Det som vi idag betraktar som ett förnuftigt och logiskt tänkande sågs många gånger förr som ett oförnuftigt och ologiskt tänkande.

Jag menar, idag betraktar vi det som logiskt att alla människor oavsett hudfärg eller etniskt ursprung har likartad förmåga att tänka logiskt. Att göra detta påstående för ett antal generationer sedan skulle omgående resultera i kraftfull kritik och förklaras som, så att säga, "ovetenskapligt".

Förr ansågs kvinnan underställd mannen. Alltså betraktades hon som en "andrahandsmedborgare" och som en "naturlig" följd av denna syn så var det omöjligt för kvinnan att få inflytande över våra samhällsbyggen. Vi kan benämna detta för en total patriarkal diktatur där halva mänskligheten lever undertryckta liv. Och som vi ju vet så gäller detta förhållande, mer eller mindre, än idag. Där det gäller "mindre" där börjar samhällen betrakta detta historiska synsätt som ologiskt.

Utifrån denna "logikens seger" så kan vi också dra slutsatsen att dagens så kallade "logiska" slutsatser kommer att betraktas som ologiska i framtiden.

Vad är det då för "logiska" slutsatser som dras idag när det gäller våra väsentliga frågor om hur samhällen skall byggas? Jo här tänker jag på den centrala och grundläggande frågan om hur kapitalägandet skall se ut. Idag så ingår inte denna centrala frågeställning i den politiska maktens debatter. Den är, så här långt, en icke-fråga i dom politiska "finrummen". Och därmed så kan vi dra slutsatsen att dagens kapitalägarförhållande ses som helt logiskt och rätt utifrån den politiska maktens syn.

I denna fråga kommer framtidens samhälle att förklara dagens kapitalägarförhållande som helt ologiskt. Och detta kommer då att ske på ett likartat sätt som vi idag betraktar dåtidens samhällssyn att kvinnan skall vara underställd mannen.

Samma sak kommer att gälla dom grundläggande strukturfrågorna angående religioner och statsgränser. Framtidens samhällen kommer också här att "döma ut" dagens samhälleliga syn i dessa frågor.

Men att vi på lång sikt rör oss mot ett mer logiskt tänkande betyder inte att det kortsiktiga tänkandet rör sig åt samma håll. Det kortsiktiga tänkandet antar i en mängd frågor ett alltmer ologiskt tänkande.

Kan vi anta att dagens alltmer ologiska kortsiktiga tänkande har att göra med den snabbt försämrade och därmed destruktiva kapitalistiska ordningen? Ja jag tror vi kan anse att så är fallet.

För så länge den politiska makten inte tar tag i frågan om kapitalismens ohållbarhet så leder detta till ett än snabbare ologiskt tänkande i den samhälleliga beslutsprocessen. Resultatet av detta kortsiktiga ologiska tänkande ser vi nu i exempelvis allt djupare sociala klyftor; högre arbetslöshet; försämrade arbetsvilkor; utbrändhet och stress. För att ta några exempel.

Logikens tänkande om att vi skall bygga rättvisa, jämlika och humana samhällen går, som vi ser, inte att förena med det kapitalistiska systemet. Eller så kan vi säga: ett ologiskt ekonomiskt system kommer, förr eller senare, att leda till fullständig kollaps om inte våra samhällen lyckas ta över ansvaret och kapitalägandet från det nu rådande ägarförhållandet.

Exportberoende samhälle! Vad menas med det?

Företag producerar varor som sedan ska säljas till andra samhällen. Detta menas med att vi är ett exportberoende samhälle.

Men vi är också ett importberoende samhälle. Vi importerar mängder av varor och produkter som sedan konsumeras av oss.

Är det så här vi ska bygga hållbara samhällen? Är det hållbart att varor och produkter transporteras, fram och tillbaka, över hela jorden innan dom slutligen konsumeras?

Nej naturligtvis är inte detta hållbart. Men det är ju så som förhållandet mellan produktion och konsumtion fungerar idag. Och varför fungerar det så?

Jo det fungerar så beroende på att vi lever i kapitalismens "tidsålder". Kapitalet globaliseras alltmer på grund av ett ständigt "behov" av kapitalaccumulation. Ägandet av detta kapital "centraliseras", i denna pågående process, till allt färre "händer". Detta är, så att säga, den "inneboende" drivkraften i vårt ekonomiska system. Man kan säga att kapitalismen förutsätter att produktionen och konsumtionen globaliseras på det sätt som nu sker. I annat fall skulle det vara omöjligt för kapitalismen att kunna "erövra" världen så som vi nu bevittnar.

Kort och gott kan vi därför säga: vi är både ett export- och importberoende samhälle därför att den kapitalistiska marknadsekonomin strävar dithän.

Men eftersom nu detta "scenario" är ohållbart i längden så krävs det att vi tar fram alternativ till detta ohållbara ekonomiska system.

I ett framtida hållbart ekonomiskt system så måste självklart våra dagligvaror och även, så långt som möjligt, våra så kallade sällanköpsvaror produceras av oss själva. För att detta framtidsscenario ska kunna fungera så krävs naturligtvis ett diametralt annorlunda ekonomiskt system. Ett system som, till skillnad från dagens, ansvaras och ägs av alla människorna i samhället. Ett system som till följd av den förändrade ägarstrukturen prioriterar samhällets bästa.

Man kan ställa den "obligatoriska" frågan: vilket syfte skall en marknadsekonomi ha? Skall den tillgodose kapitalägarnas krav på förräntning av det investerade kapitalet?

På denna fråga svarar vi såklart ja. Men detta "ja" betyder inte att fåtalet ska äga kapitalet utan istället så menas det att alla ska äga kapitalet. Alltså samhället. Samhället får ur detta ägarförhållande helt andra förutsättningar att "bygga" hållbara lösningar på alla dom krisfrågor som nu tornar upp sig alltmer. Samhället som idag saknar "mandat" att kunna lösa alla våra kriser kommer nu istället, på grund av det förändrade ägarförhållandet, att kunna identifiera orsakssambanden och därigenom också lösa dagens krisartade utveckling.

Med samhället som kapitalägare så kommer arbetslösheten att bli ett okänt begrepp; företagandet kommer att blomstra när det nu blir möjligt att kapitalbehoven kan tillfredsställas på ett rättvist sätt; som kapitalägare kommer samhället att kunna ta avgörande beslut som fastställer vad som är hållbart inom ekologins ramar.

Kan vi utifrån dessa visioner förstå att dagens ekonomiska system är oförmöget att kunna förverkliga sådana framtidsscenarier?

Allt fler kommer fram till att klimatfrågan är vår tids "ödesfråga". Det börjar därmed bli allmänt accepterat att denna fråga bör komma högst upp på "dagordningen". Men ur denna "enighet" kring frågan så uppstår ett antal olika synsätt på hur frågan skall lösas.

Vad är det för orsakssammanhang som ligger till grund för den rådande klimatkrisen?

Här framträder två helt skilda synsätt på hur krisen har "kommit till".

Dels så hävdas det att krisen, så att säga, beror på oss alla. Att det är vi alla som genom vårt sätt att tänka och vidare genom vår konsumtion så "underblåser" vi en fortsatt klimat- och miljöförstöring.

Det andra synsättet utgår ifrån att det är det rådande ekonomiska systemet, kapitalismen, som är själva grundorsaken till klimatkrisen.

Det första synsättet utgår ifrån att vi kan "komma till rätta" med krisen om vi således förändrar oss själva. Att vi förändrar vårt sätt att konsumera så att produktionen därmed "tvingas" till dom nödvändiga förändringar som är ett måste.

Man skulle kunna säga att detta synsätt fokuserar på den "mentala" delen av oss alla och inte på det ekonomiska system som vi lever i.

Det andra synsättet pekar på vårt rådande ekonomiska system som den grundläggande orsaken till krisen. Här ställs alltså kravet på ett "annat" ekonomiskt system för att kunna lösa klimatkrisen.

Utifrån dessa skilda synsätt så uppstår en viktig frågeställning: Är det vårt ekonomiska system som formar oss att tänka och agera så som vi nu gör eller tänker vi och agerar så som vi nu gör helt oberoende av vilket ekonomiskt system som vi lever i?

Förutsättningen för att vårt rådande ekonomiska system skall kunna fortleva, så som det nu gjort under en relativt lång tidsrymd, beror ju på att vi alla egentligen inte har någon annan "valmöjlighet". För att kunna överleva i detta maktstrukturella system så måste vi helt enkelt anpassa oss till det. Man kan säga att vi saknar "valmöjlighet". Utifrån ett sådant faktum så har systemet, genom generation efter generation, fått oss att betrakta det som "normalt". Vi betraktar systemet utifrån normen att det är så här ett samhälle skall se ut. Att systemet är uppbyggt utifrån grundläggande strukturella orättvisor, vilket det bevisligen är, förändrar inte vårt synsätt att betrakta det som "normalt".

Som vi ser så är det alltså det andra synsättet, utifrån den här beskrivningen, som skulle vara det "riktiga" synsättet.

Men den här slutsatsen delas då inte av dom som hävdar att det är det första synsättet som , så att säga, bestämmer hur "frågan" skall lösas.

Skulle nu vi alla kunna tänka "fritt" och agera efter en egen "fri" vilja oberoende av vilket ekonomiskt system som vi har att förhålla oss till då borde ju i så fall vårt rådande ekonomiska system kunna ha förändrats sedan en lång tid tillbaks. Eller vad säger ni?

Jag menar så här: Om vårt tänkande och agerande är helt opåverkat av i vilket strukturellt system som vi nu lever i då säger ju naturligtvis förnuftet och logiken att vårt rådande ekonomiska system inte skulle ha haft någon möjlighet att överleva. Ett så synnerligen strukturellt orättvist system som vi alla nu lever i hade aldrig haft en möjlighet att kunna fortleva om vi alla kunde förhålla oss som "fritt tänkande och agerande" människor.

Jag menar därför att det är det ekonomiska systemet, kapitalismen, som formar oss och därmed vårt sätt att tänka. Vi kan alltså inte tänka "fritt". Skulle vi kunna tänka "fritt" då hade vi aldrig heller levt våra liv i den strukturella orättvisa som vi nu lever i.

Därmed så "faller" också teorin om att vi människor är "fria" att kunna välja hur vi vill leva våra liv, inklusive "friheten" att det är upp till var och en att "ta för sig" på marknaden. Således är det ingen "frihet" att äga kapitalet som flödar i våra samhällen. För i och med att kapitalismen sätter "agendan" i praktiken för hur kapitalet flödar så innebär ju det att det uppstår en slags "jakt" efter kapitalet i våra samhällen. Vilket vi kallar en kapitalistisk marknadsekonomi. Alltså baseras dom ekonomiska besluten i marknaden utifrån enskilda personers kapitalägande. En sådan "jakt" kan aldrig betecknas som ett "fritt" val för var och en eftersom "jakten" i sig berövar dom allra flesta möjligheten att kunna påverka beslutsprocessen i det rådande marknadsspelet.

Kan vi vara överens om att det är besluten som tas i marknaden som också är dom avgörande besluten för hur klimatkrisen skall hanteras? Och vilka som tar dom avgörande marknadsbesluten i vårt rådande ekonomiska system vet vi, eller hur?