Tjäna dina egna pengar? Jaga din lön på marknaden? Sälj dig själv för att kunna överleva?

Är det samhället som skall överleva eller skall det vara upp till individen i samhället att jaga överlevnaden?

Vad anser du?

Någon klyftig person kanske kommer fram till att det är både individen och samhället som skall överleva? Denna förnuftiga slutsats innebär ett ställningstagande för att samhället som helhet skall överleva. Eller hur?

Grattis!

Logiken säger oss alltså att samhället skall överleva? Logiken går därmed på tvärs emot den rådande strukturella ordningen.

Inte bra va?

Tidigare i livet inbillade jag mig att politiker var människor som kunde lösa samhällsproblem. Eller i vart fall hade ambitionen att ta itu med samhällsproblem. Och att då kunna lösa problemen för samhällets bästa.

Men så är det inte. Det har vi lärt oss genom åren. Nej politiker har inte samhällets bästa, för sina ögon.

Ja, ja dom säger naturligtvis att dom har det och dom tror väl det också. Men politiker, mina vänner, utgår alltid ifrån föreställningen att samhället som vi lever i kan utvecklas utifrån dom strukturella ramar som råder. Det vill säga att dom ramar som vi lever i är normgivande och därmed, så att säga, naturliga.

Att upphäva och ta avstånd från dom gällande ramarna är ingenting som politiker sysslar med eller ens funderar på. Samhällsproblemen skall alltså lösas utifrån den rådande strukturella ordningen och inte lösas utifrån frågeställningen att det är den strukturella ordningen som kan vara orsaken till samhällsproblemen.

Med facit i hand så kan vi också se att dom stora samhällsfrågorna förblir olösta genom åren. Verkligheten visar oss istället att frågorna tilltar i omfattning.

Man kan tycka att politikerna därför borde kunna ta sig an problemen från ett annat utgångsläge. Men tydligen inte.

Förklaringen till denna inskränkta syn på problemlösningar har vi svaret på. Nämligen att den ekonomiska makten dirigerar den politiska makten.

Detta abnorma förhållande är viktigt att förstå och kan inte nog upprepas.

Nej det finns inget jobb att gå till.

Skratta och le, det hjälper inte! Du är bra på det och ännu bättre på det. Du har lärt dig att framstå som en verkligt positiv individ.

Men inte hjälper det. En massa skitsnack handlar det om. Dom vill få dig att tro att just du är ovärdelig. Det finns många sätt att manipulera på.

Kan dom manipulera dig? Får dom dig att tro att jobben väntar på dig där ute? Får dom dig att tro att ansvaret vilar helt på dina egna axlar?

Du ska veta att dom är skickliga. Dom tjänar pengar på dig. Förstår du att det är pengarna dom tjänar på dig som är det viktiga? Inte om det leder till ett jobb, eller ej. Allt handlar om lurendrejeri, inget annat.

Du vet, det är ju pengarna dom vill åt.

Jag glömde säga en sak: välkommen in i "vårt" samhälle!

Att den eviga tillväxten är en omöjlighet bör väl alla vara överens om, eller?

Det finns ju så många som har skrivit om denna omöjlighet så det finns liksom ingen anledning att jag upprepar allt det som redan har sagts.

Vad som däremot är förvånande det är ju att den överväldigande majoriteten av politiker och dom så kallade ekonomiska experterna fortfarande hävdar och försvarar synen på fortsatt tillväxt som det mest effektiva sättet att få "fart" på samhällshjulen. Håller ni med om den här beskrivningen av hur "våra samhällsvetare" tänker och agerar? Politiker och den ekonomiska eliten predikar tillväxtens evangelium för oss alla.

Hur kan detta komma sig? När alla parametrar pekar mot ännu värre kriser, såväl ekonomiska som klimat- och miljökriser, så vägrar maktens redskap att omvärdera sina åsikter.

Hur förklaras dessa ologiska ställningstaganden? Kan svaret sökas i dom nyss nämnda orden: maktens redskap? Javisst är det så.

Maktstrukturen upprätthålls av politiska beslut. Den ekonomiska makten lägger under sig den politiska makten. Att förstå detta förhållande är grundläggande vid alla analyser av våra nuvarande samhällen. När vi förstår detta då är det enkelt att se varför "våra" politiker förvandlas till maktens redskap.

I vår nuvarande maktstruktur så är politikens absolut viktigaste uppgift att förvalta själva strukturen. Och detta görs med alla till buds stående medel. Vilket bevisas när vi betraktar vårt eget samhälle och alla andra samhällen, runt omkring oss.

Skulle strukturen fungera på ett rättvist och jämlikt sätt så står naturligtvis politiken över dom ekonomiska besluten. Politiken hade därför balanserat tillväxten gentemot klimat- och miljökonsekvenserna.

Uppgiften måste därför bli att politiken, en gång för alla, tar det fulla ansvaret över våra samhällen och inte som nu lämnar detta ansvar till marknadskrafterna, alltså den ekonomiska makten.

Kapitalet köper dig!

Vad har du att sälja? Din konst?

Känns det bra? Jag menar, känns det bra att du får sälja? Det är väl helt fantastiskt?

Du har lyckats! Din konst har ett pris! Är det rentav så att du kan höja priset?

Grattis! 

Du vävs nu in i marknadsmönstret. Kapitalet accepterar dig som värdefull. Din status höjs allt eftersom din konst blir mer och mer efterfrågad.

En stjärna har fötts! Alla vill se dina verk! Men det är endast dom redan rika som har råd.

Hur känns det?

Du skildrar ju det enkla, strävsamma livet. Dessa dina tavlor hamnar hos dom redan välbeställda.

Hur känns det? Är detta din mening?

Jag vet, du måste leva som alla andra. Och ingen säger väl nej tack till en massa tusenlappar? Så blir du ju också omskriven och känd, på köpet.

Lyckan är fullständig!

Kapitalet har köpt dig dyrt!

Samhällsstrukturen är helheten.

När denna helhet inte fungerar på ett rättvist sätt, vilket ju är bevisat, då blir det en omöjlighet för delarna av denna helhet att också fungera rättvist.

Förstår ni mig?

Delarna kan tillfälligt eller temporärt upplevas som att dom fungerar rättvist men eftersom delarna ingår i ett större sammanhang, själva samhällsstrukturen, och när nu detta större sammanhang vilar på orättvisa grunder så kan aldrig delarna få en varaktig lösning.

Arbetslöshetsfrågan (delen) är olöslig så länge som samhällsstrukturen (helheten) ser ut som den gör.

Våldet i våra samhällen (delen) är likaså olösligt av samma orsaker.

Klimatkrisen (delen) likaså.

Ja vilka konflikter och kriser som vi än tar upp förblir olösliga i det långa loppet just på grund av att helheten vilar på en orättvis grund.

Vad lär vi oss av detta? Jo att det är helheten, samhällsstrukturen, som måste förändras från det orättvisa till det rättvisa.

Den självklara följdfrågan blir då: hur skall detta gå till?

Marknaden, som vi lever i och som vi känner den, är ju privatägd. Ingen nyhet. Det är privata aktörer som sätter priserna. Det är privata aktörer som konkurrerar med varann.

Konkurrens uppstår automatiskt när flera aktörer tillhandahåller likadana produkter och tjänster. Kvalitet och pris är det mest avgörande för kunders val av dessa produkter och tjänster.

I denna vår nuvarande marknadsekonomi så är naturligtvis konkurrensen en självklarhet. För oss alla betraktar vi det som helt naturligt att marknaden ser ut som den gör och att den fungerar som den gör.

Men om nu inte marknaden såg ut på det här viset? Som ni vet så påstår jag, genom hela mitt skrivande, att marknadens nuvarande struktur skapar enorma motsättningar i våra samhällen och mellan våra samhällen. Därför ställer jag följande fråga:

Vad händer om människor inte behöver konkurrera med varann? Innebär det att kvalitén och priset blir ett annat än då konkurrens råder? Om dessutom samhället är ägare av kapitalet, vilket ju är det enda rättvisa och logiska, vem har då intresse av att kvalitén försämras och att priset hålls högt? Ingen, eller hur?

Samhället har ju ingen anledning att "lura" sig själv. Det är ju vi som är samhället.

En förtvivlad bonde uttryckte sig så här: Låt staten ta över alla jordbruk så kan dom anställa oss bönder.

"Vi vill ha en levande landsbygd!", sjunger alla partier i kör.

Men politiker, känner ni inte till att det är marknaden som avgör om vi skall ha en levande landsbygd eller ej? Ni politiker har ju lämnat över besluten som rör våra samhällens framtid åt marknaden. Visst är ni väl medvetna om detta?

Är alltså era visioner om en levande landsbygd bara ett spel för galleriet? Är ni bara ute efter att fiska röster, när ni ändå vet att det är marknaden som avgör landsbygdens framtid? Eller hur var det, kanske ni inte känner till att det är marknaden som bestämmer spelet?

Hur som helst, ni har väl inga ambitioner att gå emot marknadens spelregler? Det vågar ni inte, eller hur?

Att stöta sig med marknaden det är ju det samma som att jaga bort kapitalet från samhället.

Ja ni har det inte lätt, ni politiker. Er roll är att fiska röster och samtidigt fjäska för kapitalet. Att ni bara orkar?

Maktens män har aldrig fel!

När du påstår att klassklyftorna ökar i samhället, så flinar maktens män åt dig.

"Du förstår inte vad det handlar om!"

Du blir förbannad över svaret och visar med exempel på exempel att samhällsutvecklingen går käpprätt åt skogen.

"Nej, nej. För bort den jäveln härifrån!"

Du hamnar bakom galler för dina åsikters skull. Men du vägrar att låta dig brytas ned. Att stå upp för rättvisan är en hedersak. Du vägrar böja dig.

"Gör slut på skitstöveln!"

Dina sista andetag tas där du ligger sönderslagen i ditt eget blod.

"Elda upp han!"

Vad är ett samhälle?

Ett samhälle som inte producerar sitt eget livsmedel, är det ett samhälle?

Ett samhälle som inte producerar människornas behov av övriga dagligvaror, är det ett samhälle?

Ett samhälle som inte förmår bygga bostäder åt sina invånare, är det ett samhälle?

Ett samhälle som är uppbyggt på det viset att ett fåtal kapitalstarka bestämmer den strukturella utformningen, är det ett samhälle?

Ett samhälle där den politiska makten är underställd den ekonomiska makten, är det ett samhälle?

Ett samhälle som innehåller både fattiga och rika, är det ett samhälle?

Ett samhälle som definieras som ett samhälle av maktens män, är det ett samhälle?

Vad är ett samhälle?

Dom skojar med oss hela tiden. Eller rättare sagt, dom lurar oss hela tiden.

Deras revisorer köps för stora pengar. Men vad gör det. I slutändan så ger det mångdubbelt tillbaka.

Alltså inte till samhället. Nej, nej dom som får mångdubbelt tillbaka är naturligtvis kapitalägarna.

Varför betala skatt när det finns möjligheter att undvika skatt? Det är ju så dom resonerar. Inte har väl dom något intresse av att betala in pengar. Dom köper sig loss från samhällsansvar.

Nej det finns inget som helst ansvar.

Så fungerar kapitalägandet. Vi blir lurade av dessa stora "fina" företag som är så duktiga på att lägga ut texten.

Dom håller "våra" politiker i koppel. Med kapitalets hjälp så dirigeras marknaden helt utifrån detta ägande. Kapitalet köper sig så kallad experthjälp, inom alla led. Naturligtvis så inkluderas "våra" politiker i spelet.

När skall vi börja förstå att allt handlar om ett spel, ett spel om ägandet av pengar?

Är det besynnerligt att så kallade naturfolk lever i maktstrukturer samtidigt som vi, i den kapitalistiska världen, lever våra liv i en maktstruktur?

Ja man kan tycka att maktstrukturer inte skall förekomma på andra platser än hos oss, i den kapitalistiska världen. Eller vad säger ni?

Utan att ha varit i kontakt med varandra alls under historiens lopp så visar det sig att naturfolken kan leva under starkt hierarkiska strukturer oberoende av var på jorden dom lever.

När vi iaktar hur indianfolken levde på den amerikanska kontinenten för ett antal hundra år sedan, före européernas kolonisering, så har det ju bevisats vilka fruktansvärda maktstrukturer som byggdes upp.

Samma sak i Asien. Maktstrukturer byggs upp utifrån det sedan lång tid etablerade hierarkiska patriarkatet.

Europa och Afrika är heller inget undantag från den här regeln. Den patriarkala maktstrukturen är etablerad sedan mycket lång tid tillbaks.

Och ändå så lever människorna isolerade från varandra. Jag menar att kontinenterna lever sina egna liv utan några kontakter med övriga kontinenter. Ändå så har dom en sak gemensamt. Nämligen att den hierarkiska patriarkala strukturen härskar på alla våra kontinenter. Som sagt, kontinenterna är isolerade från varann men ändå har dom samma maktstruktur.

Hur skall detta förklaras? Som jag ser det så måste detta bero på att  maktstrukturen redan var etablerad i Afrika innan människan påbörjade sin utvandring därifrån. Denna maktstruktur har tydligen tagit ett mycket fast grepp om oss i vårt tänkande och agerande. Dom utvandrande människorna tog naturligtvis med sig detta tänkande och agerande då dom bosatte sig runt om i världens alla hörn. Någon annan rimlig förklaring finns inte.

Som kapitalägare så investerar jag självklart mitt kapital i verksamheter som ger högst vinst. Inte vill jag investera mina pengar här i vårt samhälle. Jag tjänar ju mångdubbelt mer om jag investerar pengarna i ett låglönesamhälle.

Vad bryr jag mig om arbetslöshet? Det intresserar mig inte hur folk har det. Jag är enbart intresserad av om mina investerade pengar förräntar sig.