ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för augusti 2011

torsdag 11 augusti

36 Konsumtion och tillväxt

 KONSUMERA MERA!

 

 

Varför uppmanas vi hela tiden till att konsumera? Alla former av media sköljer över oss reklam och denna reklam har ett enda syfte, nämligen att vi skall lockas till att konsumera.

Är det detta som är meningen med livet? Alltså att vi skall konsumera.

Kan det vara fel att spara pengarna som man tjänar? Räcker det inte med att inhandla dom nödvändiga produkter som krävs för att kunna leva vidare?

Marknadsekonomer förespråkar ju att våra intjänade pengar gör mest nytta ute på marknaden. Det tjänar samhället på, menar dom. Men vad menar dom då egentligen?

Jo dom menar att det skapas mer arbetstillfällen om pengarna får cirkulera runt på marknaden istället för att ligga i madrassen.

Det har dom i och för sig helt rätt i. Så är det naturligtvis, ju mer pengar som kommer ut på marknaden ju fler arbetstillfällen skapas det. Men detta är inte huvudanledningen till varför vi hela tiden blir itutade att konsumera. Huvudanledningen är att ju mer pengar som kommer i omlopp på marknaden ju större rikedomar hamnar i dom stora kapitalägarnas fickor.

Förstår vi att det fungerar så? Tänk efter! I vilket syfte gör man reklam? Gör man reklam för att det skall skapas mer arbetstillfällen? Eller gör man reklam för att kapitalägarna skall tjäna pengar på ditt konsumerande?

Eftersom kapitalet är privatägt så innebär detta att marknaden domineras av dom människor som äger det mesta kapitalet. Ganska så självklart, eller hur? Om detta har jag skrivit en hel del om tidigare. Detta är alltså huvudskälet till att det propageras för att vi skall konsumera. Men som vi kanske alla förstår så förklarar inte "vårt" samhälle saken på detta sätt. Nej "våra" politiker skulle aldrig "ta i sin mun" att konsumtionen syftar till att göda kapitalägarna.

Konsumera så det står härliga till! Detta är budskapet som gäller. Och detta är det optimala som gäller för marknaden och därmed i slutändan för dom som avgör hur kapitalet skall flöda i våra samhällen. Vi skall alltså jobba och slita så mycket som vi bara förmår för att sedan konsumera upp allting som vi tjänar. Arbeta maximalt och sedan konsumera maximalt är drömscenariot för marknadens dirigenter.

Kapitalägarna delar ut smulor till oss för att sedan ta tillbaks dessa smulor när vi konsumerar. Alltså en mycket sinnerik uträkning.

Kan man dessutom binda upp arbetskraften så att dom lever i stort sett alla dygnets timmar inom fabrikens väggar så är ju detta lika med att inte betala ut någon lön alls. Förstår ni vad jag menar? Med andra ord så har slavens vilkor återinförts i våra samhällen. Och dessa vilkor är vad som gäller i en mängd samhällen världen över.

 

KAPITALÄGARNA SKALL GÖDAS

 

Hög konsumtion är nödvändigt för tillväxten, säger man. Skulle detta betyda att en människa som konsumerar mer än en annan människa bättre bidrar till just tillväxten? Om du väljer att konsumera istället för den andra personen som väljer att stoppa sina pengar i madrassen, så gör du större nytta för tillväxten. Ja så kan man se det naturligtvis. Men åter igen så är vi tillbaka i scenariot som beskrevs ovan. I slutändan är det kapitalägaren som gynnas mest av att pengarna konsumeras.

Därför uppmanas vi, som aldrig förr, att konsumera. Iaktag reklamen, så förstår ni vad jag menar.

Men åter igen, det är inte för att det skall skapas fler jobb som vi uppmanas konsumera. Det är för att göda kapitalägarna, som vi skall konsumera. Det är bara att höja blicken och se hur det fungerar rent praktiskt i våra samhällen. Dom rika blir bara ännu rikare. Dom sociala klyftorna blir större och större.

Tillväxt och konsumtion är två begrepp som maktmänniskorna använder sig av för att påstå att dessa begrepp skapar jobb. Men det dom skapar det är framför allt ännu större rikedomar åt kapitalets ägare.

 

Hur skall vi ta oss an problematiken kring tillväxten? Vi blir ju hela tiden itutade att tillväxten är saliggörande för våra samhällen. Uteblir tillväxten så hotas välfärden, enligt "våra" politiker. Men jag blir alltmer skeptisk till att det här resonemanget stämmer. Låt oss försöka sätta oss in i problematiken som enligt "våra" politiker är den helt avgörande frågan huruvida våra samhällen skall ha möjligheten att leva vidare.

Vad menas med välfärden, till att börja med? Kan vi alla vara nöjda med den välfärd som finns i våra samhällen? Svaret är givet.

Jag vill nämna en sak. Vi människor har ju levt i flera tusen år utan att ha skapat tillväxt. Vi har överlevt och tydligen klarat oss utan tillväxt. Alla arbetade och hjälpte till för att samhället skulle må så bra som möjligt. Arbetet gick alltså ut på att göra ett bra samhälle. Kanske man kan formulera sig så?

I och med den privata kapitaliseringen av våra samhällen så blir syftet med produktion och konsumtion att berika ägarna av kapitalet. Därmed så ger en högre produktion samt en högre konsumtion en allt högre tillväxt. En allt högre tillväxt gynnar därför i första hand ägarna till kapitalet. Kan vi vara överens om denna slutsats?

En sidoeffekt av en allt högre tillväxt blir att fler arbetstillfällen skapas. Detta är sant. Men som vi sade ovan så är det främsta skälet till en allt högre tillväxt, att kapitalägarna berikas.

Vi tänker oss nu att alla människor i våra samhällen är ägare av kapitalet. Inte som nu är fallet, att ett fåtal är ägare.

Om samhället står som ägare av kapitalet, vad händer då? Jo samhället, alltså vi, kommer att efterfråga varor och tjänster som är till nytta för oss. Varor och tjänster som inte är till någon nytta för oss kommer därför inte att produceras. Och då kan man ju fråga sig vilka varor och tjänster som är nyttiga respektive onyttiga?

Men hur som helst, låt oss anta att åtminstone 25% av alla varor och tjänster som produceras kan betecknas som onyttiga. Vad händer om konsumtionen av dessa varor och tjänster upphör? Jo svaren vet vi.

 

TILLVÄXTKRAVET = STRUKTURELLT PROBLEM

 

Är tillväxten, eller kravet på tillväxt, ett strukturellt problem? Om vi tänker oss att vi lever i strukturellt rättvisa samhällen så kanske vi inte har något krav på tillväxt.

Beror tillväxtproblematiken på att "det har gått över styr" med våra samhällsstrukturer? Våra strukturer kom, så att säga, in fel från början.

Förstår ni hur jag menar? Jo jag hävdar ju ständigt i mina artiklar att vår historia är ett bevis för hur den strukturella orättvisan har fortplantat sig vidare från tusentals år tillbaka i tiden. När det nu bevisligen är så då menar jag att man kan dra slutsatsen att denna strukturella orättvisa helt enkelt formar vårt samhälle. Vi lever alltså våra liv i strukturell orättvisa.

Utifrån detta konstaterande så måste man därför ifrågasätta kapitalets förvaltare när dom hela tiden förkunnar kraven på tillväxt. Därav kommer min frågeställning: är kravet på tillväxt ett strukturellt problem?

Jag kan alltså förstå att vår nuvarande struktur kräver ständig tillväxt. Detta är ju helt centralt för våra strukturer. Skulle inte detta krav finnas då är det ju lika med att strukturen havererar. Strukturen som är uppbygd kring det privata kapitalet kommer då att raseras.

Det blir naturligtvis helt andra strukturella förhållanden om inte tillväxtkravet fanns. Denna slutsats bör vi kunna dra eftersom det är kapitalets ägare och dess administratörer som hela tiden predikar om den saliggörande tillväxten.

När det nu bevisligen är så här då kommer nästa fråga: skall våra samhällen se ut som dom gör? Skall våra samhällen vara så här orättvisa så som dom har varit nu i tusentals år? Mitt svar är nekande. Nej våra samhällen skall inte se ut som dom nu gör.

Då man kommer fram till denna slutsats så undrar jag: betyder denna avgörande slutsats att även tillväxtproblematiken skall behandlas på ett annorlundare sätt än vad fallet är idag?

I en rättvis struktur så är det ju vi alla i våra samhällen som avgör hur kapitalet skall, så att säga, användas. Inte ett fåtal kapitalstinna personer som bara har ett för ögonen. Den maximala förräntningen på det egna kapitalet. I det rättvisa samhället bygger vi ett samhälle som är till för oss. Inte som nu ett samhälle som i första hand är till för kapitalets ägare.

I det rättvisa samhället äger vi alla kapitalet och därmed produktionen, samtidigt som vi själva är våra produkters konsumenter. I dagens orättvisa samhällen äger ett fåtal kapitalet och därmed produktionen, samtidigt som vi alla är dessa kapitalägares konsumenter.

Kan vi förstå att det är själva arbetsinsatsen som skapar rikedomarna i samhället? Är det rättvisa att ett fåtal är ägare av arbetskraften?

Varför skall vi producera en massa smörja som vi inte har någon nytta av? Varför uppmanas vi att konsumera all denna smörja? Jo för att kapitalets ägare skall tjäna pengar på oss. Men istället för att säga som det är så formulerar sig samhällets förvaltare, alltså "våra"politiker, som att företagen skapar arbetstillfällen och därför så är dom tillväxtföretag och därmed livsnödvändiga, enligt strukturens normer.

Förstår vi nu varför vi skall arbeta? Jo i vår nuvarande struktur så arbetar man för att skapa vinster åt kapitalägarnas företag. Om detta har jag redogjort för i tidigare artiklar. Detta är alltså huvudskälet till att man arbetar. Sidoeffekten när företag växer blir ju fler arbetstillfällen. Men åter igen, detta är inte huvudskälet till varför vi anställs i företagen. Huvudskälet är att vi skapar mer pengar till kapitalet, genom vår arbetsinsats.

 

Vad händer då om vi drar ner på konsumtionen? Istället för att ha två bilar så nöjer vi oss med en. Istället för att åka på semester utomlands så stannar vi hemma. Istället för att röka ett paket cigaretter om dagen så slutar vi att röka. Istället för att äta mat "ute" så tillagar vi maten själva. Istället för att låna till konsumtion så slutar vi att låna.

Vad händer om vi börjar bete oss så här? Jo då minskar naturligtvis konsumtionen och det ganska radikalt. Det betyder ju i så fall att även tillväxten minskar.

Företagen som tillverkar cigaretter blir ju tvungna att lägga ner sin verksamhet. Företagen som tillverkar bilar måste minska sin produktion. Samma sak med företagen som lever på att vi semestrar utomlands. Som vi ser så drabbas även lånekarusellen, bankerna tjänar mindre på grund av att vi lånar mindre.

Tillväxten rasar alltså på grund av att konsumtionen minskas. Arbetslösheten kommer nu också att öka. Vi lever ju trots allt i samhällen där ägarna till kapitalet avgör hur deras kapital skall flöda.

Kan vi förstå att det är så här som dom så kallade ekonomiexperterna räknar? Dom räknar självfallet utifrån övertygelsen att så som strukturen ser ut idag så skall också strukturen se ut imorgon. I och för sig ganska logiskt, kan man tycka. Men denna slutsats innebär ju ett godkännande för att den orättvisa strukturen skall vara bestående. Den innebär ett godkännande för att världen skall se ut så här i framtiden.

Och det är här som det avgörande felet görs. Världen kan nämligen inte fortsätta att fungera på det sätt som den gör idag. Vi har ju ingen praktisk möjlighet att fortsätta leva på det sätt som vi gör idag.

Naturens resurser räcker inte längre. Kraven på ständig tillväxtökning går inte ihop med att vi nu har nått taket för den ej-förnyelsebara energin. Ekvationen går inte ihop. Till detta skall också räknas den nödvändiga minskningen av skadliga utsläpp så att klimatmålen kan uppnås.

För att vi skall kunna leva vidare så krävs det därför en strukturell förändring av våra samhällen. Vi måste börja inse att vår värld ser ut som den gör på grund av allvarliga strukturella fel i uppbyggnaden av våra samhällen. Och om vi kommer fram till den insikten då är det sannolikt redan för sent. Så illa är det.

Man kan med andra ord säga att katastrofen redan har startat. Det är bara att blicka ut över världens samhällen så ser vi att katastrofen redan är i full gång och den kommer att tillta allt mer.

 

Har vi räknat ut att syftet med konsumtion, i våra dagars strukturer, det är att kapitalet skall tjäna pengar på oss? I och med att produkter är privatägda så är varornas ägare bara intresserade av att tjäna pengar på varan, inte att varan kommer att fylla en viktig funktion för konsumenten.

Förstår du mig? Just denna sanning ser vi som allra tydligast idag, i våra samhällen. Det produceras prylar och onyttigheter som aldrig förr. Så är det. Men vad skall vi använda alla dessa onyttigheter till? Vi behöver dom ju inte, ändå så köper vi dom.

Hur kommer det sig att vi tänker och agerar så ologiskt? Ni har väl hört uttrycket: det går att sälja vad skit som helst bara det föregås av mördande reklam.

 

Jag skulle vilja påstå att om konsumtionen och tillväxten minskar så kommer vi att må mycket bättre. Vi kommer att bli friskare både fysiskt och psykiskt när vi upphör med att konsumera massa smörja. Samma sak kommer att inträffa när tillväxttakten i produktionen dämpas.

Men dessa förändringar går stick i stäv med hur kapitalet ser på konsumtion och tillväxt. Och som vi ju vet så är det kapitalets regler som idag gäller för oss.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng