ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för augusti 2010

söndag 15 augusti

22 Skattesystem

 

 VARFÖR HAR VI SKATTER?

 

Vad är skatt för något? Jo när staten/makten behöver pengar för att täcka utgifter så kräver man att människorna i samhället betalar in dessa pengar. Vi betalar in skatt till staten/makten.

Beroende på vad staten/makten har för utgifter så regleras dessa utgifter till stora delar av dessa skatteinkomster.

 

Vore det inte bättre om pengarna redan från början finns i samhället, för att sedan betalas ut till oss alla? Som det är nu så skall vi betala in till samhället efter olika skattesystem. Detta för med sig att samhället förlorar stora summor pengar.

 

Eftersom våra strukturer är uppbyggda på det viset att det är upp till var och en att försöka komma över så mycket kapital som det bara går, så leder detta automatiskt till en orättvis fördelning. Vissa blir stormrika medan andra måste leva i fattigdom. Denna jakt på pengar gäller naturligtvis även skatterna.

Vi alla försöker, mer eller mindre, att minimera våra skatteutgifter. Eller hur? Kan vi komma undan med lägre skatt så utnyttjar vi det.  Av denna anledning så skatteplanerar många och i synnerhet så gäller det personer med stora inkomster. Med skatteplanering så lyckas rika människor komma undan stora belopp. Alltså det system som vi lever i idag har stora brister, vilket framför allt gynnar människor med kapital. Samhället förlorar betydande skatteintäkter som istället hamnar i händerna på redan rika människor.

 

Skattesystemen jämnar heller inte ut dom gigantiska löneskillnader som råder mellan människorna i våra samhällen. Den som är fattig förblir fattig och den som är rik fortsätter att vara rik och blir ännu rikare genom olika sätt att skatteplanera.

 

Vissa samhällen har ett högre skattetryck än andra samhällen och vissa samhällen har knappast något skattetryck alls på sina invånare. Hur kan det komma sig att skattesystemen är så olika varandra? Jo strukturen i det ena samhället kan vara uppbyggt på det viset att marknaden, i sin helhet, sköts av det privata kapitalet medans marknaden i det andra samhället, till vissa delar, sköts av staten. När marknaden, i sin helhet, sköts av det privata kapitalet så är statens inflytande litet och människorna beskattas lågt eller kanske inte alls. Istället så måste människorna betala för precis allting i samhället. Man måste betala för sådant som man i andra samhällen finansierar med just skatter.

När marknaden då, till vissa delar, sköts av staten som exempelvis vård, skola och omsorg så innebär det att staten här finansierar dessa åtaganden med skatter.

 

Här ser vi direkt att i det samhället där staten finansierar vården med skatter så har alla människorna i samhället möjlighet att utnyttja vården. I samhället där vården finansieras med direkt betalning så ser vi att människor med kapital har bättre möjligheter till denna vård än dom som har det sämre ekonomiskt ställt.

Samhällen med skatter kan alltså ge alla i samhället vård medan samhällen utan skatter gynnar människor med höga inkomster.

Kan vi av det här exemplet dra slutsatsen att samhällen med skatter är mer rättvist än samhällen utan skatter? Låt oss återkomma med frågan lite senare.

 

SKATTERS URSPRUNGLIGA FUNKTION

 

Vi kan se hur skatter har fungerat i ett historiskt perspektiv.

På den tiden när den ekonomiska makten och den politiska makten lydde under samma människor, vilket för övrigt förekommer än idag i en mängd samhällen, alltså toppskiktet av det hierarkiska patriarkatet så ser vi tydligt vilken funktion skatterna hade. Skattens funktion var att göda den patriarkala eliten i våra samhällen. Maktens män styrde och ställde med människorna, helt utifrån sin egen vinnings skull. Vilket naturligtvis gäller även idag.

 

Maktens män roade sig med att gå ut i krig mot andra stater/maktområden och för att kunna genomföra dessa utsvävningar så behövs pengar, mycket pengar. Och var finner man dessa pengar? Jo man finner dessa pengar bland annat hos dom arbetande människorna. Allt av värde roffar man åt sig och detta kallas skatteindrivning.

 

Maktens män levde under helt andra ekonomiska vilkor än samhällenas invånare. Det gick åt offantliga summor pengar för att skapa detta överflöd. Även här roffar man åt sig med så kallade skatter.

Av bland annat dessa anledningar uppstår maktspelet: skatter. Människorna i våra samhällen tvingas att betala in en viss summa pengar till makten. Detta var skattens ursprungliga roll i våra samhällen.

 

Hur göder sig då maktens män idag? Jo maktens män tar pengarna direkt från dom producerande människorna. Genom att man äger produktionsmedlen så har man också våra samhällens lagliga rätt till kapitalet som produktionen skapar. Maktens män behöver inte längre driva in pengarna via skatter, som man gjorde förr, utan nu tar man sig rätten att roffa åt sig kapitalet på ett smidigare sätt.

 

Skatter har måhända fått en liten annan funktion idag. Fortfarande så tas skatter från dom vanliga enkla människorna i samhället. Här finns ingen skillnad från förr. Dom välbärgade lyckas också med skatteplanering och skatteflykt att minimera sina skatteutgifter. Dessa människor har en mängd metoder att ta till för att undgå skatt, så i princip ser det likadant ut idag som igår. Alltså att maktens män i praktiken är befriade från skatt idag på samma sätt som dom befriades från skatt igår.

 

TILL VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA?

 

I mångt och mycket går också dagens skattepengar samma väg som dom gjorde igår. Det vill säga skattepengarna går till maktens män även idag. Deras företag får skattelättnader av alla möjliga orsaker. Det pumpas in skattepengar direkt i företagen, likaså av alla möjliga anledningar.

Sedan skall vi komma ihåg att eftersom våra strukturer bygger på att varje stat/maktområde har en egen militärapparat så krävs det kopiösa mängder pengar för att hålla dessa krigsmaskiner vid liv.

 

Vi måste vara medvetna om att våra samhällen är uppbyggda efter principen att kapitalet ägs av ett fåtal stora kapitalägare. Jag säger så här: även om många av oss äger kapital så är det bara en ytterst liten minoritet som sätter spelreglerna för hur kapitalet skall flöda i våra samhällen. Och dessa fåtal stora kapitalister vet också hur man utnyttjar skattesystemen så att dessa går deras väg när det gäller inflöde och utflöde.

Jag skulle nog vilja påstå att maktens män idag kan få ut mer av varje skattepeng än vad man lyckades med igår. Eller vad tror ni?

 

I en del samhällen har människorna genom politisk kamp lyckats med bedriften att få en del av skattepengarna till vård, skola och omsorg. Men det är som sagt inte alla samhällen som har lyckats med detta. Och kampen om skattepengarna och hur dom skall fördelas är stora politiska frågor.

 

Som sagt, eftersom strukturen är uppbyggd som den är så är det därför högsta prioritet att det privata kapitalet skall stöttas. Framför allt när det uppstår kriser så är det absolut nödvändigt att det privata kapitalet måste få allt det stöd som det tigger om.

Var skall man ytterst få fram dom pengar som kapitalet behöver, för att det inte skall gå käpprätt åt skogen? Jo man tar dom nödvändiga pengarna från människorna i samhället. Man tar skatteintäkterna och ger till det privata kapitalet, så att krisen ebbar ut. Detta är idag ytterst vad skatter handlar om. Skattepengarnas viktigaste funktion är att stabilisera det privata kapitalet så att marknaden får rulla på som vanligt igen.

 

FÖRESTÄLL ER EN STRUKTURFÖRÄNDRING

 

Föreställ er tankeexperimentet att vi vänder på det hela. Människorna i samhället tar över kapitalet. Vi säger för enkelhetens skull att samhället äger kapitalet. Samhället tar över produktionsmedlen och får på så vis kontrollen över marknaden och därmed ekonomin. Vi, du och jag, arbetar för att vårt samhälle skall bli ett humant och rättvist samhälle. Vi lyder inte under maktens män som ju idag sätter spelreglerna för oss alla. Vi tänker oss detta.

Fundera över det här scenariot. Verkar det inte logiskt att det skulle kunna fungera på det här viset? En effekt av den här strukturförändringen blir ju att skattesystemen, så som dom är uppbyggda idag, kommer att försvinna. Skatter, så som dom ser ut idag, blir alltså helt onödiga eftersom samhället äger det samlade kapitalet.

 

Verkar ett sådant tankeexperiment fullständigt orealistiskt? Vi har ju i tidigare artiklar gått igenom just dom här frågorna och kommit fram till att det är ogenomförbart idag.

Dagens strukturer, runt om i världen, är ju uppbyggda på det viset att ett fåtal stora aktörer bestämmer hur kapitalet skall flöda i våra samhällen. I och med att strukturen idag ser ut som den gör så prioriteras självfallet jakten på kapitalet. Denna jakt leder till vinnare och förlorare vilket bevisas när vi iaktar hur våra samhällen ser ut. Just den här jakten på kapital försvinner när samhället står som ägare till kapitalet. Samhället kommer då att stå som garant för att vi människor kan leva våra liv på ett humant och värdigt sätt, till skillnad från idag.

Samhället behöver alltså inte jaga det kapital som behövs för att bygga ett rättvist och humant samhälle. Idag måste samhället jaga kapital, vilket vi benämner skatteindrivning, för att om möjligt kunna ge människorna en någorlunda trygg tillvaro. Vilket ju våra samhällen idag ändå inte klarar av att genomföra.

 

Det är, som vi kommer fram till hur vi än vrider och vänder på det hela, makten över kapitalet som är den springande punkten för våra samhällen. Skall kapitalet vara privatägt, som idag, eller skall kapitalet ägas av oss alla i samhället? Det är denna fråga som det mesta handlar om.

Som sagt, skatter har ingen som helst funktion i ett samhälle som fungerar på ett rättvist och logiskt sätt.

 

Alla vill ju idag smita ifrån skatten. Människor på alla nivåer försöker komma undan skatt. Börjar vi förstå varför det är på det viset? Jo men tänk efter: våra liv går ju ut på att tjäna pengar, så att vi kan överleva och helst få någonting över. Som vi vet så är det inte alla förunnat att kunna tjäna ihop till livets nödtorft. Skall man dessutom betala skatt så gör inte detta livet lättare. Såväl fattig som rik betraktar skatter som någonting ont. Finns det möjligheter att komma undan dessa pålagor så gör man allt för att fixa det. Och dom som fixar det, det är människor med dom högsta inkomsterna.

Förstår vi nu varför det är logiskt om samhället äger kapitalet? Nej jag tvivlar på att vi förstår det.

 

Tillbaka till mitt påstående att det idag är ogenomförbart att samhället skall stå som ägare till kapitalet. Eller som jag skrev ovan angående tankeexperimentet: det går inte att genomföra det omvända skattesystemet förrän våra strukturer genomgår den fullständiga förändringen. Alltså att vi människor i våra samhällen tillsammans äger produktionsmedlen och att därmed samhället äger kapitalet. Vilket ju är tvärt emot hur det fungerar idag.

Det är först när dom ekonomiskt stora samhällena idag genomgår en strukturell förändring som våra samhällen har möjligheten att stå som ägare av kapitalet. Dagens privata ägande för ju med sig att kapitalägarna tar sitt kapital till marknader där kapitalet kan ge sina ägare vinst och detta blir ju en omöjlighet på marknader där samhället står som ägare. Man kan säga att kapitalet flyr marknader där det inte ger någon vinst till sina ägare. Alltså utarmas dessa samhällen på kapital vilket medför att det blir ogenomförbart att enskilda samhällen skall kunna lyckas med strukturförändringen att bli ägare av kapitalet. Som sagt, detta har jag beskrivit utförligare i tidigare artiklar.

 

SKATTER OCH KRISER

 

Tänker vi på att skatter alltid har hört ihop med maktens män? I alla tider så har maktens män roffat åt sig från vanliga människor. Förutom att man håller nere lönerna så mycket som möjligt så tar man också tillbaka pengar som hamnar i själva statskassan.

Tydligast så ser vi detta förlopp under dom otaliga ekonomiska kriser som drabbar företag. Stater blir tvungna att rädda stora samhällsviktiga företag och sista utvägen för att rädda företag från krascher blir att ge dessa företag pengar, som vi människor betalar in i form av skatt.

Våra samhällens ekonomier är ju uppbyggda utifrån önskvärdheten att marknaden inte genomgår allvarliga kriser. Men eftersom allvarliga ekonomiska kriser drabbar marknaden, med jämna mellanrum, så måste våra samhällen med sina skattepengar gå in och rädda marknaden från den totala kollapsen.

Som jag tidigare har redogjort för så beror dom ekonomiska kriserna på att kapitalet i våra samhällen ligger i händerna på privata ägare. Skulle våra samhällen äga kapitalet så kan sådana här allvarliga kriser inte uppstå.

 

Ni får ursäkta att jag upprepar mig angående dom här frågorna men dom är ju helt avgörande för hur framtiden kommer att se ut för oss. Dom tål att upprepas om och om igen.

 

Det är enbart fördelar med att kapitalet finns i samhällelig ägo och inte som nu i privat ägo och detta gäller inom alla områden.

Betraktar vi det rent skattemässiga så blir ju allting mycket enklare och dessutom rättvisare om samhället äger kapitalet. Istället för att jaga in kapital så äger samhället redan hela kapitalkakan. Men observera att våra samhällen omöjligen kan stå som ägare av kapitalet så länge som det privata kapitalet dominerar världsekonomin.

 

SKATT ELLER INTE SKATT?

 

Behövs den så kallade offentliga sektorn i våra samhällen? Är det på grund av den offentliga sektorn som vi har skatter? Om inte den offentliga sektorn finns då behövs inga skatter, kan det vara på det viset?

 

I många samhällen finns ingen offentlig sektor och där finns få eller inga skatter. Det privata kapitalet sköter därför hela samhällsmaskineriet. Betalar man för allt så behövs inga skatter. I dessa samhällen är det priser på precis allting. I och med att allting ägs av det privata kapitalet så är det därför avgifter på precis allting. Och den som inte kan betala har i princip ingen rätt att leva vidare.

Vem skall hjälpa dom människor som inte kan betala? Nej det finns ingen hjälp att få eftersom strukturen är uppbyggd på det viset att det krävs pengar för att överleva. Den som inte har några pengar kan därför inte överleva.

Av detta så drar vi slutsatsen att så som våra samhällen ser ut idag så är det lättare att överleva i samhällen där skattetrycket är förhållandevis högt och där den offentliga sektorn står för en betydande del av den totala ekonomin.

 

Det är först när det finns samhällen som är uppbyggda utifrån strukturen att vi, alltså alla människor även dom ekonomiskt svaga, skall ha det bra i våra samhällen som vi kommer att känna oss tillfreds. För övrigt så kommer det inte att finnas ekonomiskt svaga människor i ett sådant samhälle. Samhället är ju till för människorna eftersom kapitalet tillhör samhället.

 

Våra samhällen idag är ju till för dom som äger kapital. Det är inte till för dom som inte äger kapital. Detta bör vi kanske förstå när vi ser hur skatteintäkterna fördelas i våra samhällen. Eller som jag brukar fråga: förstår vi det?

 

I dagens samhällsstrukturer så är alltså samhällen med skatter mer rättvisa än dom samhällen som saknar eller har få skatter. Men detta faktum bevisar också att skatter i våra samhällen talar om för oss att strukturen är orättvis. Inser vi även detta?

En sista fråga: förstår vi att om våra samhällen skulle äga kapitalet då vore skatter överflödiga?

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng