- Ja vad menas med "fri företagsamhet", som du också funderar över? "Fri företagsamhet" är en
finurlig omskrivning som den politiska och ekonomiska makten "tutar" i oss då dom skall få oss att
tro att vi lever i den bästa av världar.
- Vill återigen bara påpeka att privat företagande inte är en och samma sak. Egentligen borde vi
kanske ha olika ord för storföretag/multinationella företag och små och medelstora företag.
Eftersom de lever i totalt skilda världar och verkar enligt helt olika förutsättningar.
För när du pratar om företagens enorma inflytande och makt över politiken och oss vanliga
människor så pratar du ju om storföretagen, eller hur?
Landets små och medelstora företag kan knappast skicka iväg slipade lobbyister så fort de inte är
nöjda med ett politiskt beslut. De flesta av dem har några anställda som de känner personligen. Och
den typen av lokalt småföretagande tror jag säkert kan vara en del av lösningen för ett hållbart
samhälle, medan jag har väldigt svårt att se att multinationella jättar kan vara det.
Så återigen, jag tycker det är sunt med en lite mer nyanserad och breddad bild av företagande.
- I dagens strukturella ordning så innebär företagande och kapitalägande verksamheter som är intimt
sammanflätade med varann. Alltså att eget företagande förutsätter eget kapitalägande. Men denna
strukturella ordning leder till orättvisa. Just denna ordning speglar det kapitalistiska system vi alla
lever i. Det är kapitalägandets nuvarande struktur som skapar våra högst orättvisa samhällen. Alltså
inte företagandet.
Företagande är kreativa människors idéer som utvecklar våra samhällen. Allt sådant måste stödjas.
Vem skall då stödja denna verksamhet? Samhället, som ju berörs av denna verksamhet, skall
naturligtvis se till att företagandet får allt det stöd som krävs för att företagandet skall kunna lyckas.
Skall samhället kunna förverkliga detta åtagande så måste självfallet också samhället vara ägare av
kapitalet. Vi kan inte, som idag, ha ett system där privata kapitalägare avgör hur deras eget kapital
skall ge högsta möjliga förräntning. Det är just här som "brytpunkten" går mellan ett samhällsägt
kapitalägande och ett privatägt kapitalägande.
Dagens strukturella ordning innebär ju ett privatägt kapitalägande. Vi kallar detta för det
kapitalistiska systemet. Och vad detta system ställer till med det får vi tydliga svar på när vi
granskar våra samhällen. Orsaken till detta destruktiva system beror på att kapitalet ägs av privata
människor.
Företagande och kapitalägande skall därför vara skilda verksamheter eftersom kapitalägandet
sätter "reglerna" för hur företagandet skall utvecklas.
Den privata kapitalägaren har som högsta prioritering att det investerade kapitalet förräntar sig.
Hur denna investering ser ut är av sekundär betydelse.
Det samhällsägda kapitalet har som högsta prioritering att det investerade kapitalet utvecklar
själva samhället. Därför är denna investering av högsta prioritet.
- Ja, jag är inte riktigt med på hur det du skriver hänger ihop med den mening jag reagerade på
tidigare: "Fri företagsamhet är en finurlig omskrivning som den politiska och ekonomiska makten
´tutar´i oss då dom skall få oss att tro att vi lever i den bästa av världar."
Är företagande något negativt som ska bort enligt dig eller något bra som kan och kanske bör
finnas kvar? Tänker du i så fall att företagen ska ha en privat ägare eller tänker du dig något slags
statliga företag?
- Orden "fri företagsamhet" används i tid och otid av dels den politiska makten och dels den
ekonomiska makten. Och det används utifrån den riktade förståelsen att just "fri företagsamhet" är
den "okränkbara och optimala" formen för företagande i våra samhällen. Men vad menas då med
"fri" i den här förståelsen? Jo det menas just att alla skall ges möjligheten till företagande. Vilket
naturligtvis är helt rätt. Men så enkelt kan det inte förklaras.
Företagande är beroende av kapital för att kunna utvecklas. Och det är just här som företagandet
möter motstånd. Kapitalet i våra samhällen är ju i huvudsak privatägt. Det betyder att företagandet
måste vända sig till privata kapitalägare för att kunna få krediter. Privata kapitalägare avgör
därmed om företagandet skall beviljas krediter eller inte. Och det som primärt väger tyngst i denna
beslutsprocess det är om kapitalinvesteringen bedöms kunna förränta sig så pass mycket så att
vinsten blir "god". Bedöms inte vinsten bli "god" då blir det heller ingen investering.
Ett företagande kan alltså stå och falla med hur privata kapitalägare "ser" på företaget. "Fri
företagsamhet" görs därmed helt beroende av hur privata kapitalägare "ser" på denna "fria
företagsamhet". Detta förhållande, menar jag, kan inte sägas vara "fritt". Istället anser jag ett sådant
förhållande som "ofritt" eller påtvingat. Företagaren hamnar i ett påtvingat förhållande till den
privata kapitalägaren som genom sitt kapitalägande kan sätta upp villkor som gör företagaren, mer
eller mindre, "livegen" till kapitalägaren.
"Fri företagsamhet" kan istället utvecklas på ett optimalt sätt om kapitalet i våra samhällen ägdes
av just samhället. Då är det inte primärt förräntningen av kapitalinvesteringen som är det
avgörande utan då ser samhället till företagens utveckling av det egna samhället som dom
avgörande besluten när det gäller investeringar.
I ett sådant samhälle garanterar även samhället att företagandet ges all den hjälp som är nödvändig
även då ett företagande kan råka ut för "motgångar".
Företagande är naturligtvis positivt och helt nödvändigt i ett samhälle. Det måste alltså finnas.
Företag startas och drivs av privata människor. Kapitalet däremot som ett företag genererar skall,
när det uppvisar överskott, "slussas" tillbaka till samhället. Alltså långivaren.
Om det inte skulle se ut så här då är vi ju tillbaka i den kortfattade beskrivning som ges ovan. Då
ges det privata kapitalägandet möjligheten att växa sig hur stort som helst. Så som dagens
kapitalism fungerar.
Företag i sig är ju en kapitaltillgång och denna "tillgång" säljs idag på marknaden. Om denna
"tillgång" ägs av privata människor, som ju är fallet idag, så skapar detta ägande ett slags
spekulation för egen vinning. Därför, menar jag, måste själva ägandet av kapitaltillgången tillfalla
samhället.