ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» april 2021 (1)
» mars 2021 (3)
» februari 2021 (3)
» januari 2021 (2)
» december 2020 (2)
» november 2020 (2)
» oktober 2020 (3)
» augusti 2020 (2)
» juli 2020 (5)
» juni 2020 (1)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (2)
» mars 2020 (3)
» februari 2020 (1)
» januari 2020 (1)
» december 2019 (2)
» november 2019 (2)
» oktober 2019 (2)
» augusti 2019 (2)
» juli 2019 (2)
» juni 2019 (1)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (3)
» mars 2019 (3)
» februari 2019 (2)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (4)
» november 2018 (7)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: alla inlägg

fredag 19 februari

En realistisk syn

 

Som ni vet så är ju jag av åsikten att klimat- och miljöproblemen inte går att lösa innan vi har en samhällsstruktur på plats, som är rättvis och jämlik, inom allt vad grundläggande mänskliga förhållanden innebär. Alltså menar jag att dagens samhälleliga förhållanden omöjliggör en lösning när det gäller våra klimat- och miljöproblem. Naturligtvis omöjliggörs lösningar även inom alla övriga grundläggande samhälleliga problem också - vilket egentligen säger sig självt.

 

Jag tar upp den här frågan nu igen beroende på att det både skrivs och sägs så mycket inom både klimat- och miljöproblematiken. Det är självklart bra att det skrivs och sägs samt debatteras om dessa ödesfrågor - detta är ju helt naturligt eftersom problematiken berör oss mer och mer. Men det som är bekymmersamt, enligt min mening, är att i stort sett samtliga inlägg och artiklar samt diskussioner kommer fram till åsikter som att det går att lösa klimat- och miljöproblemen inom rådande strukturella förhållanden.

 

Jag ställer frågan: hur ska problemen kunna lösas i samhällen där det saknas grundläggande mänskliga fri och rättigheter? Tror vi att dessa diktaturstater har intresse av att finna lösningar när de inte ens har något förtroende av att kunna uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter?

Här sitter vi och diskuterar, som vi tror, lösningar på världens ödesfrågor samtidigt som människor, både när och fjärran, lever sina liv i fattigdom och förtryck. Hur ska samhällen kunna lösa världens ödesfrågor när de vägrar att ge människor grundläggande rättigheter? Att tro att grundläggande lösningar på våra ödesfrågor kan lösas samtidigt som stora delar av världens befolkning lever i strukturell orättvisa - som leder till elände av alla slag - visar på en total avsaknad av hur våra samhällen fungerar.

 

Det är först nu, i vår tid, som den ojämlika och orättvisa samhällsstrukturen har 'nått ifatt' oss. Det är först nu som mänskligheten i stort står inför ödesfrågor som handlar om att överleva eller ej. Så har fallet ej varit tidigare i historien. Visserligen har förtryck och orättvisa många gånger varit värre än idag men dessa förtryck och orättvisor har aldrig tidigare utgjort ett hot mot hela mänskligheten, så som fallet är idag.

Det är först nu som hela vårt ekologiska ramverk står och faller med hur vi lever och agerar. Det som verkade avlägset för något sekel sedan har nu 'nått ifatt' oss.

 

Finns det då någonting i dagens struktur som talar för att klimat- och miljöproblemen ska kunna lösas, under rådande strukturella förhållanden? Nej jag kan inte se någonting som talar för att problemen ska kunna lösas. Ser ni någonting? Allting går ju åt helt fel håll och det går åt helt fel håll trots att alltfler inser att så också är fallet.

Då kan man ju fråga sig: när kommer då vändningen att ske? Vad ska vara den utlösande faktorn som får allting att vända? Ja inte kommer det att ske genom politiska beslut. Varför inte? Nej därför att rådande politiska beslut baseras utifrån vårt ekonomiska systems prioriteringar, vilket inte bör vara så svårt att se.

 

Att inta en hållning som att allting kommer att ordna sig, kommer tyvärr inte att fungera! Vi måste vara realister och kunna se vart det hela bär iväg, vilket naturligtvis inte är särskilt uppiggande! Se verkligheten som den är och agera därefter!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 13 februari

En "fiffig" lösning!

 

Vi vet att kapitalismen behöver 'draghjälp' för att kunna drivas vidare - samtidigt så kan inte dagens rådande politik 'frigöra' sig från systemet - även fast det är dödsdömt. Vi sitter fast i ekorrhjulet, som jag kallar det. Den rådande politikens huvuduppgift blir därför att understödja vårt ekonomiska system, hur illa det än kommer att utvecklas. Detta är ett faktum som jag menar att vi tydligt kan se.

 

Vi ser det med all tydlighet, i synnerhet under den nu rådande pandemin. Staten tar enorma lån som sedan 'portioneras' tillbaka in i systemet. Långivarna, det vill säga finanssystemet, lånar ut pengar till staten mot ränta och efter det så delas pengarna ut till 'behövande' företag. På det viset så 'skapas' mer pengar i marknaden och via räntan så berikas självklart finanssystemet av den statliga upplåningen. Man kan säga att pengarna flyttas över från det offentliga till det privata och detta sker med en allt högre hastighet, mycket beroende på pandemin.

 

Den "fiffiga" lösningen består således i att staten blir 'fattigare' till förmån för de stora kapitalägarna. Huvuduppgiften var och är ju att rädda systemet. Den enda tänkbara 'lösningen, under rådande förhållanden, blir ju då att ta från de fattiga och ge till de rika. Förstår ni resonemanget?

Att göra tvärtom går alltså inte. Systemets strukturella uppbyggnad förhindrar en sådan lösning, vilket jag hoppas att vi nu inser. Allt går därmed åt helt fel håll, som ofta 'predikas' här.

 

I dessa tider stiger Börsen till rekordnivåer, samt för övrigt alla tillgångsvärden som exempelvis fastigheter. Verkar detta logiskt i ett samhälle som till stora delar är 'nedstängt'? Nej det är inte logiskt men ändå följdriktigt i vårt ekonomiska system som hela tiden 'matas' med pengar från det offentliga, samtidigt som räntenivån ligger mycket lågt.

 

Kapitalet ställer frågan: Hur ska vårt kapital investeras för att ge bäst avkastning? Naturligtvis inte i sparande - räntan är ju i praktiken noll! Nej kapitalet ska investeras på Börsen och i fastighetsmarknaden - alltså i spekulation vilket ju än så länge har givit hög avkastning!

Så ser den 'fiffiga logiken' ut!

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 3 februari

Maktspelet

 

Behövs makt? Eftersom makt är en 'normalitet' i dagens samhällen så kanske man måste anse makten som en självklarhet? "Hur skulle det annars se ut", säger någon?

Kan det vara en bra metod att problematisera begreppet makt genom att göra en historisk tillbakablick?

Vad menas då med makt? Här avser jag maktförhållanden mellan människor. Vad avser vi annars med makt? Nåväl vi håller oss till förhållandet mellan människor. Det är väl detta som de flesta av oss avser när vi ställs inför begreppet makt - kan jag tänka mig.

 

Att maktförhållanden är en realitet, i dagens samhällen, kan nog alla skriva under på. Men ska det då fungera på detta vis? Är detta förhållande det optimala för våra samhällen?

Nåväl, så kallade demokratiska beslut bygger ju på majoritetens vilja framför minoritetens - vilket naturligtvis är rätt och riktigt. Och här kan man då, med rätta, anse att makten tillhör majoritetens beslut. Majoritetspolitiken har makten att genomföra de beslut som tagits i den politiska demokratins beslutsprocesser.

Men är det då så här enkelt att förstå maktspelet? Tänk er att vi lever i en struktur där ojämlikheten är den etablerade normen i samhället. Att fatta beslut i denna ojämlika strukturella normalitet borde väl innebära att besluten tas utifrån en normalitet som i sig redan är orättvis och därför kan besluten inte fattas från en, så att säga, demokratisk 'plattform' - en jämlik och rättvis 'plattform'.

 

Här uppkommer en annan fråga: kan man påstå att en ojämlik 'plattform' är odemokratisk? Jo men det måste man väl kunna påstå? Låt oss säga att 'plattformen' påbjuder att ekonomiska beslut i marknaden tas utifrån kapitalägares egna prioriteringar vilket gynnar de beslutstagare som äger mest kapital. Kan en sådan 'plattform' kallas demokratisk? Nej självklart inte. Besluten tas ju utifrån ägarstorleken på kapitalet. Alltså missgynnas de kapitalägare som äger minst kapital för att inte tala om hur samhället i stort påverkas av att fåtalet stora kapitalägare tar beslut som i första hand prioriterar det egna kapitalägandet på bekostnad av övriga samhället. Makten har alltså förskjutits från den samhälleliga majoriteten till en ekonomiskt stark minoritet. En sådan 'plattform', menar jag, kan inte kallas demokratisk.

Med andra ord så kan vi därför säga att vi lever i samhällen som är odemokratiska - samhällets grundläggande sektor, den marknadsekonomiska, fattar sina beslut utifrån storleken på det egna kapitalägandet. Makten tillfaller därmed den ekonomiska eliten - inte den politiska majoriteten.

Ser vi till det historiska perspektivet så stärks denna bevisning mycket tydligt. Detta maktmissbruk har tusentals år på nacken vilket den historiska verkligheten beskriver på ett tydligt sätt.

 

Men tillbaka till frågan: 'behövs makt'? Frågan är svårbesvarad och mitt försök till svar blir: samhället måste följa de 'självklara normerna' om jämlikhet, jämställdhet och rättvisa inom alla mänskliga förhållanden - alltså inklusive ekonomiska förhållanden. När dessa förhållanden existerar så kan samhälleliga, inklusive ekonomiska, beslut tas utifrån demokratiska processer. Dessa majoritetsbeslut innebär självklart ett maktförhållande. Alltså maktförhållanden som baseras utifrån de ovan 'självklara normerna', vilket dagens maktförhållanden inte alls uppfyller.

 

Vi måste förstå att dagens mänskliga förhållanden som exempelvis uppdelningen av människan i separerade samhällen - det vi benämner stater; länder eller nationer - har sitt ursprung ytterst i maktförhållanden mellan redan maktfullkomliga kapital- och egendomsägare som genom våld har lagt under sig 'rikedomar', i alla dess former. Dagens maktförhållanden - i synnerhet när det gäller ekonomiska förhållanden bygger i princip på liknande ageranden.

 

Betrakta världen, se den strukturella uppbyggnaden av våra samhällen! Varför dessa gränser mellan människor? Varför ägs landområden privat? Varför ägs kapitalvärden privat? Varför fortgår ständiga konflikter mellan samhällen och inom samhällen? Varför denna ojämlikhet och ojämställdhet? Varför denna orättvisa?

Svaren infinner sig vid betraktandet av vår maktstrukturella uppbyggnad!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

«första «tidigare Visar 397–399 av 403 inlägg    nästa» sista»
 
stäng