Jag tror inte man behöver rangordna varken problemen eller lösningarna. Man kan arbeta för en förändring parallellt. Generellt tycker jag diskussionen för ofta utgår från samhälleliga system/faktorer. Om vi börjar med att fråga oss vad som är bra för moder jord och människan så kanske man landar i en modell där hållbar materiell trygghet, social trygghet samt psykisk trygghet är grundstenarna för vår existens.



Dessutom måste alla som arbetar för förändring genom alternativa lösningar förlika sig med att alla delar är viktiga. Annars kommer det fortsatt vara så att det relativa fåtal som förstår att förändring behövs, att fortsätta på var sin kant och kämpa och allt kommer att ta mycket längre tid än om alla skulle samverka. Det är nog förändringsarbetets största utmaning.

C:

Det var mycket att tänka på, Q. Här är ett försök:
Kanske kom användningen av fossila bränslen och tekniken att använda dem för en ökande produktion och konsumtion ungefär samtidigt med en snabb ökning av bankers betydelse för finansiering av detta (vid industrialismens början på 1700-talet). Men redan innan hade förstås en ökande handel med andra världsdelar, och rent röveri med hjälp av skjutvapen (som också drivs av fossil energi) bidragit till en kapitalackumulation som underlättade etableringen av fabriker vilka kunde drivas med hjälp av människor som saknade kapital och som tvingades acceptera löner som gjorde det möjligt för fabrikerna att gå med vinst. En vinst som kunde användas till investeringar för effektivare och billigare produktion av varor som alltfler hade råd att köpa och konsumera osv. osv...





När alltfler börjar tvivla på att en hållbar tillväxt av detta materiella flöde är möjlig tycker jag att det hög tid att börja ifrågasätta de drivkrafter som ligger bakom denna utveckling och de ekonomiska regelverk som möjliggör den. Särskilt som den också bidrar till klyftor mellan människor, som ytterligare kan försvåra en lösning.

Q:



 Min poäng är att komma fram till vad som är hönan och ägget. Jag tror ju inte att bankerna varken är ägget eller hönan. Snarare tuppen som ville ha makt när tillfälle gavs.

Det är viktigt att komma fram till vad som beror på vad, tycker jag. Grunden för den explosiva utvecklingen vi har fått se är ju teknikens utveckling i kombination med förmågan att använda ett effektivt bränsle. När en skotsk kemist och geolog vid namn James Young uppfann fotogen 1852, främst för användning som bränsle i lampor, skapades den första riktiga oljeprodukten med potential för massförsäljning. Den första lyckade borrningen ägde rum i Tyskland under 1850-talet. När väl bilen blev var mans egendom på 1920-talet, främst i USA, skapades en enorm efterfrågan på bensin som gjorde att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen.

Det är alltså bara i ca hundra år som vi har använt olja i någon större mängd. Och på den relativt korta tiden har vi åstadkommit en snabbare klimatförändring än vad stora vulkanutbrott orsakade under den senaste massförintelsen för 55 miljoner år sedan, som ledde till en superväxthuskatastrof. Koldioxidnivåerna ligger på samma nivåer nu som då – när polerna var hav. Klockan tickar och tiden går. Det börjar bli bråttom att samla ihop oss inför en vettig plan och söka svar på frågan HUR?

Personligen tror jag inte det är bankernas korrumperade system som driver upp handeln och klimatförändringarna. Jag tror det är teknikutvecklingen - som skapat alla miljardtals fordon, hushållsmaskiner, lampor, elektronik, värme- och kylanläggningar… och som behöver enorma mängder energi - som drivit upp handeln och konsumtionen. Skolorna, bankerna och hela samhällssystemet har anpassat sig efter det stora teknikutbudet, och dragit nytta av det på bästa möjliga sätt.  

Vi människor verkar vara extremt anpassningsbara. Om vi ska klara den här striden, som inte har särskilt goda framtidsutsikter enligt forskarprognoserna, så får vi vara lite listiga och om det så skulle behövas: Lura oss själva.

Det står klart att vi inte är särskilt mycket för att förebygga problem. Däremot har vi historiskt sett klarat vår överlevnad väldigt bra på grund av vår höga anpassningsförmåga. Därför tycker jag – om vi ska använda lite list – och eftersom inget annat har visat sig fungera, att vi skulle kunna framkalla en situation som tvingar fram en anpassning.

Den situationen skulle vi få om vi trappar ner på de fossila subventionerna (500 miljarder US-dollar om året)  och tvingar fram en anpassning till mindre energi. 

ALLTSÅ: Anpassa samhället efter mindre energi, och inte tvärtom, anpassa energin efter samhället. Det är en oerhört viktig skillnad!

En framtvingad anpassning skulle sätta fart på teknikutvecklingen för gröna energikällor. Och vi hade fått se en minskad transportsektor, och mindre energianvändning överlag. 

Konsumtionen, produktionen, lånen osv. hade minskat, och därmed hade bankerna inte haft en lika saftig finansmarknad att gotta sig i. Utbildningarna hade tvingats anpassa sig efter den nya situationen – ja allt hade anpassats på bästa sätt efter de nya förutsättningarna som en minskad energitillförsel ger.

Detta var min intention med ”hönan och ägget” och vad som kommer först. Alltså: Om vi stryper fossilanvändningen så anpassas tekniken efter mindre energi. Det blir mindre varor i omlopp, konsumtionen sjunker och bankerna och hela samhället anpassas till att fungera mer inom naturens ramar.

Hoppas ni förstår min poäng. Synpunkter? Och vad är LÖSNINGEN på klimatproblemen?

L:

P skriver: "Men hur skulle detta ekonomiska system se ut och hur ska vi ta oss dit?" 

En stor fråga som inte kan besvaras på några få rader. Men jag vill försöka svara, så gott det går: Eftersom dagens rådande ekonomiska system driver våra samhällen och därmed även det ekologiska samspelet mot en ohållbar utveckling så måste vi först undersöka vilka grundläggande orsaker i dagens ekonomiska system som bär på "huvudansvaret".  

Hur dagens ekonomiska system - kapitalismen - fungerar går jag inte in på. Men grundorsaken ligger i att kapitalägandet är privatägt. Ett privatägt kapital prioriterar inte samhällets "bästa" och då naturligtvis inte heller det ekologiska samspelet.   

Här skall vi inte förväxla privatägt kapital med privat företagsamhet. Vilket är något helt annat.  

Alltså måste vi alla - samhället - äga kapitalet för att kunna besluta över våra samhällens "bästa" inklusive det ekologiska samspelet.   

"Hur ska vi ta oss dit?" Ett sätt är att bygga folkliga rörelser.   

Q skriver: "Vad är LÖSNINGEN på klimatproblemen?"   "Synpunkter?"

Mina "synpunkter" blir som ovan och nedan:   

 Våra samhällen måste återta beslutsprocesserna över hur vi vill att samhällena utvecklas.

Vem/vilka har då dom avgörande besluten i dagens samhällen? Jo, dom avgörande besluten för våra samhällens framtid tas inte av våra folkvalda utan dom tas av beslutsfattarna i den globala ekonomin.

Vi är tillbaka i frågan om vem/vilka som skall äga kapitalet i våra samhällen. Skall det vara fåtalet eller flertalet?  

Q:

Vi lärs in i det ekonomiskt konkurrensbaserade maktspelet – istället för i det ekologiska samspelet – där bilen och andra transportfordon är förutsättningen för systemet samtidigt som de utgör de mest aktiva komponenterna för förintelsen av naturen.

Ett stort problem för miljön är att jordbruket också blivit involverat i marknaden. Småbönder runt om i världen ingår numer i konkurrensen på den globala marknaden bland massproduktioner av säd, djur och grönsaker. Där fosfor, GMO, trading med priser, genmanipulation, hårdsatning på en enda matprodukt och användning av kemiska produkter och mediciner blivit metoder som tjänar de ekonomiska villkoren på bästa möjliga sätt. Det medför även att oljan – och det stigande oljepriset - blivit en huvudkomponent för livsmedelsbranschen, där även världens småbönder ingår.

Den ”ekonomiska evolutionen” har således manats fram successivt i interaktion med alla parter på marknaden, inklusive jordbruken.

Resultatet har blivit att småbönder runt om i världen slåss ut av konkurrensen. En annan orsak till att småjordbruken inte längre bär sig är att barnen går i skolan och flyttar in till städerna där jobben finns. Att odla och sköta jordbruk ingår inte i läroplanen, och har aldrig gjort.

Stora delar av mänskligheten saknar för första gången i evolutionen kunskap om jorden och ekologin som försörjningskälla och är därmed hänvisade till den ekonomiska marknaden, och till industriernas massproduktioner – och den makt som skapas i detta system.  

Jag filosoferar. Skulle man inte kunna bryta våra ekonomiska anpassningscirklar och lägga in stöten i våra utbildningar. Om vi gör om skolorna till ”arbetsverkstäder” där skoltrötta elever får flexa torra föreläsningssituationer med uppiggande doser skaparglädje så bryter vi trenden.

Mer skaparglädje – mindre maskiner, alltså. Skolan skulle bli en indikator på vart politiken vill sikta, där lärare, elever, föräldrar och politiker i samförstånd dras med i vågen av återvunnen skaparglädje och praktisk närhet till ekologin där klimatarbetet är det övergripande mottot.

Det kanske låter utopiskt, men allt börjar med en tanke, en vision - och hur utopisk ser inte framtiden ut just nu??? Det kommer bli rena farsen om vi tror att vi ”måste” fortsätta så här bara för att vi är vana vid detta. Science fiction är ordet som dyker upp.

Och vårt ekonomiska system har missat något väldigt fundamentalt: Ekonomin är inte grunden för allting – det är ekologin som är grunden för allting. Har vi missat den lilla detaljen kanske?

 3-5 grader med mer bränder och översvämningar, havsnivåhöjning, försurade hav och artutdöende är mer än vad vi människor klarar av att anpassa oss till. Så låt oss anpassa oss till något bättre medan tid är.

Med vetskapen om riskerna med vår livsstil, och att vi ändå vägrar släppa taget om det vi redan har, så borde det gå att framkalla en situation som tvingar oss till en bättre anpassning till ekologin med tanke på alternativet.

Om vi stryper tillgången på billigt fossilt bränsle, och framtvingar en anpassningssituation så har vi lösningen på problemen som i en liten ask.

NU har vi fortfarande möjlighet. SEN har vi inte längre det. Det är NU vi måste tvinga fram en bättre vilja, en folkkamp, en kamp för mänsklighetens överlevnad, för det borde ligga i allas intresse att behålla en beboelig värld.

Alltså: fram för bättre utbildningar, och att strypa den fossila energianvändningen NU medan tid är.

R:

 Man skulle alltså kunna tala om fyra slags 'kapital.: finanskapital, produktionsmedel, naturkapital (jord?) och humankapital    (arbete?). Men när du talar om "den människotillverkade produktionsfaktorn Kapital" verkar det som om du enbart syftar på kapital i betydelsen 'produktionsmedel' (underförstått att 'naturkapital' och 'humankapital' inte borde definieras som 'kapital'). Det tror jag är klokt, men kanske man fortfarande kan tala om investerade pengar som 'kapital' men då vara tydlig med att det handlar om 'finanskapital' enligt den ursprungliga betydelsen. Vad säger du N?

N:

 Instämmer. De folkvalda är utsatta för så starkt tryck från olika ekonomiska makthavare att det måste vara oerhört svårt, nästintill omöjligt, för dem att ta fram tillräckligt opartiska utredningar om tillväxtens orsaker och verkningar och möjliga åtgärder. De bästa förutsättningarna när det gäller den intellektuell kompetens som krävs har nog vi för ett sådant arbete, även om resultatet skulle få en mer informell karaktär. Kan vi sedan få en debatt att sprida sig långt utanför vår krets är det troligt att både politiker och ekonomiska makthavare kommer att påverkas, samtidigt som förhoppningsvis 'det allmänna missnöjet i samhället' har kanaliserats åt mer konstruktiva håll. Då kanske de utredningar vi vill ha kan bli verklighet och leda till politiska beslut med tillräcklig kraft bakom.