ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för oktober 2010

måndag 11 oktober

24 Går det att bevisa orsaken?

 

BEVISA ORSAKEN!?

 

Kan man överhuvud taget bevisa orsaken till den strukturella orättvisan? Vad krävs det för att kunna bevisa orsaken? Räcker det med att kunna se att människor lever i social misär för att kunna bevisa? Är det bevis nog att se dåtidens samhällen och det förtryck som människorna levde under?

Till att börja med: kan vi vara överens om att vi lever i strukturell orättvisa? Alla är ju inte överens om detta påstående, men det råder ingen som helst tvekan om att vi lever i strukturell orättvisa. Om vi betraktar alla våra samhällen världen över som ett enda samhälle, vilket är det logiskt riktiga, då bör det inte vara så svårt för oss att kunna dra slutsatsen att vi lever i strukturell orättvisa. Eller hur? Ja vi kan nöja oss med att betrakta vårt eget samhälle så ser vi ju helt tydligt att även hos oss så framträder den strukturella orättvisan, måhända inte så tydlig som i en mängd andra samhällen. Vi bör alltså komma fram till en gemensam åsikt att vi lever i strukturell orättvisa. Kan vi därför säga att det är bevisat att vi lever i strukturell orättvisa? Ja jag menar att detta är bevisat.

Vore det inte bra för oss om vi fann orsaken till den här orättvisan? Eller är det fullkomligt likgiltigt för oss var orsaken finns att söka? Nåväl, frågan var ju om det gick att bevisa orsaken. Kan man bevisa någonting så bör ju detta vara oerhört avgörande för våra samhällen.

 

För att exemplifiera det hela så är det nu bevisat att människor är lika intelligenta oavsett vilken hudfärg vi har. Men denna bevisning är relativt ny. Snarare är det väl så att man ansåg det bevisat att människor med så kallad vit hudfärg stod på en intellektuellt högre nivå än människor med mörkare hudfärg. Att motsatsen kunde bevisas har på ett avgörande sätt förändrat synen på människan.

Det är ju också bevisat att könstillhörigheten inte spelar någon roll för att bedöma den intellektuella nivån. Men även detta faktum gällde inte för bara ett antal generationer sedan. Kvinnan ansågs inte vara på samma nivå som mannen och därför så skulle hon också vara underställd mannen. Observera att detta förhållande gäller i de flesta samhällen än idag. Att motsatsen är bevisad är inte det samma som att kvinnor och män lever jämlika liv i våra samhällen. Det råder ju en påtaglig ojämlikhet i dom flesta samhällen. Men trots allt så är bevisningen avgörande för våra samhällens utveckling.

 

Men håll med om att det vore väl helt fantastiskt om man lyckades bevisa orsaken till den strukturella orättvisan? Då skulle vi ju alla bli medvetna om varför våra samhällen fungerar som dom nu gör. En sådan bevisning skulle ju få avgörande betydelse för hur våra samhällen skall förändras. Vi skulle bli medvetna om detta på samma sätt som vi nu är medvetna om att intelligensen inte har att göra med en viss rastillhörighet eller könstillhörighet. Om det vore möjligt att bevisa orsaken så skulle hela vår syn på våra samhällen förändras och detta borde leda till att den strukturella orättvisan, sakta men säkert, dog ut.

 

"MÅTTSTOCK"

 

Hur skall vi till att börja med ta oss an frågeställningen? Vad skall vi ha för "måttstock" för att få fram bevis? Kan man ha som "måttstock" att alla människor skall behandlas lika, oavsett ras; kön; religion; etnisk tillhörighet, och när detta inte sker så är det bevis på social orättvisa? Kan man dessutom ha som "måttstock" att det samlade kapitalet skall fördelas på ett rättvist sätt i samhället och när så inte är fallet då föreligger strukturell orättvisa? Kan uppgifter om dessa frågor hjälpa oss att kanske kunna bevisa orsaken till den strukturella orättvisan?

 

Kanske vi först skall komma fram till vad som menas med strukturell orättvisa? I tidigare artiklar har jag vänt ut och in på denna fråga, men den tål att upprepas om och om igen. Med strukturell orättvisa menar jag sociala och ekonomiska förhållanden mellan människor i våra samhällen där dom sociala och ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt på ett mycket märkbart sätt. Det är ju bevisat att det finns människor som lever i ekonomiskt överflöd samtidigt som det finns människor som lever utfattiga, inom ett och samma samhälle. Detta är en form av strukturell orättvisa, enligt mitt sätt att se det.

Av detta så kan vi ju på en gång se att "måttstocken" ovan inte har efterlevts. Strukturell orättvisa föreligger alltså! Ja något annat svar hade vi naturligtvis inte väntat oss, eller hur?

Men att vi nu påstår att det är bevisat att strukturell orättvisa existerar betyder ju inte att vi alla har den åsikten. Det finns med all säkerhet dom som anser att våra nuvarande ekonomiska förhållanden mellan människorna i samhället inte skall anses som orättvist. Istället skall det anses som normalt och rättvist. Precis som det idag finns män som anser att mannen, så att säga, står över kvinnan i våra samhällen. Det är ju bara att se sig runt om i våra samhällen, världen över, så inser vi att den här åsikten inte bara är en åsikt, det är denna verklighet som råder i våra samhällen.

 

Nåväl, dom flesta av oss kan nog komma överens om att sociala och ekonomiska förutsättningar kan variera kraftigt från vissa människor till andra inom samhället och att vi anser detta som orättvist. Denna strukturella orättvisa är mer eller mindre märkbar beroende på vilket samhälle det gäller.

 

DEN PATRIARKALA STRUKTUREN

 

Vad är då orsaken till den här orättvisan? Och frågan var om det går att bevisa orsaken?

Som ni nog vet vid det här laget så anser ju jag att den strukturella orättvisan i grunden har uppstått ur den patriarkala strukturen. Den patriarkala strukturen är en rakt igenom orättvis struktur. Vi vet att denna struktur har flera tusen år på nacken. Därom råder ingen tvekan. När vi nu vet att så är fallet vad finns det då för anledning att betvivla att just patriarkatet är orsaken?

Eller kan det vara så att frågeställningen aldrig ställs? Vi funderar aldrig över frågeställningen på grund av att den aldrig kommer upp. Politiker ställer ju aldrig frågeställningen. Media ställer heller aldrig frågeställningen och eftersom ingen tar upp frågan så finns heller inget behov av att finna svaret. Är det så som jag befarar, att vi verkar vara omedvetna om frågan?

Vi ser dom orättvisor som utspelar sig idag hos oss och runt omkring oss, i vårt eget samhälle och i andra samhällen. Vi ser alla dessa orättvisor men vi drar inte några slutsatser om varför det har blivit, som det har blivit. Och dom som drar slutsatser drar helt tydligt felaktiga slutsatser.

Som jag ser det så verkar alla så kallade experter utgå ifrån att den och den konflikten/orättvisan finns att söka i ett tidsspann relativt nära dom sociala konflikterna.

 

När exempelvis två grannstater råkar i konflikt med varann så pekar den så kallade expertisen på möjliga orsaker, oftast relativt nära i tiden för konflikten, till varför det har blivit som det har blivit. Ingen av våra så kallade experter kommer ens på tanken att just själva statsbildningen kan vara en stark orsak till konflikter. Statsbildningar ligger ju många hundra år tillbaka i tiden, ja i många fall tusentals år tillbaka. Jag menar att detta faktum är en mycket viktig anledning till varför vi inte betraktar stater, eller som jag hellre vill benämna det: maktområden, som en av dom starkaste orsakerna till konflikter. Historien visar ju för oss att även om den eller den konflikten får en temporär lösning så uppstår konflikten igen och nu med ännu större kraft.

Statsbildningar är ju ett resultat av det hierarkiska patriarkatet och just detta faktum gör att allvarliga konflikter finns inbyggda i våra strukturer. Denna orättvisa strukturuppbyggnad har, som vi vet, urgamla anor vilket då och då resulterar i öppna konflikter mellan dom patriarkala statsbildningarna. Men att någon så kallad expertis skulle föra fram sådana teorier som orsak till den eller den konflikten förekommer inte.

 

Vi måste också ställa frågan om alla allvarliga sociala konflikter kan hänföras till orättvisan eller inte? Är det orättvist att det uppstår krig? Eller är det rättvist att det uppstår krig? För dom inblandade människorna så är det naturligtvis högst orättvist med krig. Och varför då? Jo därför att inblandade människor i krig dödas och orsakar död. Dessutom så drabbas hela befolkningen av dessa allvarliga konflikter. Det finns därför ingen rättvisa med krig.

Allvarliga sociala konflikter är därför orättvisa. Att sociala konflikter utspelas bekräftar att den strukturella uppbyggnaden är felaktig. Av denna slutsats kan vi också se att sociala konflikter omöjligen kan bryta ut i rättvisa samhällsstrukturer.

 

Hur ser det ut på exempelvis arbetsmarknaden i våra samhällen? Är det rättvisa arbetsmarknader som vi lever i? Nej det är samma sak här. När konflikter utbryter så hittar den så kallade expertisen olika argument för och emot hur konflikter skall lösas och varför dom har brutit ut. Men även här så missar den så kallade expertisen själva grundorsaken till arbetsmarknadskonflikterna. Man missar frågeställningen om det är rättvist att vissa människor äger företag och att dom därigenom hamnar i maktposition gentemot sin arbetskraft? Skall det se ut så i ett rättvist samhälle? Att det ser ut så här i våra samhällen och att dessutom dom så kallade experterna på arbetsmarknadsfrågor aldrig ifrågasätter det här maktförhållandet tolkar jag som att expertisen är omedveten om orättvisan.

 

När kapitalet försätter samhällen i ekonomiska svårigheter som får katastrofala följdverkningar för en mängd människor så visar kapitalet sitt rätta ansikte. Det privata kapitalets enda prioritering det är att det investerade kapitalet skall förränta sig. Allt annat kommer i andra hand. Den så kallade expertisen verkar således inte förstå att grundproblemet sitter i just det privata ägandet av kapitalet.

 

Det dras alltså hela tiden felaktiga slutsatser när det uppstår allvarliga problem i våra samhällen. Och när man inte ser grundorsakerna till strukturella orättvisor då blir det ju omöjligt att kunna bevisa dessa grundorsaker.

Att strukturen ser ut som den gör idag är inte det samma som att strukturen skall se ut så här för all framtid. Vi måste komma till insikt om att det är absolut nödvändigt för vårt släktes fortlevnad att vi kan leva våra liv i en rättvis struktur. Dagens orättvisa struktur kan omöjligen få fortsätta. Den kommer att ta knäcken på våra samhällen, förr eller senare.

 

HISTORISKA BEVIS

 

Nåväl jag menar, som sagt, att grundorsaken till våra samhällens strukturella orättvisor har sitt ursprung i vår patriarkala struktur, som jag hela tiden återkommer till. Jag är intresserad av om det går att bevisa detta påstående. Går det att bevisa att patriarkatet är den grundläggande orsaken till den strukturella orättvisan?

När jag nu påstår att strukturella orättvisor har sin grund i den patriarkala strukturen då måste det ju finnas historiska bevis för detta påstående.

 

Om vi håller oss till vårt eget samhälle så hade kvinnor ingen rösträtt för bara ett antal generationer sedan; i lagar och förordningar inom alla områden så hade kvinnor inte samma rättigheter som män; på arbetsmarknaden hade kvinnor få eller inga möjligheter att ta sig in och tog man sig in så var det lågavlönade jobb inom service och vårdsektorn; samma sak inom utbildningsväsendet här var det i praktiken omöjligt för kvinnor att studera till så kallade högre utbildningar; kvinnor förväntades och förväntas än idag att arbeta gratis med hem och hushåll; många kvinnors enda möjlighet att få in pengar det var att sälja sin egen kropp vilket ju även gäller än idag.

 

Man kan fråga sig vad som ligger till grund för att kvinnan behandlades och behandlas på ett sådant här orättvist sätt? Enligt min mening så är det den patriarkala strukturen som degraderar kvinnan till en lägre stående människa. Det finns, enligt min mening, ingen annan förklaring till varför sådan här orättvisa har fått råda och fortfarande råder. Det är alltså bevisat att kvinnan hade lägre status än mannen, när vi iaktar det historiska förloppet i vårt samhälle och i alla andra samhällen. Och blickar vi ut över världen så gäller även idag detta faktum. Men kan vi av dessa fakta anse det som bevisat att det är den patriarkala strukturen som är grundorsaken till våra samhällens strukturella orättvisor?

 

Man kan då fråga sig hur skulle strukturen i våra samhällen se ut om den inte ser ut som den gör idag? Kanske strukturen skall se ut som den ser ut idag? Är det fel att söka bevisa orsaken genom att studera mänsklighetens historia? Eller är det helt rätt att analysera vår historia för att söka finna svaret?

Kan vi förstå att detta faktum, alltså att patriarkatet är orsaken till den strukturella orättvisan, bevisligen har att göra med strukturen som vi lever i? Om inte det orättvisa förhållandet mellan könen skulle bero på den samhälleliga strukturen, vad skulle det i så fall finnas för orsak till detta förhållande? Skulle det vara normalt och naturligt att män, så att säga, stod över kvinnor? Ja i många samhällen anses det som en självklarhet att det fungerar på det här viset. I dessa samhällen är det ju omöjligt att ta till sig att det skulle vara inhumant att kvinnan underordnades mannen. Att i ett sådant samhälle påstå att det är patriarkatet som är grundorsaken till den strukturella orättvisan, kommer att mötas av ett totalt oförstående. Man kan säga att sådana samhällen inte är mogna att ta till sig dessa bevisliga sanningar.

Är vi, i vårt samhälle, mogna att ta till oss bevisliga sanningar? Den bevisliga sanningen var ju att kvinnan förr var underordnad mannen. Är vi mogna att ta till oss denna bevisliga sanning? Om vi nu är det, kan vi därefter ta till oss att denna bevisliga sanning kan ligga till grund för den strukturella orättvisa som vi idag lever i?

Mitt svar på den här frågan är att vi inte tar till oss det här sambandet. Huvudskälet till denna min uppfattning ligger i att vårt samhälle inte anser att vi lever i strukturell orättvisa. Och dom som anser, menar jag är dom som styr och ställer i våra samhällen.

Varför skulle dom som styr och ställer i våra samhällen ha uppfattningen att vi lever i strukturell orättvisa? Nej det rimmar illa att maktmänniskorna i våra samhällen skulle gå ut med budskapet att våra samhällen bygger på strukturell orättvisa. Sådana ställningstaganden kan vi inte förvänta oss, eller hur?

 

ATT BEVISA BLIR EN OMÖJLIGHET

 

Blir det därmed omöjligt att bevisa orsaken eftersom samhället, som det ser ut idag, aldrig skulle ta till sig denna bevisföring? Ja så kan man nog säga att det blir.

 

Om vi lägger fram bevis för att människor av olika ras har lika hög intelligens så skulle detta bevis inte kunna accepteras i ett samhälle som bygger bland annat på att det är skillnad mellan människor utifrån vilken ras dom tillhör.

 

Samma sak gäller när vi lägger fram bevis för att det är högst orättvist att det finns enorma skillnader i levnadsvillkor mellan människor, också i ett och samma samhälle. Sådana bevis kommer inte att tas emot av samhället eftersom strukturen är uppbyggd utifrån att det skall vara skillnader i levnadsvillkor.

 

Går det att lägga fram bevis att det är orättvist att kapitalet i våra samhällen, till stora delar, ligger i händerna på ett fåtal stora kapitalägare? Att det är bevisat att det ser ut så i våra samhällen råder det ingen tvekan om. Men frågan var om det går att bevisa att detta skulle vara orättvist? Våra samhällen anser ju att det här förhållandet inte är orättvist. Vår struktur är uppbyggd efter normen att kapitalet skall fördelas olika bland människorna i samhället. Och eftersom detta är normen så kan ju inte samhället hävda att denna norm är orättvis.

 

Samma tänkande gäller i samhällen där man har som norm att kvinnan är underställd mannen. Eftersom detta synsätt är normen så kan ju inte detta samhälle hävda att just denna norm är orättvis. Förstår ni?

 

Har vi alltså hamnat i en återvändsgränd? Att påstå att ett strukturellt förhållande är orättvist verkar bli en omöjlighet. Ett samhälle kan anse att det eller det strukturella förhållandet är orättvist, hos det eller det samhället. Medan ett annat samhälle ser på förhållandet med helt andra ögon. Rättvisa i ett samhälle kan betraktas som orättvisa i ett annat samhälle.

Men har vi inte kommit fram till att vi människor är lika oavsett kön, ras och etnisk tillhörighet? Har vi inte samma känslor? Har vi inte samma tyckande och tänkande? Har vi inte samma behov, var vi än lever? Visar vi inte samma vrede när vi blir orättvist behandlade?

Samtidigt så påstår jag att vi tycker och tänker som strukturen har lärt oss att tänka och tycka. Hur går nu denna ekvation ihop?

 

Strukturen i mitt samhälle, för övrigt i så gott som alla samhällen,är uppbyggd utifrån idén att människorna har rättigheten att äga kapitalet som dom lyckas komma över. Denna idé leder naturligtvis till att några lyckas komma över mycket kapital medan några inte lyckas komma över något kapital alls. Vi har lärt oss att det är så det fungerar i samhället, alltså att ett fåtal äger nästan allt medan majoriteten får "slåss om smulorna". Samtidigt så vet vi att ett sådant här strukturellt förhållande leder till motsättningar i samhället. Dom fattiga vill ha mer av kapitalkakan, vilket betyder att dom rika måste avstå kapital  för att lugna ner majoriteten av människorna i samhället. Eller så väljer dom rika, alltså maktens män, att kuva all opposition med våld.

 

Man kan säga att samhället har fått oss att acceptera att kapitalet kan ägas av vem som helst, vilket ju leder till att några får mycket medan andra får litet, eller ingenting alls. Vi har lärt oss att det är detta tänkande som gäller.

Att då komma och påstå att detta förhållande bevisligen är en orsak till den strukturella orättvisan, blir i det närmaste en omöjlighet.

Men, som sagt, vi har också ett behov av att kunna leva ett drägligt liv i våra samhällen och när detta behov inte tillfredsställs så reagerar vi helt naturligt på att det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan människorna i samhället.

 

Vad är rätt och vad är fel, beträffande tänkandet i samhället, när det uppstår sådana motsättningar? Skall vi människor tycka och tänka som strukturen har lärt oss att tycka och tänka eller skall vi tycka och tänka annorlunda när samhället är uppbyggt efter normen att levnadsvillkoren är olika för oss? Hur skall vi tänka? Skall vi acceptera att samhället ser ut som det gör eller skall vi inte acceptera att samhället ser ut som det gör? Ja om vi inte går med på att levnadsvillkoren skall vara så märkbart olika som dom nu är då kan vi inte acceptera att samhället ser ut som det gör. Eller har vi något annat val?

 

Numera går det att bevisa att jorden inte är i centrum av vårt solsystem. Då borde det gå att bevisa orsaken till den strukturella orättvisan i våra samhällen. Men går det genom matematiska formler att bevisa denna sak? Ja vem vet.

 

ATT AGERA DEMOKRATISKT

 

Jag tänker mig följande händelse: en grupp människor, vi kallar denna grupp för samhälle, hänvisas efter en katastrof att bygga upp en ny tillvaro på en isolerad plats. Man börjar om från absolut ingenting för att skapa en möjlighet att kunna leva vidare.

 Tror ni att detta samhälle skulle kunna överleva om det uppstod strukturella skillnader i människornas förhållanden? Tror ni att det här samhället skulle ha större möjligheter att kunna leva vidare om dom strukturella förhållandena mellan människorna var rättvisa? Ingen i samhället skulle få det bättre materiellt sett än någon annan. Människorna i samhället tar gemensamma beslut hur den totala arbetsinsatsen skall fördelas på alla invånare och skörden av denna totala arbetsinsats kommer att tillfalla alla. Vore inte denna enkla ordning en självklarhet för detta samhälle?

Hur tror ni det skulle gå för samhället om vissa individer gör anspråk på att kunna leva ett drägligare liv, eller rättare sagt lyxuösare liv, än övriga?

Går det att utifrån detta exempel räkna ut vilket strukturellt förhållande som är mest gynnsamt för samhället? För mig framstår en sådan uträkning som mycket enkel och självklar. Är jag alltför naiv som anser att samhällets alla strukturella förhållanden måste bygga på en verklig demokratisk ordning?

 

Vad menas då med demokrati? Ja denna fråga har jag tagit upp i tidigare artiklar och jag tar upp den åter igen. Är det demokratiskt att det är upp till var och en i samhället att försöka komma över en så stor kapitalkaka som möjligt? Alla skall ha "friheten" att kunna agera på marknaden efter sina egna förutsättningar, brukar det heta.

Och vad detta leder till det vet vi, eller hur? Några få skapar sig enorma förmögenheter medan flertalet har fullt upp med att få vardagen att gå ihop. Så vet vi att det ser ut i våra samhällen, runt om i världen.

Kan vi kalla ett sådant förhållande för demokratiskt? Nej vi kan inte det. Den ekonomiska strukturen i våra samhällen är inte demokratisk. Att dom politiska makthavarna i våra samhällen anser att den ekonomiska strukturen är demokratisk visar ju bara vilkas ärenden dom går.

 

Eftersom hela marknaden i stort sett sköts av privata intressen så leder detta till att marknadens affärsuppgörelser sker i det dolda. Dom privata intressena sköts ju privat, det vill säga ingen utomstående har så att säga något med att göra när affärer görs upp i marknaden. Men affärer i marknaden påverkar alla människor i våra samhällen. När det råder sådan ordning innebär ju detta att alla i samhället blir tvungna att leva efter dom beslut som tas i marknaden, vare sig besluten är till fördel eller nackdel för samhället.

Är det demokratiskt att majoriteten av människorna i samhället inte får vara med och besluta om hur deras tillvaro skall se ut? Tillvaron för oss bestäms först och främst av dom ekonomiska besluten i marknaden och inte av dom politiska besluten utanför marknaden.

Hur skall då den ekonomiska strukturen se ut för att vi skall benämna den demokratisk? Jo men självklart är väl att vi människor i samhället tillsammans måste bestämma över hur ekonomin/ägandet i våra samhällen skall se ut. Denna fråga kan ju inte överlåtas åt dom få som har den ekonomiska makten. Då kommer det att se ut som det nu gör idag, att det är det privata kapitalet som prioriteras över samhällets bästa.

 

Det knepiga är att när våra maktmänniskor säger att vi lever i ett demokratiskt samhälle, då tror vi verkligen att vi gör det. Men som jag har sagt tidigare, detta är helt fel. Vi är manipulerade av det strukturella systemet. Vi tror att det är så här som ett demokratiskt samhälle skall se ut.

Åter igen: dom som har den ekonomiska makten i våra samhällen agerar inte utifrån prioriteringen att samhället skall få ta del av kapitalet. När det nu bevisligen fungerar så här då kan man väl inte påstå att vi lever i en demokrati?

Bara för att vi har möjligheten att rösta fram den politiska makten, som dessutom är underställd den ekonomiska makten, så räcker inte det för att vi skall kunna påstå att vi lever i en demokrati. Det är den fullständiga demokratin som måste råda i samhället.

 

ÄR VI ÖVERENS?

 

Jag påstår, åter igen, att det därmed är bevisat att våra samhällen lider av strukturell orättvisa.

När det gäller den ekonomiska orättvisan så finner vi den omedelbara orsaken till detta i den odemokratiska beslutsordningen för hur kapitalet skall flöda i våra samhällen. Kan man kalla detta för att bevisa orsaken? Ja jag menar att detta i alla fall är en närliggande orsak till våra orättvisa samhällen. Men för att finna själva orsaken till det odemokratiska ägandet av kapitalet så måste vi söka oss tillbaka i historien. Så som vi gjorde ovan.

Vi måste söka oss tillbaka till tiden när den orättvisa strukturen uppstod. Och då pratar vi om flera tusentals år tillbaka i tiden. Varför blev våra samhällen strukturellt orättvisa? Kan någon ge mig en ledtråd? Jag har i tidigare artiklar gått igenom den här frågan och även kommit fram till ett svar. Mitt svar upprepar sig.

Är vi överens när jag påstår att uppkomsten av patriarkatet är den avgörande orsaken till varför våra samhällen byggdes ut på ett orättvist sätt? Frågan var ju åter igen: går det att bevisa detta påstående?

Om jag nu påstår att det är bevisat att kvinnan, sedan flera tusentals år, har varit underordnad mannen borde inte detta vara den grundläggande orsaken till den strukturella orättvisan? Vad i så fall skulle tala emot detta påstående?

Jag påstår också att denna grundläggande orsak medför att samhället i övrigt inte kan utvecklas på ett humant och naturligt sätt. Jag menar alltså att i och med att kvinnan är underordnad mannen, sedan tusentals år, så innebär detta faktum att samhället hela tiden kommer att utvecklas på ett destruktivt sätt. Samhället blir alltmer destruktivt, ju mer tiden går. Till slut kommer vi till en punkt där samhällets fortsatta existens sätts på prov. Man kan säga att vi befinner oss vid den punkten nu.

Ur patriarkatet fortsätter det att utvecklas destruktiva strukturella mönster. Det är helt omöjligt att humana strukturella mönster utvecklas av det enkla faktum att hälften av samhällenas invånare behandlas som underordnade. Samhällen kan inte utvecklas humant och naturligt på grund av detta.

Historien bevisar ju också det här för oss. Det privata kapitalägandet; religioner; stater; är tydliga exempel på vad som utvecklas från den patriarkala orättvisan som ju leder till allvarliga motsättningar mellan människor. Detta bevisar ju det historiska förloppet för oss.

 

Vad tjänar det då till att kunna bevisa orsaken? Jo men om vi överhuvud taget skall kunna vrida våra samhällen rätt, alltså att kunna göra samhället rättvist, då måste vi ha klart för oss var orsaken till problemet finns att söka.

Efter detta infinner sig en annan frågeställning: kan en förändring ske bara för att strukturens fel bevisas?

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng