifrån olika 'positioner' då vi tyder saker och ting.

När det nu är så att pengar betyder makt - i vår rådande samhällsstruktur - så för ju detta faktum med sig att ojämlikheten på detta område så att säga automatiskt genererar tvetydigheter angående samhälleliga skeenden. Denna ekonomiska ojämlikhet kan alltså inte resultera i 'logiska' tydningar/analyser. För att kunna göra 'logiska' analyser så, menar jag, krävs jämlika förutsättningar och dessa förutsättningar existerar, som vi vet, inte i dag.


Vad betyder då den här slutsatsen - att det idag inte går att göra 'logiska' analyser? Jo det bör ju betyda att vi har byggt upp våra samhällen utifrån 'ologiska' förutsättningar och ur denna 'ologik' formas våra samhällen. Vidare så ger oss denna 'ologik' svaren på varför våra samhällen fungerar som de gör idag. Jag menar bland annat så här: våra ojämlika samhällen har formats utifrån faktumet att det existerar ojämlikhet och det strukturella byggandet formas därför av de människor som sitter på makten.

Egentligen en självklarhet, om vi tänker efter. 'Logiken' tillhör makten, om ni förstår mig rätt? Och denna 'logik' betraktar naturligtvis makten som 'normal'. Alltså styrs våra samhällen utifrån maktens 'logik'. Vidare så 'fortplantar' sig maktens 'logik' ned till den stora mängden av människor - samhället - som i praktiken måste anamma denna 'logik' eftersom strukturen nu ser ut som den gör. Det handlar ju om, för oss alla, att kunna överleva i den nu rådande strukturen. Detta anammande av maktens 'logik' smittar ju självfallet av sig i de analyser vi dagligen gör.


Vi tar några exempel: Att äga kapital är en 'frihet' för alla vilket leder till att fåtalet äger och flertalet inte äger. Alltså en 'logik' som skapar ojämlikhet men betraktas som 'norm'.


Att sträva efter ekonomisk tillväxt betraktas som en självklarhet och därmed en 'norm' även om denna 'norm' leder till kollaps på grund av att rådande ekonomiska system just kräver denna 'norm' och att denna 'norm', i förlängningen, saknar både praktisk och teoretisk möjlighet att förverkligas.


Systemets 'logik' förutsätter ekonomisk konkurrens vilket leder till bland annat social utslagning; elände; krig och fattigdom. Trots dessa 'biverkningar' är den ekonomiska konkurrensen 'normen', som vi alla har att förhålla oss till.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

«första «tidigare Visar 384–386 av 390 inlägg    nästa» sista»
 
stäng