ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för juli 2009

fredag 31 juli

1 Strukturens orättvisa

 

KÄNNETECKNANDE FÖR VÅRA ORÄTTVISA STRUKTURER

 

 

Vad menas med strukturer, närmare bestämt samhällsstrukturer? Jo det är allt som finns i samhället. Samhället är utformat på ett speciellt sätt och i detta samhälle tänker och agerar vi människor utifrån denna speciella strukturella utformning. Den strukturella utformningen på ett samhälle kan skifta, mer eller mindre, från ett samhälle till ett annat samhälle.

 I en mängd samhällen är det religiösa inslaget i strukturen påtagligt medan det i andra samhällen knappast finns några religiösa inslag alls.

 Ojämlikheten mellan könen betraktas som en självklarhet i många samhällen medan jämlikheten har nått längre i andra samhällen.

 Gemensamt för i stort sett alla samhällen är att det finns en ekonomisk orättvisa mellan människorna inom samhället.

 

Vi tänker och agerar precis så som strukturen har lärt oss att tänka och agera. Vårt tänkande och agerande skiljer sig därför åt, mer eller mindre, från vilket samhälle vi lever i.

Jag påstår därför att eftersom det faktiskt är på detta vis så bevisar det att våra samhällen inte fungerar på ett logiskt/rättvist sätt. Med andra ord så menar jag att den strukturella olikheten mellan samhällen är ett bevis för att vi lever i inhumana strukturer, var vi än befinner oss på vår jord. Med "strukturella olikheter mellan samhällen" så avser jag olika grader av orättvisa/ojämlikhet, mellan samhällen.

 

Förstår ni mig? Nåväl, vi går vidare. Vi är ju alla människor av kött och blod, som man säger. Vi är alltså lika. Därav följer ju också att vi alla har samma grundbehov, att vi alla har samma grundläggande känslor. Att vi lever i samhällen som är åtskilda från varann på grund av exempelvis geografiska avstånd har alltså ingen betydelse för våra behov och känslor. Logiskt sett så skall vi kunna leva var som helst på vår jord utan att olika grader av orättvisa/ojämlikhet skall finnas. Därav följer att det inte borde finnas grundläggande strukturella skillnader mellan samhällen, typ sådana som jag nämnde ovan. Men uppenbarligen så finns ju dessa strukturella skillnader.

 

Att vi människor lever i orättvisa samhällsstrukturer är ingen nyhet. Så har det varit sedan oerhört lång tid tillbaks. Förutom att vi lever i orättvisa strukturer så kan vi också säga att vi lever i ojämlika strukturer. Därför menar jag också att vi kan benämna våra strukturer som ologiska. Men som sagt detta är ingen nyhet för oss, var och en inser utan djupare analys att det förhåller sig så. Eller kan det finnas någon som tvivlar på antagandet att våra samhällen fungerar orättvist? Just inför detta ställningstagande så borde vi därför alla, mer eller mindre, vara helt överens. Eller vad tror ni?

Dom intressanta frågeställningarna uppstår när vi försöker formulera frågor kring varför det ser ut som det gör i vårt samhälle och i alla andra samhällen på vår jord.  När vi ställer frågan varför vi lever i orättvisa samhällsstrukturer, då finns det plötsligt en mängd förklaringar att ta till. Då kan många av oss komma fram till slutsatsen att det är helt okey med sociala och ekonomiska skillnader mellan oss människor. Många kommer alltså fram till åsikten att just den här skillnaden, som vi benämner orättvis, är någonting som vi måste leva med.

"Det är upp till var och en av oss att forma ens eget liv som man önskar", kan det låta från många av oss. I denna tankegång blir det, så att säga, naturligt att anse det som helt i sin ordning att vissa av oss bokstavligen badar i pengar medan andra inte har mat för dagen.

Denna samhälleliga orättvisa görs på så vis till någonting, skall vi kalla det, normalt och riktigt.

 

 

VAD KAN DET BERO PÅ?

 

Och med facit i hand kan vi konstatera att det är ju så som våra samhällen fungerar. Vissa lever sina liv i materiellt överflöd medan andra bara äger kläderna som dom har på sig och dessa skillnader finns inom ett och samma samhälle. Verkar det rimligt att strukturen som vi lever i skall fungera på detta sätt?  Nej jag hävdar att detta förhållande är orimligt och sannolikt så håller dom flesta med mig i denna fråga. Eftersom jag kommer fram till slutsatsen att vi människor lever våra liv i en orättvis samhällsstruktur så menar jag också naturligtvis att strukturen måste förändras.

Vad är det då i själva strukturen som måste förändras för att den skall fungera på ett rättvist sätt? Eller man kan formulera frågan så här: var skall vi söka grundorsaken till att vi lever i orättvisa/inhumana strukturer?

 Kan vi anta att den ojämna fördelningen av pengarna i samhället är en av dom stora anledningarna till våra orättvisa strukturförhållanden? Ja den är kanske rent av den största anledningen, vad tror ni?

 Eller kan det vara så att det är det ojämlika förhållandet mellan könen som skulle kunna vara huvudorsaken till det strukturella eländet?

 Många vill nog hävda att diktatoriska och extremt religiösa strukturer skulle vara huvudanledningen till det orättvisa samhället.

 Sedan finns det med all säkerhet dom som hävdar att vi nu har nått fram till den slutgiltiga strukturen, att det nu endast återstår justeringar inom dom nu existerande strukturella ramarna.

Jag skulle tro att den absoluta majoriteten av våra samhällens makthavare intar den sista ståndpunkten. Eller vad tror ni? Och ser man det rent förnuftsmässigt så kan dom ju inte heller anta en annan ståndpunkt. Dom har ju tillsats, om vi håller oss till politiker, för att förvalta vårt samhälle inte för att förändra det. Visserligen så förändrar politiker, beroende på partitillhörighet, en del i den offentliga ekonomiska "soppan" men dessa åtgärder är inte till för att få till en strukturell förändring utan dessa åtgärder syftar till att gynna, som alla politiker säger oavsett partitillhörighet, samhället i stort.

 

MAKTEN

 

När vi nu börjar använda ordet makt i samhället, vad menas då? Jag skulle tro att dom flesta av oss instämmer i att människor med makt det är dom som har det största inflytande på själva samhället, inflytande på strukturen i samhället. Är vi överens där? Nåväl kan vi redan nu komma fram till vilka människor i våra samhällen som har det största inflytandet?

Kan det vara "våra" politiker som vi nämnde ovan eller kan det finnas andra maktmänniskor i våra samhällen? Javisst finns det andra maktmänniskor än "våra" politiker.

 I våra samhällen så finns det ju människor som har den ekonomiska makten. Människor som är ägare av kapital och som därigenom kommer i en maktposition gentemot människor som inte äger kapital. Man kan också säga att människor utan kapital hamnar i ett beroendeförhållande till dom som är ägare av kapital. Vi kan likaså säga att ett maktförhållande råder.

Men vilka har då makten i samhället, är det "våra" politiker eller är det dom människor som sitter på stora kapitaltillgångar? Jo men tänk efter, den verkliga makten i samhället innehas av dom människor som sitter på stora kapitaltillgångar. Därför kan vi också säga att dom som sitter på den ekonomiska makten i samhället, på sitt sätt, även har makten över politiken. Den politiska makten är alltså underordnad den ekonomiska makten. "Våra" politikers uppgift blir därför att förvalta den rådande ekonomiska strukturen, inte att förändra den.

 

Vi konstaterar härmed att i våra samhällsstrukturer så betraktar vi det som normalt och riktigt att vissa människor äger kapital medan andra inte äger någonting. Vissa människor äger till och med sådant som du och jag är beroende av för att överhuvud taget kunna leva vidare. Dom kan äga företaget som du och jag arbetar i och dom kan äga butikerna som du och jag handlar i. Ja dom äger marken som du och jag går på. I princip äger dom allting i våra samhällen, för allting går att köpa för pengar. Så är det. Detta betyder att dom människor som har kommit över mest pengar också är dom som bestämmer hur kapitalflödet skall strömma i samhället.

 

GRUNDORSAKEN

 

Innan vi går vidare så måste jag ställa frågan: verkar det rättvist och logiskt att det fungerar så här i våra samhällen? Kan det vara så att just detta förhållande kan vara en av dom grundläggande orsakerna till att vi lever i orättvisa strukturer?

Ja jag menar att det privata ägandet av kapital är en av grundorsakerna till att våra samhällen fungerar orättvist. Dom stora kapitalägarna sätter "spelreglerna" på marknaden emedan dom har den ekonomiska makten i samhället. Eftersom vi alla tillhör marknaden så hamnar vi därmed i en beroendeställning till hur dom "stora" agerar. Naturligtvis så är detta marknadsförhållande högst odemokratiskt, eller har ni någon annan åsikt?

 

Jag nämnde tidigare att en möjlig grundorsak till att våra samhällen fungerar på ett orättvist sätt kan bero på att vi också lever i ojämlika strukturer. I en mängd samhällen behandlas kvinnan som en andra klassens medborgare och det är ju givet att ett sådant samhälleligt förhållande till halva befolkningen grundlägger en strukturell orättvisa som är uppbyggt på ett rent förtryck. Det är för övrigt inte så länge sedan som detta förtryck också var gängse regel i vår egen struktur. Att denna orättvisa visar sig i praktiken hos oss, även idag, är ingen nyhet för oss. Det säger ju sig självt att samhällen som innehåller ojämlikhet inte är humana samhällen.

 

ÄR VI MEDVETNA OM DETTA?

 

Men är vi medvetna om att vi lever i en orättvis struktur? Är vi medvetna om att ett fåtal kapitalstarka människor, mer eller mindre, bestämmer marknadsreglerna för dig och mig? Nej, jag tvivlar starkt på att du och jag är medvetna om att vi har hamnat i ett beroendeförhållande till ett fåtal kapitalstarka människor.

 

Utifrån dessa synnerligen allvarliga fel i byggandet av våra samhällsstrukturer så genererar dessa fel andra strukturella fel och brister i våra samhällen. Jag påstår därför att vi lever i samhällen som innehåller en mängd allvarliga strukturella fel. Man kan säga att vi lever våra liv i inhumana samhälleliga förhållanden. Eller mera rakt på sak: vi lever helt enkelt våra liv på ett felaktigt sätt, vilket ju har sin grund i det orättvisa ekonomiska förhållandet och ojämlikheterna i våra strukturella uppbyggnader.

 

Kan det vara så att det är den patriarkala strukturen som är orsaken till att marknaden ser ut som den gör? Eller är det den orättvisa ekonomiska marknaden som är orsaken till våran patriarkala struktur?

Jag menar att den patriarkala strukturen är orsaken till att marknaden ser ut som den gör. Nåväl, kapitalet i marknaden ägs av ett förhållandevis fåtal människor vilket ju får till följd att dessa stora kapitalägare bestämmer villkoren för oss alla i samhället. Man kan säga att ett fåtal maktmänniskor har våra liv i sina händer. Verkar detta förhållande naturligt och riktigt? Nej naturligtvis inte men så ser verkligheten ut runt om i våra samhällen. Och detta påstår jag är ett allvarligt strukturellt fel som har sin grund i våra patriarkala samhällen. Låter detta påstående rimligt?

Våra maktstrukturer för med sig att maktmänniskorna, maktens män, kan köpa människor som  skall utföra arbetsuppgifter vars syfte är att förränta det kapital som har investerats. Samhället benämner denna process som att arbetsgivaren ger arbetstagaren en lön för sitt arbete. Snyggt formulerat, eller hur? Denna falska formulering har vi matats med under flera generationer vilket har lett till att vi har tagit denna falska formulering till oss som om den vore strukturellt rättvis.

 

Åter igen till den mycket viktiga frågeställningen. Är vi medvetna om att vi lever våra liv i inhumana orättvisa strukturer? Svaret måste bli ett nej. Vi är omedvetna om att vi lever i orättvisa/ologiska strukturer. Skulle vi vara medvetna om våra strukturers synnerligen allvarliga fel då skulle vi naturligtvis förändra våra strukturer i grunden. Eller hur?

Apropå vår omedvetenhet om att vi lever i felaktiga strukturer: jag läste nyligen en ledare i en dagstidning där skribenten bad om vägledning ur den nu allvarliga ekonomiska krisen.

 "Är det möjligt att ta sig ur krisen?" Tillfälligt men inte i långa loppet. Nej ekonomiska kriser kommer att framkallas med jämna mellanrum, så även om den nuvarande ekonomiska krisen släpper sitt grepp om några år så kommer framtida kriser att utlösas på liknande sätt som den här. Att det förhåller sig på detta vis beror naturligtvis på att våra samhällens ekonomiska strukturer ser ut som dom gör. Nämligen att ett förhållandevis fåtal kapitalägare bestämmer kapitalflödet på marknaden. Detta strukturella fel medför att dom stora kapitalägarna bestämmer villkoren för oss alla i samhället. När skall vi bli medvetna om denna inhumana strukturella ordning?

 

Allt hänger ihop i strukturen. Med detta menar jag att alla strukturella former i samhället är intimt sammanbundna med varann och att dessa former utgår från den grundläggande strukturella karaktären för våra samhällen, nämligen den patriarkala samhällsstrukturen. Denna grundläggande strukturella orättvisa skapar den ekonomiska orättvisan i våra samhällen; den skapar orättvisa mellan etniska befolkningsgrupper; den skapar rasistiska konflikter; den skapar krig och våld inom och mellan våra samhällen; den skapar kapitalägande åt ett fåtal samt förnedring och utarmning av flertalet.

 

VI SER INTE VÅRA SAMHÄLLENS VERKLIGA MAKTHAVARE

 

Vad lär vi oss av dessa samband? Jo vi kan dra slutsatsen att när våra barn och ungdomar far illa i samhället så beror det på att strukturen är inhuman; när arbetslösheten breder ut sig så beror detta i grunden på strukturen; när missbruk och våld tilltar så säger det oss att våra samhällen är sjuka i grunden; när kapitalflödet i marknaden dirigeras av ett fåtal människor då är inte våra samhällsstrukturer byggda för att gynna majoriteten.

Men inser vi sambanden mellan allt destruktivt och den struktur som vi lever i? Nej jag hävdar, åter igen, med bestämdhet att vi inte inser detta samband. Så kallade experter förstår inte heller detta samband utan dom menar att problemen för människorna i samhället beror, mer eller mindre, på människorna själva.

Vi tar ungdomsarbetslösheten som exempel: den så kallade expertisen manar ungdomar att aktivt gå runt bland företag och så att säga "sälja" sig själva. Att vara positiva och påhittiga för att fånga företagens intresse. Arbetsmarknadens budskap uppfattas av ungdomen som om deras möjligheter till arbete helt och hållet vilar på deras egna axlar.

 Den så kallade expertisen förstår inte att själva grundorsaken till den omfattande ungdomsarbetslösheten finns att söka i själva det strukturella förhållandet på arbetsmarknaden. Dom ser inte sambandet mellan arbetslöshet och den inhumana struktur som har skapat dom stora problem som uppstår. Därför så kan dom heller inte förklara för ungdomen varför det verkligen ser ut som det gör på arbetsmarknaden, nämligen att kapitalägarnas primära intresse är att kapitalet skall förränta sig inte att människorna i samhället skall få en drägligare tillvaro. Denna faktiska sanning ser inte eller blundar våra arbetsmarknadsexperter för.

Vi kan ta missbruk och våld som ett annat exempel: varför plågas många människor i våra samhällen av missbruk och våld? Ungdomar dras in i detta elände runt om i våra samhällen beroende på att strukturen dom lever i helt enkelt är inhuman. Men inte heller detta faktum inser den så kallade expertisen på området. Man ser inte det destruktiva tryck som barn och ungdomar utsätts för i våra samhällen. Visst ser man att barn och ungdomar far illa på många sätt, men man kan inte sätta detta i samband med den grundläggande orsaken till dessa problem. Att orsaken är ett strukturellt problem som har uppkommit ur den patriarkala samhällsstrukturen kan man inte ta till sig.

Varför mår framför allt unga kvinnor sämre, tror ni? Är det någon som sätter detta i samband med den struktur som vi lever i? I en mängd samhällen runt om på jorden behandlas kvinnor som underställda männen. Dom anses alltså inte som fullvärdiga samhällsmedborgare i sina egna samhällen. Deras uppgift i samhället är att göra så som mannen bestämmer. Att detta förtryck skapar ett oerhört lidande för halva befolkningen inser inte det strikta patriarkatet. Det samhälleliga tänkandet betraktar i stället sitt eget samhälle som naturligt och normgivande. Mår människor dåligt och då särskilt kvinnorna så beror detta på dom själva. Att överhuvud taget komma på tanken att strukturen i det egna samhället skulle vara orsaken till allt elände är en omöjlig tanke. Det är en omöjlig tanke att maktmänniskorna i sitt samhälle skulle föra fram åsikter som att det beror på strukturen att kvinnorna i samhället lider.

 

Samma tänkande råder i vårt eget västerländska samhälle. Maktmänniskorna i våra samhällen kan inte inse att ekonomiska orättvisor bottnar i det fullständigt inhumana att vissa människor har den ekonomiska makten att bestämma hur kapitalflödet skall se ut i samhället. Som jag nämnde tidigare så är det primära intresset för kapitalet att få det egna investerade kapitalet att förränta sig. Detta är det absolut primära intresset. Att dom arbetande människorna i samhället skall få möjligheten till att leva ett drägligt liv ligger inte i kapitalets intresse.

 Så fungerar våran struktur och så ser det samhälleliga tänkandet ut. Tänkandet bland maktens män kan omöjligen föra fram tankegångar som att det är den strukturella orättvisan som är orsaken till att somliga människor lever i ett överflöd av pengar medan andra människor inte har mat för dagen.  Maktens män i vårt samhälle inbillar sig själva och vi andra att vårt samhälle är det bästa av samhällen att leva i. Dom ser inte den strukturella orättvisan i sitt eget samhälle, däremot så är dom snabba att fördöma strukturella olikheter i andra samhällen. Slutsatsen blir ju att maktens män i vårt samhälle som i alla andra samhällen är totalt blinda för dom grundläggande orsakerna till den inhumana strukturen.

 

Att vi inte själva ser våra egna strukturella orättvisor det bevisas av när vi iaktar "våra" politiker. Politiker lägger all energi på att kritisera varann för än det ena och än det andra i samhälleliga frågor. I stället för att kritisera varann när problemen tornar upp sig i samhället så borde man kunna analysera sig fram till att dom grundläggande orsakerna till samhällsproblemen finns att söka i den strukturella uppbyggnaden. Men man når inte fram till detta tänkande. Man ger i stället kollegan med den andra partitillhörigheten skulden för uppkomsten av problemen. Politikernas agerande betraktas därför av samhället som om dom vore de huvudansvariga till allt elände i samhället. Det samhälleliga tänkandet når som sagt inte till botten med grundorsakerna till problemen i samhället och på detta vis så hamnar dom verkliga makthavarna, människorna med den ekonomiska makten, utanför diskussionen om uppkomsten av samhälleliga problem.

Kan det vara därför som politiker föraktet är så utbrett? Javisst är det så. Vi, alltså samhället, får mycket svårt att tänka oss att vår egen samhällsstruktur är uppbyggd på ett orättvist/inhumant sätt. Med andra ord så kan man säga att du och jag plus alla andra i samhället ser på vårt eget samhälle som om det inte skulle kunna fungera på ett annat sätt. Vi är som förblindade i vår egen struktur. Därför så ser vi inte dom grundläggande orsakerna till den samhälleliga orättvisan.

När våra politiker gör stora affärer av småsaker i den samhälleliga grytan då uppfattar vi detta antingen positivt eller negativt, så reagerar naturligtvis också politikerna gentemot varann. Det uppstår häftiga diskussioner om än den ena skattehöjningen och än den andra skattelättnaden. Både politikerna och vi själva ser på dessa eventuella förändringar i den offentliga ekonomiska politiken som om dessa frågor var dom absolut viktigaste för vårt samhälle. Därför så ger vi politikerna skulden för allt elände som uppstår i samhället. I själva verket är det ju så att våra politiker agerar som springpojkar åt våra samhällens verkliga makthavare. Men eftersom våra samhällens verkliga makthavare tillhör den, kan vi säga, strukturella grunden så kan dom därav agera ostört och fortsätta roffa åt sig kapital från marknaden som dom har makten över.

 

ALLA LEVER I ETT SAMHÄLLE

 

Du och jag lever i samma samhälle, kan vi säga. Människorna där borta på andra sidan jorden lever i sitt samhälle, kan vi också säga. Då kan vi väl också säga att alla vi människor, oberoende av var vi bor, så lever vi i ett samhälle. Allt har ju blivit så globaliserat, som vi säger. Därför menar jag är det väl inte helt fel att påstå att människorna världen över lever tillsammans i ett samhälle.

Vad vill jag säga med det här? Jo jag vill ytterligare poängtera att allting hänger ihop. Här där du och jag lever våra liv fungerar dom strukturella förhållandena relativt hyggligt om vi jämför oss med hur många människor har det i andra delar av världen. Just att det förhåller sig så talar om för oss att det globala samhället lider av allvarliga strukturella fel och brister. Eller så kan man också säga att det faktum att många människor lever sina liv i djupaste elände bevisar att vi alla lever i en orättvis struktur. Förstår ni mig? Allt hänger nämligen samman. Det går inte att separera ditt och mitt liv från andras liv beroende på att vi alla lever i "samma" samhälle. Det som händer och sker här hos oss det påverkar människorna runt om på vår jord, för att återknyta det faktum att vi alla lever i ett globaliserat samhälle.

Fungerar det felaktigt där eller här så innebär det följaktligen att helheten, det globala samhället, fungerar på samma sätt. Allt hänger ihop och detta faktum innebär således att så länge som helheten inte fungerar på ett humant sätt så kan heller inte "delarna" fungera på ett humant sätt.

Om vi förstår det här sambandet mellan samhället i stort, helheten, och detaljerna som vi hela tiden lever med då skulle problemen kunna lösas på ett naturligt och humant sätt. Men som jag tidigare har upprepat gång efter gång, vi förstår inte dom grundläggande orsakerna till våra samhällens problem.

 Låt mig ta några exempel: våldet i våra samhällen (delen) kan inte lösas eftersom själva strukturen (helheten) är uppbyggd på ett inhumant sätt. Myndigheter och politiker kommer hela tiden med nya förslag och åtgärder för att bekämpa våldet. Men det hjälper ju inte, varför då? Jo därför att man inte ser grundorsaken till problemen.

Ett annat exempel: dom ekonomiska villkoren för en mängd människor är odrägliga (delen) och kommer att förbli odrägliga eftersom vi lever i en ekonomisk maktstruktur (helheten) som är inriktad på att ett fåtal kapitalstarka bestämmer hur kapitalet skall flöda i samhället. Det finns alltså ingen möjlighet att dirigera om kapitalflödet till samhällets bästa så länge som strukturen ser ut som den gör. Att kräva av våra maktmänniskor att dom skall förstå detta samband är väl för mycket begärt?

Ytterligare ett exempel: barn och kvinnor kommer fortsättningsvis att vara dom ständiga förlorarna i alla sammanhang (delen) eftersom vi lever i en patriarkal samhällsstruktur (helheten). Det krävs med andra ord att strukturen förändras för att alla människor skall bli jämlika. Men inser vi det?

 

Jag upprepar: så kallade experter inom sina speciella områden "predikar" lösningar för hur samhälleliga problem (delen) skall lösas men det är bara det att problemen går inte att lösa eftersom strukturen (helheten) förblir olöst.

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 1 Permalänk

 
stäng