ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för maj 2013

onsdag 22 maj

Diskussionen

 

 

 

A:- Många anser att pengarna och bankerna är roten till allt ont. Men är det så?

B:- Enligt min mening behövs både pengar och banker. Jag förmodar att du menar på vilket sätt

       pengar och banker fungerar idag? Men vem skall då äga dessa pengar och banker? Skall ett fåtal

       äga på flertalets bekostnad, alltså så som det ser ut idag? Nej jag tror vi är överens här.

A:- Kapital tillåts strömma fritt över hela världen. Varför?

B:- Ja, varför tillåts det? Därför att det ligger, så att säga, i den kapitalistiska strukturens agerande

       att lägga under sig allt som det går att tjäna pengar på. Producera så billigt som möjligt och sälja

       så dyrt som möjligt.

A:- Banker borde ägna sig åt att styra över kapital till investeringar som kommer att leda till ett

       hållbart samhälle istället för det som för tillfället är mest lönsamt.

B:- Javisst borde dom det. Men så fungerar inte verkligheten, som vi alla vet. Bankernas ägare drivs

       primärt av en enda anledning och det är största möjliga vinst. Allt annat kommer i andra hand.

       Ett hållbart samhälle finns inte på agendan när ägarna investerar.

A:- Dessutom bidrar banker och regeringar till en kreditstyrd expansion. Hur kan vi komma tillrätta

       med den kreditexpansion som dagens utlåning leder till? Jag tror inte att motkrafterna inom

       finansvärlden och regeringar är intresserade av en lösning.

B:- Jag håller med dig. Motkrafterna har inget intresse av en lösning. Så länge som kapitalet ägs

       utifrån det strukturella förhållande som gäller för oss alla så kommer aldrig prioriteringen att

       gälla samhällets bästa. Är det inte det som vi upplever idag?

C:- Pengar är det viktigaste medlet för beslutsfattning. Om man antar att människor är vinst- och

       nyttamaximerade så kan det nuvarande systemet spridas till att förklara alla människors

       beteende.

B:- Så är det. Och vad beror det då på att det ser ut så här? Är det slumpen som gör att vi agerar på

       detta vis? Nej det är inte slumpen, det beror på den strukturella ordning som vi alla, mer eller

       mindre, tvingas leva under. Den kapitalistiska maktstrukturen ger oss inget val. Man kan säga

       att vi alla måste inlemma oss i maktstrukturens villkor för att överhuvudtaget kunna överleva.

       Denna strukturella ordning föder, så att säga, fram ett "vinst- och nyttamaximerande".

C:- Pengar innebär en egendom av makt och kontroll över andra människor.

B:- Alltså måste vi ställa frågan: vem skall äga kapitalet? Du eller jag? Eller vi gemensamt? Jag

       menar det är ju först när vi alla, alltså samhället, äger och tar ansvar över kapitalet som vi får

       möjligheten att kunna styra utvecklingen mot en rättvis och human värld.

D:- "Vem skall äga kapitalet?" Om du med detta menar: vem ska ha rätten att skapa pengar? Så

       lutar jag åt att flytta den rätten från banksystemet till en statligt kontrollerad myndighet. Om du

       med detta menar att alla äger allt tillsammans så anser jag att mänskligheten inte är redo för

       detta nu.

B:- Med kapitalet avser jag naturtillgångar, arbetskraft och allt det som arbetskraften skapar. Allt

       detta ägs idag av ett fåtal människor. Vilket ju är kännetecknande för just kapitalismen. Skall

       det vara så? Därav min fråga: vem skall äga kapitalet? Alltså en helt grundläggande fråga som vi

       måste ta ställning till.

D:- Men om mänskligheten vaknade imorgon med en annan syn och använde all sin skapandekraft

       till att långsiktigt förbättra balansen med naturen tror jag på en mjuk övergång till en annan

       typ av samhälle.

B:- Här menar jag är det helt nödvändigt att vi förstår uppbyggnaden av den maktstruktur som vi

       alla lever i. Det handlar alltså, i grunden, om kapitalägandefrågan. Eftersom det, så att säga,

       ligger i kapitalismens väsen att prioritera en ständig förräntning av kapitalet så kommer den

       nuvarande maktstrukturella ordningen aldrig att "vakna imorgon med en annan syn ..."

       Istället är det vi, du och jag, som vaknar med en annan syn.

E:- Jag tror också att ägandebegreppet är centralt för hur pengar fungerar, men det är ett begrepp

       som sällan ifrågasätts eller analyseras ingående, trots att det är ett komplicerat dynamiskt

       begrepp som det finns en mängd varianter av. I dess "rena" form kan man kanske säga att det

       innebär en möjlighet att utan sociala ingripanden utöva oinskränkt makt över det ägda, som

       kan vara allt från död materia till levande djur och människor.

       Vad kan man göra? För det första borde man ifrågasätta möjligheten att betrakta och behandla

       arbetskraften som en vara och för det andra borde det privata ägandet av företag ifrågasättas.

D:- I dagens ekonomiska system är det i praktiken banker som styr skapandet av pengar. Politiker

       sitter i baksätet och kan i huvudsak bara titta på. I dagens tillväxtsamhälle är det ökad konsumtion

       som är drivkraften, inte samhällsnyttan. Världen kommer att behöva flytta fokus från konsumtion

       till att göra stora långsiktiga satsningar på att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Politiker

       måste sitta i högsätet och inte längre bli styrda av bankers och globala företags kortsiktiga

       ekonomiska tänk.

B:- Javisst, det är ju precis så det fungerar. Den ekonomiska makten, marknadens och därmed

       kapitalets stora ägare, sätter reglerna för hur våra samhällen utvecklas. När vi nu är överens

       så här långt, hur tar vi oss vidare? Marknaden drar åt ett håll medan övriga samhället vill

       något helt annat. Den politiska makten är alltså underställd den ekonomiska makten.

       Kapitalets intressen prioriteras, inte samhällets intressen. Skall en del av samhället

       dessutom den mest betydelsefulla och avgörande delen, alltså marknaden, ligga i händerna

       på privata intressen?

D:- Jag håller med om att politiken skall styra och inte de som har den ekonomiska makten. Men

       jag håller inte med om att allt privat kapitalägande skall överföras till ett gemensamt,

       samhälleligt ägande. Det som behövs är ett uppvaknande av befolkningen, en insikt att vi måste

       ställa om och rösta på en ny typ av politiker som inte sätter kortsiktiga jobb och plånboksfrågor

       som högsta mål utan att gå mot ett långsiktigt hållbart samhälle som huvudmålet.

B:  Om jag förstår dig rätt här så menar du att vi, människor i samhället, skall börja inse att vi lever 

      våra liv i strukturell orättvisa? Menar du så? 

D:  Ja vi lever i en strukturell orättvisa. Men det grundläggande problemet som vi måste inse och

       lösa är att vi inte lever långsiktigt hållbart.

A:  Alla verkar hittills vara överens om att kapitalismen i nyliberal tappning kommer att leda till

      förödande konsekvenser för den jord vi lever på. Jag tror på en mycket mer decentraliserad

      ekonomi i kombination med en planmyndighet som skall styra utvecklingen till ett hållbart sam-

      hälle. Vad tror ni?

B:  Ja det tror jag på. En decentraliserad ekonomi där samhället tar ansvaret och står för ägandet av

      kapitalet. Att som nu tillåta att ekonomin ligger i händerna hos ett fåtal stora kapitalägare leder,

      som vi ser, till ett fullständigt sönderfall av våra samhällen.

       Håller fullständigt med om att vi idag inte lever långsiktigt hållbart. Hur gör vi då en nödvändig

       förändring? Jo kapitalägandet måste ansvaras och ägas av samhället. Den kapitalistiska makt-

       strukturen är uppbyggd utifrån sin egen "logiska" strävan mot en ständig förräntning av

       kapitalet. Det är ju därför som överutnyttjandet av jordens resurser tar sig allt hänsynslösare

       former.

D:   Vad menar du med "kapitalägandet måste ansvaras och ägas av samhället"? Skall det inte finnas

       privata företag?

B:   Privat företagande utvecklar självklart våra samhällen, därför skall det naturligtvis finnas privata

        företag. Men privat kapitalägande leder till strukturell orättvisa.

       Det samlade kapitalägandet skall inte ansvaras och ägas av ett fåtal människor.

       Detta ägande måste skötas gemensamt av alla människor. Naturligtvis i en demokratisk besluts-

       process. Idag tas ju besluten i marknaden av kapitalägarna. Alltså beslutar ett fåtal människor

       över den delen av samhället som vi kan säga är själva "motorn" i samhällsbygget. Majoriteten av

       människorna i våra samhällen stängs ju bokstavligen ute ifrån denna viktiga beslutsprocess.

       Mycket odemokratiskt och därmed en stor källa till strukturell orättvisa.

D:  Jag anser inte att privat ägande skall upphöra, utan det skall istället regleras så vi får ett mycket

       rättvisare samhälle än det vi har idag. I slutändan är det människors värderingar som måste

       förändras.

       Du är för privat företagande, men privat företagande ger ju privat kapitalägande?

B:  Vad händer om dagens politiker reglerar det privata kapitalägandet? Jo då kommer naturligtvis

       kapitalet att försvinna fortare än kvickt från samhället och istället investeras eller förvaltas på

       annat håll där den förväntade avkastningen garanteras. 

       Kapitalismens inneboende "logik" bryr sig inte om människors värderingar. Den bryr sig enbart

       om förräntningen av kapitalet.

       Varför måste privat företagande automatiskt medföra privat kapitalägande? Ja så fungerar det

       idag. Men så måste det väl inte fungera när samhället står som kapitalägare? Företagandet sköts

       av företagaren, med allt vad det innebär. Investeringar och allting som krävs för att driva företaget

       hjälper samhället till med. Överskottet av verksamheten går sedan tillbaka till samhället. Som jag

      ser det så skulle företagsamheten blomstra, som aldrig förr, om entreprenören kunde känna den

      ekonomiska tryggheten med ett helt samhälle bakom ryggen.

E:  Det verkar som om tre begrepp är särskilt besvärliga att använda i diskussioner om samhället:

    " privat, ägande och kapital". "Privat" har väl att göra med den privata sfären kring varje individ.

     Begreppet "ägande" är problematiskt, särskilt eftersom det innebär en mer eller mindre oinskränkt

     makt som i princip kan omfatta hur mycket som helst, långt utanför den "privata sfären".

     Det är också möjligt att äga företag. Detta ägande fungerar nu som ett växande "kapital", en gräns-

     löst ökande ekonomisk makt.

B: Det är bra att vi är flera som kan hjälpa till när man "kör fast" i tankebanorna.

F: Det är inte helt lätt det här med ägande, precis som diskussionen visar. Min poäng är att det inte

     behöver ses som roten till problemet och därför inte behöver i grunden förändras. Det samhället

     istället skulle göra är att bereda väg som uppmuntrar till mer gröna investeringar av både privat

     och offentlig natur.

B: Dagens samhälle har tyvärr inte möjligheten att "bereda väg". Och varför inte då? Nej därför att vi

     lever i en kapitalistisk struktur. Kapitalets ägare bestämmer reglerna för hur kapitalet skall flöda i

     samhället. Och kapitalet flödar alltid åt det håll där avkastningen är som störst.

E: Ett större problem än ägandet i sig - som bara är direkt odemokratiskt när det ägda är människor

     eller deras arbetskraft och dess resultat - är förstås den totala ökande materiella produktionen och

      konsumtionen. Men i ett större perspektiv framträder ytterligare ett demokratiskt problem med

      ägandet, även när det ägda inte är människor, och det är naturligtvis fördelningen av det ägda som

      - eftersom ägande innebär makt i proportion till mängden av det ägda - har en tendens att bli allt

      ojämnare hos fördelningen ökar - en exponentiell process. Resultatet av detta är inte bara ökande

      ojämlikhet, utan också en, globalt sett, ökande materiell produktion och konsumtion.

D: Mänskligheten befinner sig nu i ett läge där en omställning kommer att ske! Jag anser att de kriser

      som kommer först och som verkligen kommer att huggas tag i är finanskrisen, klimatfrågan och

      Peak oil. Det vore därför bra om vi diskuterade realistiska lösningar på dessa kriser.

B:  En omställning är helt nödvändig, som du skriver. Vad är orsaken till finanskrisen, Peak oil och

      klimatkrisen? Du nämner dessa kriser vilka, helt riktigt, kommer att bli förödande för oss. Är det

      viktigt att vi försöker förstå varför det har gått så "käpprätt åt skogen"? Vad är själva orsaken till

      att vi har hamnat i det här akuta läget? Naturligtvis beror det på strukturella orsaker. Är vi överens

      om detta påstående? Om vi nu är det så kommer nästa fråga: kan vi finna, identifiera, denna

      strukturella orsak? Om vi lyckas finna, identifiera, denna strukturella orsak då kommer vi också

      att förstå hur denna strukturella orsak kan lösas.

D: Det gäller att vi inte fastnar i ett oändligt ältande och definierande av problemen utan också

      försöker komma med konkreta lösningar. Det är bråttom med att ta fram och implementera

      lösningar, har vi inga lösningar kan vi inte göra något åt problemen.

      Utöver "Chicagoplanen och Positive money", finns det fler konkreta och bra idéer för reformation

      av det ekonomiska systemet?

B:  Vad menar du? Skall vi inte försöka förstå dom problem som är orsaken till att vi nu står på

       tröskeln till total kollaps? Är vi överens om orsakerna? Måste vi inte först förstå orsakerna innan

       vi säger att det är "bråttom med att ta fram och implementera lösningar"?

       Menar du att "Chicagoplanen och Positive Money" är lösningen för den kapitalistiska strukturen?

       Tror du att dessa dina "lösningar" kommer att ge rättvisa åt kommande generationer?

E:  Jag tror också att vi står inför ett omedelbart hot om en förvärrad finanskris och kanske en

      snar kollaps av det finansiella systemet, som tack vare dess inbyggda vinst- och tillväxtkrav nu

      har blivit särskilt instabilt tack vare att tillgången till de resurser som behövs för den etablerade

      varuproduktionen, där oljetillgången har en nyckelroll, har nått kritiskt låga nivåer. Men räcker

      det att inrikta sig på ett förändrat finansiellt system? Det globala ekonomiska systemet inkluderar

      ju alla producerande och konsumerande enheter som interagerar med varandra. Och de

      starkaste aktörerna, de största ägarna snarare än politikerna, har stora intressen som knappast

      sammanfaller med majoriteten av jordens befolkning.

A:  Om vi skall försöka att titta in i framtiden och hur ett samhälle skulle se ut som uppfyller de mål

      vi har diskuterat så tror jag att demokrati och ekonomi i mycket högre grad måste organiseras

      lokalt än dagens globala samhällsekonomi. Där stora investeringar krävs så skulle dessa kunna

      beviljas av statligt ägda banker. Ett privat ägande eller bolagsägande kommer inte att fungera

      i ett läge där ett kapitalistiskt samhälle är i upplösning.

B:  Samhällen skall naturligtvis, så långt det är möjligt, fungera på det viset att allt som vi

      människor behöver för att kunna leva drägliga liv det måste vi själva kunna producera i vårt

      eget samhälle.

G:  "Demokrati" är oförenligt med ett samhälle som har enorma skillnader och olika typer av

      ojämlikhet. Jag tror roten finns i den strikta delning som vi har gjort mellan politik och ekonomi,

      och där äganderätten har upphöjts till en "mänsklig rättighet".

B:  Varför poängterar "våra" politiska makthavare, gång på gång, att vi lever i ett demokratiskt sam-

      hälle? Jo jag menar, precis som du skriver, att den politiska makten separerar politiken och

      ekonomin i våra samhällen. "Marknaden sköter sig så sköter vi politiker resten!" Alltså

      accepterar den politiska makten dom strukturella maktförhållanden som vi alla lever under.

      Som strukturen ser ut så är det ju den ekonomiska makten som i praktiken sätter reglerna för

      hur våra samhällen utformas. Den politiska makten är således underställd den ekonomiska.

      I en "verklig demokrati" så skall självfallet politiken "stå över" ekonomin.

E:  När det gäller konkreta alternativ till vårt ekonomiska system tycker jag det verkar som om de

      allra flesta anser att pengar inte bör utges av privata banker som lån, utan av en enda central-

     bank. Det tycker jag också verkar mycket förnuftigt. Men som bankerna fungerar nu skulle en

     sådan förändring säkert uppfattas som oerhört hotande, både av dem som har direkta intressen

     i bankerna och av dem som har intressen i de stora företag som på olika sätt är knutna till

     bankerna. En förändring av det ekonomiska systemet skulle därför behöva omfatta också dessa

     företag, inte bara banksystemet.

B: Javisst är det så. Hur går man vidare från det att man bevisligen konstaterar att så som systemet

     fungerar idag, så kan det omöjligen fortsätta att fungera?Vem förändrar systemet? Den politiska

     makten eller den ekonomiska? Nej ingen av dessa kommer att förändra systemet. Vilka kan då

     tänkas förändra systemet? Det finns bara ett alternativ kvar och det är vi själva, människorna i

     samhället.

A: Ett av problemen idag är att politiker och kapitalintressen mer och mer börjar bli sammanflätade

     med varandra vilket gör att demokratin urholkas och politiker får liten legitimitet. För att på-

     verka måste det till en kollektiv rörelse, som är svår att hitta idag.

D: Det är extremt komplicerade frågeställningar vi hanterar och vi kommer inte att komma med ett

      facit på lösningar.

B: När vi nu hanterar "extremt komplicerade frågeställningar", som du skriver, så vill jag här föra fram

     lite frågor och påståenden som jag menar underlättar förståelsen för våra dagars strukturellt

     orättvisa samhällen. För att förstå dagens samhälle så måste vi kunna se det historiska förloppet

     som leder fram till dagens samhälle.

     Varför insåg inte människorna för tusen år sedan att den orättvisa struktur som dom levde i måste

     förändras? Eller insåg dom det? Om dom nu insåg det så varför förändrade dom inte struk-

     turen? Kan det ha berott på att maktstrukturen inte tillät någon förändring?

     Dagens samhällsstruktur har vi ärvt från gårdagens maktstruktur. Alltså är dagens struktur även

     den en maktstruktur. I princip så lever vi idag under samma strukturella förhållanden som

     människorna levde i för tusen år sedan.

     Om vi nu godtar denna kortfattade historiska beskrivning så bör vi komma fram till att dagens

     samhällsstruktur inte kan fungera rättvist. Med svaret i hand så ser vi också att detta stämmer.

     Alltså måste det till en strukturell förändring.

     När vi försöker att formulera vilka förändringar som dagens samhälle måste genomgå då under-

     lättar det om vi har det historiska förloppet klart för oss.

A: Vad skulle hända om vi fick en regering som deklarerade att i vårt samhälle skall vi inte ha en

     konsumtion som överstiger det ekologiska fotavtryck som globalt är långsiktigt hållbart? Massor

     med arbetstillfällen skulle försvinna och därmed också människors möjligheter till försörjning.

     Behovet av ett helt annat samhälle skulle vara överhängande. Men hur skall då detta se ut?

B: I den maktstruktur som vi nu lever i så är det självfallet viktigt att kunna se: Vem sitter på makten?

     Vem sätter reglerna för våra samhällen? Det visar sig då att det är inte den politiska makten som

      är den verkliga makten i våra samhällen. Utan det är den ekonomiska makten som formar våra

      samhällen. Man kan säga att den politiska makten har som sin uppgift att förvalta den ekonomiska

      maktens beslutsprocesser.

      Skulle den politiska makten börja ta beslut som missgynnar den ekonomiska makten då väljer

      naturligtvis kapitalets ägare att placera kapitalet i samhällen som anses som "gynnsammare".

      "Massor med arbetstillfällen skulle försvinna ...", som du skriver.

     Hur skall då detta lösas? Samhället måste ta kontrollen även över den ekonomiska delen. Och

     detta måste ske på ett globalt plan. Således räcker det inte med att ett samhälle genomför en

     demokratisk ekonomi samtidigt som andra samhällen lever kvar med den kapitalistiska ekonomin.

D: Vårt samhälle skulle kunna genom regleringar behålla marknadsekonomi och samtidigt skapa ett

      långsiktigt hållbart samhälle, men i en demokrati förutsätter det att människors värderingar

      förändras så att fokus på jobb och kortsiktiga plånboksfrågor ersätts med fokus på att skapa ett

      långsiktigt hållbart samhälle.

E: Några förhoppningsvis klargörande tankar om ägande och pengar. Ägande innebär en av ett

     samhälle accepterad och i princip utbytbar rätt till en hög grad av kontroll över en bestämd del

     av den materia som befinner sig inom det område som samhället som helhet kontrollerar.

     Pengar kan fungera som flyttbara mått på olika ägodelars utbytbarhet och på grund av detta också

     fungera som en tillfällig ersättning för något med motsvarande värde. Pengar är ju ett utmärkt

     medel för att succesivt öka sitt ägande till ursprungligen oacceptabla nivåer genom en serie ganska

     acceptabla transaktioner.

     Jag tror inte att det räcker med förändrade värderingar inom de strukturer som nu reglerar de

     flesta företags agerande för att minska den globala tillväxten. Också dessa strukturer, vilka bl.a.

     bidrar till krav på vinstutdelning måste förändras.

D: Om förändringar inte sker via värderingsförändringar som i sin tur leder till att vi röstar på partier

      som stödjer en övergång till ett långsiktigt hållbart samhälle, hur skall då dessa förändringar gå

      till?

B: Jag tror att en överväldigande majoritet av människorna i samhället önskar sig ett "långsiktigt

      hållbart samhälle". Även våra etablerade partier kommer att uttryckligen bekänna sig till denna

      ståndpunkt. Problemet är bara att det är inte den politiska makten som styr våra samhällen. Det

      är den ekonomiska makten som styr.

      En strukturell förändring krävs alltså. Och denna förändring kan bara genomföras av oss, vi

      människor i våra samhällen.

E: Ett "långsiktigt hållbart samhälle" måste vara en politisk demokrati som främjar demokratiskt

      styrda företag och underlättar en inriktning på samarbete snarare än tillväxtdrivande konkurrens.

      En global rörelse för ekonomisk demokrati tror jag är vad som behövs. Jag tror det finns goda

      förutsättningar för denna rörelse att sprida sig globalt via internationella nätverk.

B: Naturligtvis är det på nätet som rörelsen kommer att få störst genomslag. Det är här vi skall verka.

E: Javisst - så länge det går. Men jag tror vi måste vara medvetna om maktproblematiken i alla sam-

     hällsförändringar. Succesiva penningtransaktioner har varit en "genialisk" metod att åstadkomma

     en maktkoncentration utan användning av alltför spektakulärt våld. Detta är en tillväxtdrivande

     kamp där varje misslyckande ses som resultatet av en otillräcklig insats av individen själv.

     Är vi överens om att detta borde förändras i riktning mot mer jämlika, demokratiska och mindre

     tillväxtkrävande relationer? Återstår alltså att diskutera hur en sådan förändring skulle kunna

     påbörjas och sedan utvecklas mot mera hållbara förhållanden på ett så fredligt sätt som möjligt.

     För att denna förändring ska bli framgångsrik och inte dö ut behöver ett väl underbyggt idé-

     underlag utarbetas. Att delta i det och att sprida resultatet ser jag som den viktigaste uppgiften.

B: Vår struktur är tillväxtdrivande. När vi inte uppfyller dom kraven så ser vi vårt resultat som

     otillräckligt. Varför gör vi det? Jo därför att vi lever i en tillväxtkrävande struktur. Vi formas i vårt

     tänkande och agerande utifrån dom normer som strukturen har ställt upp. Alltså blir vi miss-

     lyckade individer i den rådande strukturen. Beviset för detta ser vi i missbruk, våld, brottslighet,

     psykisk och fysisk ohälsa.

     Självklart måste vi arbeta för att åstadkomma förändringar inom den existerande strukturen. Vi har

     ju inget annat val. Denna rörelse kommer sedan succesivt att växa till en större rörelse. Ju mer

     den växer ju mer "övertygande" blir den.

F: Personligen är jag inne på att en viss sned-fördelning av rikedom är bra. Där det ska finnas

     utrymme för den strävsamme samhällsbidragaren att få lite extra i form av kapital (och därigenom

     makt). Men det är kanske inte fullständig socialism ni förespråkar heller?

B: Hur definieras en sådan person? Vem avgör vem som är strävsam? Varför skall någon tjäna mer än

     andra? Om jag förstår dig rätt här så sammanfaller den här synen med dagens syn på "belöningar"

     till den som producerar bäst? Är vi då inte tillbaka i "tillväxtsnurran"?

     Angående frågan om socialism: Nej varför skulle vi göra det? Vi måste tänka utanför dom

     strukturella ramar som vi lever i och som vi betraktar det historiska förloppet med. Varför måste vi

     det? Jo därför att dom strukturella ramarna, i allt väsentligt, har varit likadana oberoende av vilken

     "etikett" vi har satt och sätter på samhället.

D: Så som människan fungerar bör det finnas en viss inkomstskillnad som morot.

B: Ja så fungerar ju vi människor idag, i den struktur vi lever i. Men jag menar att den struktur som vi

      idag lever i är en orättvis struktur. Vilket vi är överens om. När vi nu är överens om att vi lever i en

      orättvis struktur då måste vi ju logiskt komma fram till att denna struktur skall förändras.

      Strukturer är inget statiskt och oföränderligt. Därför tolkar jag ovanstående påstående som att du

      avser hur människan fungerar idag, i vår rådande struktur. I ett strukturellt rättvisare samhälle

      kommer inte en inkomstskillnad att vara moroten. Moroten kommer istället att vara en utveckling

      av dom färdigheter som var och en besitter.

A:  Med de framtida kriser som jag ser framför mig med krisande matproduktion, dramatisk höjning

       av priserna på fossil energi och konkurrens mellan olika ekonomiska maktcentra i världen tror jag

       att samarbete är den enda vägen framåt. Hela den ekonomiska teorin bygger på människosynen

       att människan är en ond djävul som bara strävar efter att tillgodose sina egna ekonomiska

       intressen. Summan av alla dessa egoistiska intressen skall skapa det optimala produktions-

       resultatet. Jag tror att vi kommer att se en utveckling där det blir öar av människor inne i den

       kapitalistiska ekonomin där allt fler människor kommer att hamna utanför försörjning. Detta

       kommer att leda till kollapsande stater.

B:  Visst blir det så som du beskriver den rådande ekonomiska teorins följdverkningar.

      Hur uppkommer en ekonomisk teori? Teorier och i synnerhet ekonomiska teorier utformas utifrån

      synen att rådande ekonomiska system skall vara det system som passar våra samhällen allra bäst.

      Med andra ord så betyder detta att dagens ekonomiska teorier, så att säga, godkänner den

      strukturella orättvisa som det rådande ekonomiska systemet ger upphov till. Ett strukturellt

      orättvist ekonomiskt system kräver en teori som förespråkar denna orättvisa. Det är så som dagens

      ledande ekonomiska teorier uppkommer.

E:  Jag är också rädd att vi kommer att få se en sådan utveckling. Då är det viktigt att det finns grupper

      som kan hjälpa till med det nödvändiga arbetet med att ordna en alternativ försörjning.

B:  Dom förödande scenarier som vi alla ser framför oss - om ingen grundläggande förändring av det

      ekonomiska systemet sker - går tillbaka på den enskilt viktigaste frågeställningen: Vem skall äga

      kapitalet? Vi får inte blunda för denna fråga. Den måste lyftas upp och bli den grundläggande

      fråga som den ju i praktiken är.

E:  Jag håller med om att vem som ska äga kapitalet - dvs, som jag tolkar det, att vem som har den

      avgörande kontrollen över (dvs. "äger") produktionsmedlen (dvs. det reala kapitalet), är en ödes-

      fråga som vi inte får blunda för.

      Men jag tror att förändringen måste ske genom en utbyggnad av alternativa strukturer, som kan

      överleva genom att de visar sig vara överlägsna de kapitalistiska strukturerna men utan att hota

      dem direkt.

B:  Du skriver att "förändringen måste ske genom en utbyggnad av alternativa strukturer". Här

      skapas en ny tanke! Kan detta genomföras i praktiken? Den kapitalistiska maktstrukturen "äter

      ju formligen upp oss, in på bara skinnet". Den nästlar in sig i allt, så länge det ger avkastning.

      Varför skulle kapitalets ägare avstå ifrån något som dom ändå bestämmer reglerna för?

D:  Jag anser att vi är överens om väldigt mycket i våra diskussioner, men att vi också har olika

       åsikter kring privata företag. Jag är helt emot att privata företag skulle förbjudas.

B:  Privat företagande måste uppmuntras och stödjas. Är det någon här som uttalar sig för att

      privata företag skall förbjudas? Däremot skall kapitalägandet ligga under samhället. Ett sådant

      förhållande skulle definitivt underlätta entreprenörsandan i samhället.

E:  Kapitalägarna kommer väl inte att avstå frivilligt. Nu vet vi mer om processer i sociala system, och

      vi som ännu inte är uppätna in på bara skinnet har vissa möjligheter, och alltså ett ansvar, att

      studera de erfarenheter av alternativa strukturer som redan har gjorts och pröva oss fram i mindre

      skala, och sedan försöka sprida och knyta ihop dessa erfarenheter så gott det går och förhopp-

      ningsvis också övertyga en växande andel av tidigare anhängare av kapitalistiskt finansierad

      produktion. Jag tror att detta är omställningsprocesser som måste ske på alla nivåer i samhället,

      först genom ett nätverksbyggande bland dem som är mest engagerade och beredda på att

      försöka hitta lösningar på de svårigheter som kan dyka upp.

B:  Du kan ha rätt! Hoppas det! Kapitalismens accelererande exploatering av allt, inklusive människan

      själv, bevisar ju denna strukturs framtida undergång. Kommer denna undergång att ske utifrån

      någon form av kollaps eller finns det möjligheter att det kan byggas upp alternativa strukturer?

     Det finns någonting grundläggande, som vi inte har fört upp till diskussion. Och det är den

      patriarkala strukturen som ligger som en "våt filt" över vårt samhälle och alla andra samhällen.

      Den utövar sitt förtryck, mer eller mindre, beroende på i vilket samhälle vi befinner oss i.

      Denna strukturellt orättvisa ordning är den äldsta och därmed "normgivande" för hur vårt

      samhälle plus andra samhällen byggs upp.

E: Javisst! Och på ett ännu mer allmänt plan kan man väl tänka sig att den patriarkala strukturen

     sammanhänger med behovet av kontroll och rädslan för att förlora den där mannen genom sin

     fysiska styrka i de flesta samhällen har fått ett övertag - men samtidigt krav på sig att konkurrera

     med andra män för att inte hamna i underläge. Här finns bara tre alternativ för den enskilda

     individen eller mindre gruppen: underläge eller konkurrens som i bästa fall leder till ökad kontroll,

     dvs. makt. I en sådan situation måste de möjligheter som en samhällsstruktur med konkurrerande

     aktiebolag ger dem som på något sätt har erhållit en egendom, och därigenom en potentiell makt

     över andra som i sin tur kan användas för att i konkurrens med andra i bästa fall ytterligare öka ens

     egen makt, vara väldigt lockande. Men efter en tid kommer de allra flesta att ha blivit mer eller

     mindre maktlösa i ett samhälle som är mer eller minre diktatoriskt, även om det formellt sett

     fortfarande kan vara en demokrati.

     Vad som har saknats är grundläggande demokratiska relationer också på lägre nivåer i samhället,

     en grundtrygghet i umgänget med andra som ges av och också möjliggör ett mer utvecklat

     samarbete mellan människor och därigenom minskar behovet av kontroll över andra för att inte

     hamna i underläge.

     För att upprätthålla en sådan struktur är aktiebolag finansierade av vinstdrivande banksystem

     definitivt olämpliga. Istället behövs demokratiska företag som visserligen kan startas genom

     privata initiativ, men som, för att underlätta deras samarbete med andra företag och samtidigt

     minska risken för onödiga konkurser av samhällsviktig verksamhet, är finansierade av ett gemen-

     samt, demokratiskt kontrollerat ekonomiskt fördelningssystem.

B: Att dessa saknade demokratiska relationer - den patriarkala strukturen - har kunnat verka i flera

     tusentals år och fortsätter än idag att verka tyder ju på att våra samhällen är märkta av denna

     orättvisa. Denna historiskt gamla strukturella ordning ligger alltså till grund för dagens odemo-

     kratiska ekonomiska maktstruktur.

H: När det gäller vår belägenhet har det framkommit många förslag om vilka problem vi har. Det kan

      vara bra om vi blir något så när överens om vilka problemen är. Men vilka är då problemen?

       Är det vår konsumtion som är problemet, är det vår produktion, är det att vi människor är för

      utifrån styrda och anser oss stå ovanför naturen och har rätten att bestämma över den? Är det vårt

      politiska eller vårt ekonomiska system, är det nyliberalismen, är det den ekonomiska tillväxten,

      är det kapitalismen, är det ägarförhållandet vad gäller kapital, är det äganderätten, är det strävan

      efter vinst, är det odemokratiska strukturer, är det den patriarkala strukturen? Handlar det om

      privata eller offentliga företag som är problemet, vårt skattesystem, bankers rätt att skapa pengar

      genom lån, är det att vi använder oss av pengar, är det den ojämna fördelningen av jordens

      resurser, staters konkurrens och krigande om jordens resurser, handlar det om imperialism? Är

      problemet att vi inte håller oss inom de givna ekologiska ramarna som vår planet ger oss? Är det

      våra värderingar som styr samhällsstrukturen eller är det samhällsstrukturen som styr våra

      värderingar? Är människan egoistisk eller altruistisk?

      Mitt svar på denna uppräkning av problem är att alla är relevanta på något sätt. De är delproblem

      som alla hänger ihop och som tillsammans bildar vårt nuvarande samhällssystem.

     Eftersom vår kultur är ett undersystem till naturen kan vi också analysera vår kultur och vårt

     samhälle utifrån en ekologisk helhetsanalys. Det är då vi kan förstå att det inte finns några enstaka

     företeelser i samhället som kan förklara hela vår nuvarande situation.

     Vad kan vi då kalla det samhälle vi vill lämna och det nya samhälle som vi strävar efter? Jag vill

      kalla det "Från industrisamhället till det ekologiska samhället". Industrisamhället, menar jag, har

      en bred betydelse som innefattar både det politiska, ekonomiska systemet och vårt sätt att

      konsumera och producera, ja hela vårt försörjnings- och "överlevnadssystem". Det handlar om att

      vetenskapen, tekniken, maskinerna och industrierna inte skall användas för att utarma jordens

      resurser. De skall användas i hela mänsklighetens tjänst inom de ekologiska ramar som naturen

      sätter.

B:  Vilka är problemen? Du för fram en mängd frågor som har med "problemet" att göra. Och jag

      menar att det finns grundläggande svar.

      Vad är det som driver våra samhällen, så som dom ser ut idag? Jo det är den ekonomiska  sektorn

      i strukturen som driver våra samhällen. "Det är pengarna som styr världen", säger vi. Eller hur?

      Om vi är överens om detta påstående då kan vi gå vidare och undersöka vem eller vilka som

      fattar besluten i den ekonomiska sektorn. Vad finner vi då? Jo vi finner att besluten i den

      ekonomiska sektorn, marknaden, baseras utifrån mängden kapitalägande. Alltså att dom

      avgörande besluten i marknaden och därmed för samhällena, som helhet, tas av människor

      baserade på deras kapitaltillgångar. Är vi fortfarande överens?

      Vad får detta då för följder? Följden blir att kapitalets förräntning prioriteras. Samhällenas och

      naturens välbefinnande kommer därmed i andra hand. Vilket ju bevisas när vi idag analyserar våra

      samhällen.

      Du ställer en mycket viktig fråga som vi har två skilda svar på. "Är det våra värderingar som styr

      samhällsstrukturen eller är det samhällsstrukturen som styr våra värderingar?" Det är just i denna

      din frågeställning som vi inte kommer fram till samma svar.

      Du menar att det är "våra värderingar som styr samhällsstrukturen". Jag menar att det är

      "samhällsstrukturen som styr våra värderingar". Eftersom vi lever i en maktstruktur så utformas

      våra samhällen på ett sådant sätt att det skall "gynna" den rådande strukturella ordningen. En

      maktstruktur kan ju omöjligen utformas på ett sådant sätt att det missgynnar den rådande

      ordningen. För att kunna förändra denna maktstruktur till att bli mer rättvis så måste ju dom

      grundläggande "byggstenarna" i strukturen förändras. När det nu är besluten som tas i den

      ekonomiska sektorn, marknaden, som är grundläggande för våra samhällens uppbyggnad så är

      det just här som den avgörande förändringen skall ske. Vem skall äga kapitalet? Detta är den

      avgörande frågan för våra samhällens framtid.

     Om jag förstår dig rätt så menar du att våra samhällens framtid hänger på att "våra värderingar"

      förändras till det "bättre". Att, så att säga, maktstrukturen försvinner om vi bara lyckas att sam-

      fällt förändra våra värderingar. Har jag förstått dig rätt?

F:  Jag är helt med på att det finns mycket som är fel med dagens kapitalistiska system som innehåller

      för mycket orättvisor och mekanismer som tenderar att bli destruktiva för miljö och samhälle.

      Dock är det inte pengarna som styr, utan dom människor som sitter på makten att styra pengarnas

      omsättning. Det finns en överrepresentation av människor med empatibrist i dessa makt-

      positioner. Men det finns också välgörare i denna position.

B:  Det är klart att det är "dom människor som sitter på makten att styra pengarnas omsättning" som

      styr och ställer. Har jag formulerat mig så oklart att detta inte framgår? 

G: Ett system som är byggt på ojämlikhet och exploatering blir aldrig bra. På samma sätt som det

     aldrig blir bra med diktatur, hur upplysta och snälla de än månne vara. Vi måste ha modet att

     faktiskt tala om vad som är det grundläggande felet, roten till det onda. Vilket ju är kapitalismen

     som samhällssystem.

E: För de som har och önskar mer makt har väl egentligen en tillväxtbefrämjande frihet varit 

     viktigast, och jämlikhetssträvan och solidaritet snarast ett hinder, medan det för de mindre

     mäktiga har varit viktigast att i första hand sträva efter jämlikhet och solidaritet som en förut-

     sättning för att få ökad frihet för de allra flesta. Enligt min uppfattning är detta den avgörande

     skillnaden mellan politisk höger och vänster. 

B: Ja enligt både den ekonomiska och politiska makten skall detta betraktas som en frihet. Man kan

     också säga: friheten till kapitalägandet. Då uppstår frågan: skall detta betraktas som en frihet?

     Enligt makten så skall det bevisligen tolkas så men ur ett strukturellt rättvist synsätt så leder

     denna "frihet" till orättvisa.

     Makten har, i alla fall kortsiktigt, lyckats manipulera oss att acceptera den tillväxtbefrämjande

     friheten som just en frihet. För makten är naturligtvis detta frihetsbegrepp oerhört viktigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng