ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för november 2015

fredag 20 november

"Importskatter"

 

 

Du och jag har ju diskuterat en hel del om nödvändigheten att bygga våra samhällen utifrån lokal utveckling. Vi menar då bägge två att den rådande globala ekonomiska utvecklingen är förödande för oss alla och att en hållbar ekonomisk utveckling, för våra samhällen, endast kan byggas upp av våra lokala samhällen.

 

Du nämner att det måste införas någon form av "importskatter" för att det skall kunna göras möjligt för vårt lokala företagande att etablera sig. Och det är ju så, vilket vi är överens om, att lokal produktion av allt vad livsförnödenheter innebär inte har verkliga möjligheter att kunna etablera sig eftersom den rådande globala marknaden driver utvecklingen mot allt större kapitalkoncentration. I den här välkända processen så medför konkurrensens "inneboende regelverk" att dom "starkare äter dom svagare". Därav den allt mer centrerade kapitalkoncentrationen som tar allt större bitar av den globaliserade kapitalkakan.

 

I den här vevan så brukar du hävda att "importskatter" skall införas så att den här förödande utvecklingen skall kunna stoppas. Du menar att även våra politiker måste kunna se den här ohållbara situationen, nämligen att lokalt företagande inte får en chans att etablera sig.

Men även om nu våra politiker ser det här så sker ju ingen förändring. Varför sker ingen förändring?

 

Jag påstår då, som du vet, att våra politiker har att rätta sig efter den rådande ekonomiska ordningen. Skulle dom, så att säga, gå emot denna ordning så, menar jag, innebär det att kapitalet bokstavligen kommer att "ta till flykten" från vårt samhälle. Dom investeringar som samhället är beroende av för att i alla fall kunna fungera någorlunda sunt riskerar att utebli. Kapitalet "flyr" när den förväntade avkastningen inte kan infrias. Så fungerar kapitalismen och detta är självfallet våra politiker fullt medvetna om. Alltså kan dom inte göra mycket annat än att söka tillmötesgå kapitalets krav.

 

När det nu ser ut så här då finns, i praktiken, ingen möjlighet för den politiska eliten att ta beslut om "importskatter". Man tar ju i så fall beslut som går emot hela den globala ekonomiska förutsättningen, så som den ser ut. Den ekonomiska maktstrukturella beslutsordningen kommer aldrig att acceptera en sådan politisk beslutsprocess.

 

Jag menar också, utöver det ovan beskrivna, att vi inte heller kommer åt själva grundproblematiken när det gäller nödvändigheten av att ersätta den rådande globala ekonomin med en lokal sådan.

I grunden handlar det, som vi diskuterar ofta, om själva kapitalägandet. Som du vet så menar jag att skatter överhuvud taget inte behövs när kapitalägandet ligger hos oss alla, alltså samhället. Skatter får alltså ingen funktion när kapitalägandet finns hos samhället.

Men som du vet och som vi båda inser så ligger den stora "stötestenen" i vår rådande globala ekonomi med dess privata ägandestruktur. Vilket då medför att lokalt producerande livsförnödenheter får mycket svårt att "krympa" ned den globala maktstrukturen.

 

Jag menar att det är nödvändigt att det genomförs "lokalproducerat", i stort sett, världen över för att kunna rubba den globala ekonomiska strukturen. Och att det är helt grundläggande för etableringen av det "lokalproducerande" att "nyckeln" för etableringen sitter just i att kapitalägandet är samhällsägt.

Således ser jag ingen framkomlig väg för "importskatter" i vårt rådande system.

 

Den framkomliga vägen finns, enligt min mening, endast i en förändring av den ekonomiska maktstrukturen med dess "inneboende" konkurrensvillkor.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 12 november

Tre frågor

 

- Om vi förespråkar konsumtionsminskningar, som då antagligen eliminerar jobb, behöver ju dessa eliminerade jobb ersättas. Hur ordnas det?

 

- Med grön skatteväxling kan man ju ur ett jobbmaximeringsperspektiv inte göra mycket annat än att sänka arbetsgivaravgifter och sociala avgifter till noll. Hur skapas jobb ur detta scenario?

 

- Arbetslösa ska straffas trots att det bara finns jobb till var tionde arbetslös. Varför ser det så ut?

 

 

Ovanstående frågor ställdes tidigare i en diskussion. Hur besvaras dom?

 

Den första frågan som gäller "konsumtionsminskningar" vilka i så fall leder till färre jobb är ett påstående som naturligtvis är helt riktigt. Minskas konsumtionen så minskas självfallet "behovet" av jobb. Så är det och så fungerar det i vårt kapitalistiska system. Systemet är ju uppbyggt utifrån förutsättningen att konsumtionen hela tiden skall öka, globalt sett. Detta är själva fundamentet i systemets "överlevnad". Skulle konsumtionen minska, globalt sett, så innebär detta kris för systemet. Alltså blir den "naturliga" reaktionen på en sådan kris att jobb "elimineras".

 

När vi nu har konstaterat att kapitalismen inte har någon framtid, av kända skäl, så kan vi därmed inte ha en vision om att det skall kunna skapas "ersättningsjobb" som skall väga upp "förlusten" av dom "eliminerade jobben". Detta går, så att säga, inte att ordna. Att ordna "ersättningsjobb" i ett ekonomiskt system som "bäddar" för sin egen kollaps blir, som vi förstår, en omöjlighet.

 

Vi måste alltså arbeta för ett ekonomiskt system som baseras utifrån helt andra prioriteringar än dagens ekonomiska ramverk. Dom nödvändiga "konsumtionsminskningarna" kan genomföras på ett logiskt och rättvist sätt först i ett ekonomiskt system som har förutsättningarna att på ett hållbart sätt kunna utvecklas vidare där dessa "konsumtionsminskningar" ses som en absolut nödvändighet.

 

Eftersom vi vet att dagens rådande system helt enkelt inte är uppbyggt utifrån denna förutsättning så ges inget annat "val" än insikten om nödvändigheten av ett diametralt annorlunda ekonomiskt system. Ett system som vilar på ekonomiskt demokratiska grunder. Något annat alternativ finns ej. Först när ett sådant system finns på plats kommer "konsumtionsminskningar", från dagens nivåer, att fungera helt logiskt eftersom dagens västerländska konsumtionsnivåer är ohållbara.

 

I ett ekonomiskt demokratiskt system så "arbetar" ekonomin för samhällets bästa och inte för att prioritera avkastningen på det privat investerade kapitalet. Som vi ser så uppstår alltså helt andra förutsättningar här när det gäller jobbskapande.

Kan detta förstås som ett svar på den första frågan?

 

Den andra frågan handlar om grön skatteväxling. Här föreslås sänkta arbetsgivar- och sociala avgifter för att kunna uppnå "jobbmaximeringsperspektivet".

 

Här utgår frågan likaså från antagandet att dagens rådande ekonomiska system är det normativa systemet som då även skall gälla i framtiden. Därför blir svaret i stort sett det samma som i den första frågan.

Nej "jobbmaximeringsperspektivet" blir en omöjlighet vare sig vi har sänkta arbetsgivar- och sociala avgifter eller ej, som föreslås uppväga den "gröna skatteväxlingen". Tanken med "grön skatteväxling" är naturligtvis god men för att komma åt grundorsakerna till våra alltmer nedsmutsade samhällen och vad detta leder till så kan vi inte "blunda" för just dom grundläggande orsakssammanhangen. Och dessa sammanhang känner vi till. Eller hur?

 

Till denna andra fråga kan också tilläggas att "jobbmaximeringsperspektivet" i ett ekonomiskt demokratiskt system inte innebär att man skall, som i dagens system, jobba så mycket som det bara går och till så låga kostnader som det bara är möjligt. Helt andra prioriteringar gäller naturligtvis i ett jämlikt och hållbart system. Vilket vi väl likaså inser?

 

Till den sista frågan då. Varför "straffas" arbetslösa när det ändå inte finns jobb till alla?

 

Jo vårt rådande samhälle är ju uppdelat i en ekonomisk "sektor", marknaden, och en så att säga samhällelig "sektor", vilken förvaltas av våra politiker. Som vi vet så är det den ekonomiska "sektorn" som tar dom avgörande besluten för hur våra samhällen skall "byggas". Och denna "sektor" tar sina beslut utifrån dom prioriteringar som vi nämnde under den första frågan. Därmed så överlåter marknaden åt den samhälleliga "sektorn" att sörja för underhållet till alla arbetslösa som skapas av den rådande marknadsekonomin. Vilket betyder att marknaden "straffar" ut människor som inte längre tillför marknaden dom prioriteringar som gäller. Dessa människor blir alltså en utgift för marknaden och utgifter är, som vi vet, inte marknaden betjänt av. Utgifter av vad slag det än gäller försöker marknaden att minimera så långt som möjligt och självklart helst undvika. När nu marknaden är överordnad den samhälleliga "sektorn" så är det därmed upp till samhället att "ta hand om" alla arbetslösa.

 

Som vi förstår av den här orättvisa strukturella normen (den rådande marknadsprioriteringen går emot den samhälleliga prioriteringen) så måste framtidens samhällen fungera precis tvärt om mot dagens maktstrukturella ordning. Allt annat leder helt fel.

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 12 november

 

- Om vi förespråkar konsumtionsminskningar, som då antagligen eliminerar jobb, behöver ju dessa eliminerade jobb ersättas. Hur ordnas det?

- Med grön skatteväxling kan man ju ur ett jobbmaximeringsperspektiv inte göra mycket annat än att sänka arbetsgivaravgifter och sociala avgifter till noll. Hur skapas jobb ur detta scenario?

- Arbetslösa ska straffas trots att det bara finns jobb till var tionde arbetslös. Varför ser det så ut?

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 8 november

Flyktingkrisens orsaker

 

 

Som vi tidigare har påpekat så leder vårt rådande ekonomiska system till allt värre konflikter, världen över. Denna negativa utveckling för oss alla, menar jag, har kunnat förutses. Utvecklingen ligger, så att säga, helt i linje med vad vi har att förvänta oss av kapitalismens framfart.

 

Människor flyr nu i allt större skaror från sina samhällen som formligen trasas sönder av dom inneboende motsättningar som nu ger sig till känna i form av krig och elände.

Vart skall då alla dessa människor ta vägen? Jo man flyr naturligtvis till dom samhällen som man uppfattar som mindre ojämlika och mindre våldsamma än sina egna samhällen. Man har inget val längre. Antingen fly och kanske överleva eller också stanna kvar i sina sönderslagna samhällen där allt framtidshopp är ute.

 

Så hopplös ser alltså tillvaron ut för en allt större del av mänskligheten. Och detta scenario kommer att fördjupas allt mer över tid. En fortsatt och ökande dyster utveckling kommer med andra ord att plåga våra samhällen. Vad detta kommer att leda till, för oss alla, ser vi nu svaren på när vi analyserar den nu rådande verkligheten. Dessa analyser har vi gjort, om och om igen, i tidigare inlägg.

 

Denna analys skiljer sig helt från maktens analys. Vilket ju inte förvånar oss. Vi vet ju att den politiska och ekonomiska makten saknar både vilja och förståelse för att kunna sätta sig in i dom grundläggande orsakssammanhang till varför dagens samhällen går en allt dystrare framtid till mötes.

Våra så kallade välfärdssamhällen dras därmed allt snabbare in i det dystra framtidsscenariot som nu alltmer blottläggs genom det tilltagande våldet från våra sönderslagna samhällen. Vi dras in i denna negativa spiral hur vi än försöker att stå emot. Våra "egna" samhällen kommer förmodligen att genomgå, som jag ser det, drastiska försämringar. Försämringar som nog ingen av oss skulle kunna föreställa sig för ett antal år sedan.

 

Hur ser då maktens analys ut när det gäller krig och elände som leder till kollapsande samhällen och för med sig flyktingkatastrofer av ofattbara följder?

Jo maktens analys stannar vid konstaterandet att krigshandlingar måste upphöra. Självklart en helt riktig "inledande" analys. Men analysen kan inte stanna vid detta konstaterande. Den kräver självklart en fördjupning av orsakssammanhangen till varför krigshandlingar överhuvud taget tar sin början. Och det är just denna fördjupande analys som makten "går fel". Det enkla svaret på varför makten "går fel" här beror ju på att man inte ser sin egen strukturella roll i det globala "samhällsspelet". Jag menar att man är indirekt medansvarig till krigshandlingar genom den maktstrukturella ordning som vårt rådande ekonomiska system leder till. En sådan analys kan man, som vi nog förstår, aldrig komma fram till. Vi konstaterar ju att makten aldrig kan komma fram till denna analys, främst beroende på att man anser det rådande systemet som det optimala. I och med sådana konstateranden från maktens människor så blir självfallet vårt "optimala" system även normen, i alla lägen. Alltså även när detta leder till krig och elände runt om i världen. Så att "kräva" av makten att dom ska kunna dra logiska analyser av den nu allvarligt negativa utvecklingen går, som vi ser, inte. Makten själv är ju "insyltad" i denna negativa spral. Om vi förstår denna "sammankoppling" mellan vårt eget samhälle och orsaken till varför andra samhällen sönderfaller då kanske vi inser varför våra "egna" maktmänniskor saknar möjligheten att dra logiska slutsatser till varför sammhälleliga kollapser uppstår. Förstår ni resonemanget?

 

I denna maktens analys ingår det att ha en helt oförstående inställning för exempel den här mera djupgående förklaringen till orsakssambanden som leder fram till kollapsande samhällen. Dessa förklaringar kommer makten, mer eller mindre, att fnysa åt och definitivt förkasta. Skulle man instämma i analysen så innebär det ju att man förnekar sig själv. Man förnekar det rådande ekonomiska systemet där man själva är involverade på alla möjliga och "omöjliga" sätt. Och sådana slutsatser kommer man aldrig att kunna ta.

 

Man kan säga att den nu pågående flyktingkrisen visar resultatet av det globala maktstrukturella systemets grundläggande orättvisa. Någon annan utveckling är inte att förvänta sig. Dessa grundläggande orättvisor tilltar i omfattning eftersom det saknas insikt i hur våra grundläggande orättvisor skall kunna lösas. Det går inte att ha några förhoppningar om ett slut på allt elände som nu eskalerar. Hur skall vi kunna ha det när ingenting i grunden ifrågasätts?

Och som sagt, dessa grundläggande orsakssammanhang har redovisats i ett flertal inlägg tidigare.

 

Systemet "rullar" på som vanligt, med allt vad det innebär.

 

"Orkestern fortsätter spela trots att fartyget sjunker!"

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 2 november

Förestående klimatförhandlingar

 

 

Några ord om dom förestående klimatförhandlingarna i Paris.

 

Skall vi tro den politiska eliten när dom påstår att ett klimatavtal nog skall kunna leda till att "klimatmålen kommer att nås framöver"?

 

Hur skall världens samhällen kunna enas om sådana "mål"? Detta är ju en omöjlighet. Våra maktstrukturella samhällen som ju är uppbyggda utifrån grundläggande orättvisa orsakssamband kan naturligtvis inte ta dom nödvändiga besluten i dessa förestående förhandlingar.

 

Hur skall detta gå till i en värld som styrs på det sätt som vi ser idag? Nej detta är, som vi alla borde förstå, helt omöjligt. Den politiska eliten, som  ju är en del av dessa orättvisa orsakssamband, saknar ju så att säga mandatet att fatta dom nödvändiga besluten. I det här sammanhanget måste vi komma ihåg att politiken är underställd dom ekonomiska besluten som tas i marknaden.

Eftersom detta är den faktiska realiteten i våra samhällen så borde vi därav dra den självklara slutsatsen att när den politiska eliten möts i Paris så kommer det säkerligen att sägas många "vackra" saker och även skrivas "tänkvärda" ord. Men i den värld vi lever i så blir allt detta bara tomma "löften". Förstår ni?

 

Politiken har att rätta sig efter det ekonomiska systemets villkor. Och vad dessa är känner vi väl till?

En värld som är fullständigt korrumperad; ojämlik; krigisk och våldsam; som nu står inför ett totalt sönderfall på alla plan. Hur skall man kunna lyckas i ett sådant "klimat"?

 

Måste upprepa det som nämnts gång på gång, även i tidigare inlägg: dom politiska besluten är underställda dom ekonomiska besluten som tas i marknaden! Det är så våra rådande samhällsbyggen ser ut. Detta har vi att förhålla oss till, så även våra politiker. Om vi inser detta så kanske vi också inser varför det inte kommer att åstadkommas några grundläggande förändringar i dom förestående klimatförhandlingarna?

 

Det krävs, kort och gott, ett diametralt annorlunda strukturförhållande i våra samhällsbyggen för att det skall kunna genomföras nödvändiga förändringar.

 

Men detta faktum varken förstår eller kan den politiska makten ta till sig!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng