(Har tidigare publicerats under fliken "Mina bilder". Av utrymmesskäl flyttats hit.)
- Varför går hon i sådana kläder? Hon döljer hela sin kropp, det enda som syns är ju hennes
ögon. Varför ser hon ut så där?
- Ja, hur skall jag säga. Kvinnan kommer från ett land där alla kvinnor klär sig på det viset.
Dom har en slags religion som säger att kvinnor skall se ut så där. Hela kroppen måste
döljas. Det enda som får synas det är ögonen, allt annat måste döljas. Besynnerligt va?
- Ja det verkar besynnerligt. Men vadå land och religion? Vad är det för någonting?
- Jo land det är ett speciellt område där enbart dom människor som bor i detta område har
rätt att leva. Om människor från andra områden har kommit till detta speciella område så
måste dom ha tillstånd för att vistas där. Därför så har varje område eller som vi säger
land egna gränser mot andra länder. Så hela världen är uppdelad i länder och alla
länder har sina gränser. Dessutom har alla länder sina egna lagar och bestämmelser som
måste följas av människorna som bor där.
- Så du och jag kan inte röra oss som vi vill på den här planeten? Det verkar ju inte riktigt
klokt. Vem bestämmer att det skall vara på det viset?
- Dom som bestämmer det är varje lands regering. Man kan säga att varje land har en
ledning som vi säger har den politiska makten och denna ledning bestämmer om
människor får röra sig mellan statsgränserna. Dessa statsgränser kan finnas var som
helst på jorden; den kan gå genom skogen; genom floder och sjöar; genom berg och
öknar. Ja gränser kan gå precis var som helst och ser man inte upp så kan man riskera
livet om man hamnar på fel sida om gränsen.
- Människor kan alltså dödas om dom kommer in i länder, utan tillstånd?
- Javisst, sånt händer med jämna mellanrum lite varstans runt om i världen.
- Man tror inte att det är sant, men tydligen fungerar det så. Vad är då religioner för
någonting?
- Jo religion det är en slags tro på någonting som människan ser upp till. Någonting som
många människor menar styr våra liv.
- Hur då styr över våra liv?
- Religiösa människor menar att livet som vi lever här i våra samhällen kontrolleras av en
gud som avgör hur det skall gå för oss. En del går det bra för, andra går det dåligt för och
det är den här guden som dömer hur det skall gå för oss. Hur vi lyckas i livet beror alltså
på hur guden behandlar oss.
- Nej jag förstår inte. Den här guden är det någon person som finns?
- Det är ingen person. Det är en slags övermänniska, menar dom religiösa. Någonting som
vårt tänkande har kommit på. Det kallas att man tror, man tror på någonting. Man tror
att det finns en gud som styr över våra liv.
- Att tro på en gud är alltså någonting som är påhittat. Går det inte att bevisa?
- Nej det går inte att bevisa. Men gudstron är oerhört gammal. Den är flera tusen år
gammal. Man kan säga att människan i flera tusen år har trott på en högre makt.
- Jaha men jag förstår ändå inte vad det har att göra med hur den här kvinnan ska klä sig?
Varför måste kvinnorna dölja sig? Varför måste inte också männen dölja sig?
- Den här religionen fungerar på det viset att det är bara kvinnorna som måste dölja sig,
inte männen.
- Men är inte det orättvist att det är så? Varför skall kvinnor och män behandlas olika?
- Religioner är uppbyggda på det viset. Dom gynnar männen och missgynnar kvinnorna.
- Men varför är det så? Varför skall inte alla behandlas lika?
- Jo det beror på att dom som först kom på det här med religion dom menade att mannen
skall bestämma över kvinnan. Kvinnan var alltså underlägsen mannen. Vi kan säga att
kvinnan inte fick bestämma över sitt eget liv. Detta står uttryckligen i gamla religiösa
skrifter, vilka naturligtvis också skrevs av män.
- Men det verkar ju helt konstigt. Hur kan männen bestämma över hur kvinnor skall leva
och se ut?
- Ja visst är det fruktansvärt orättvist att det fungerar så. Men så har det sett ut sedan en
mycket lång tid tillbaka i tiden. Och så fungerar det ju, som du ser, än idag. Kvinnan var
och är, så att säga, redan från födseln dömd till att vara underlägsen mannen. Detta
ojämlika förhållande har alltså existerat under mycket lång tid.
- Men det är väl bara i religionen som det är på det viset?
- Nej det är inte bara i religionen som den här orättvisan och ojämlikheten existerar.
- Hur då menar du?
- Jo men den här ojämlikheten är inte en isolerad företeelse som enbart gäller det
religiösa. Nej ojämlikheten och orättvisan gäller inom alla områden i våra samhällen.
- Men förklara!
- Jag skall försöka. Vilka tjänar mest pengar, kvinnor eller män? Vilka tar dom avgörande
besluten i våra samhällen, kvinnor eller män? Vilka tar till våld för att lösa konflikter i
våra samhällen, kvinnor eller män? Naturligtvis så är det männen som är svaren på
frågorna.
- Jaha är det så det fungerar i våra samhällen? Det skulle man ju aldrig kunna tänka sig att
det kunde se ut på det viset. Så kvinnor har det sämre än män var man än befinner sig på
jorden? Kan det dessutom vara så att kvinnor är utsatta för övergrepp av män?
- Ja visst är det så. Män våldför sig på kvinnor överallt i våra samhällen. Män krigar och
utövar våld på det mest avskyvärda sätt. Män sprider skräck i våra samhällen. Männen
härskar och tyranniserar. Detta är ingenting som kvinnor sysslar med. Man kan i stället
påstå att kvinnor står för det normala och naturliga i våra samhällen. Ändå så behandlas
dom som andra klassens medborgare.
- Menar du det? Är det förresten så överallt på jorden?
- Ja det är faktiskt så att ojämlikheten är ännu större i de flesta samhällen, när man jämför
med vårt.
- Men det verkar ju inte klokt. Ge mig några exempel.
- Till exempel så finns det länder där kvinnan inte har någon rösträtt. Kvinnor kan dömas
till döden om dom haft en utomäktenskaplig förbindelse. Flickor kan dödas av sin egen
far om dom har ett så kallat opassande förhållande. Könsstympning av små flickor
förekommer i många samhällen. Kvinnor köps och säljs som sexslavar runt om i våra
samhällen. Detta var några få exempel på hur vardagen ser ut för miljoner och åter
miljoner kvinnor runt om i vår värld. Därför kan man säga att kvinnor har ett pris som
vilken vara som helst. Hon är i en mängd samhällen helt i händerna på mannen och hon
är därmed fråntagen rätten att bestämma över sitt eget liv. Så förnedrande och rent ut
sagt jävligt fungerar våra samhällen runt om i världen.
- Om jag förstår dig riktigt så menar du att våra samhällen fungerar på ett synnerligen
ojämlikt och orättvist sätt. Men jag undrar, hur kan det ha blivit så här orättvist?
- Det är en process som har en mycket lång historia bakom sig. Mannen har sett sig som
överlägsen kvinnan och därmed har männen format våra samhällen, på egen hand, till
förmån för sig själva. Det är detta som vi benämner den patriarkala strukturen. Vi lever
alltså i patriarkala samhällen.
- Det innebär alltså att kvinnan snällt fick foga sig i sin roll i strukturen, även om den var
till nackdel för henne. Hon fick alltså inte vara med och bygga upp den samhällsstruktur
som vi nu alla lever i?
- Exakt så var det. Mannen formade strukturen och han formade den utifrån övertygelsen
att kvinnan bara var en andra klassens medborgare. Alltså i praktiken en tjänarinna åt
mannen. Av denna anledning så fick hon heller ingen möjlighet att påverka den
strukturella utformningen av våra samhällen. Så grym var verkligheten för kvinnan när
våra samhällsstrukturer tog form för tusentals år sedan och så grym är verkligheten än
idag.
- Betyder det att våra samhällen är uppbyggda på ett ojämlikt sätt?
- Ja i allra högsta grad. Man kan också säga att våra samhällen är orättvisa.
- Så du menar att vi lever i samhällen som egentligen inte skall fungera så som dom gör?
- Alldeles rätt, så är det. Eftersom helheten, alltså samhällsstrukturen, är orättvis så
innebär det också att delarna av helheten är orättvisa.
- Vad menar du egentligen med - delarna av helheten?
- Jo helheten är ju själva samhället, med allt vad ett samhälle innehåller. En del av
helheten är till exempel marknaden; militärapparaten; religionen; familjen; skolan;
förhållanden mellan människor och så vidare.
- En del av en helhet kan då, i princip, vara vad som helst.
- Javisst så är det. Det är alla dessa oändligt många delar som tillsammans skapar helheten,
alltså själva strukturen i samhället. Och jag hävdar att eftersom nu helheten är orättvis
och ojämlik så måste ju naturligtvis delarna som bygger helheten självfallet också vara
orättvisa och ojämlika. Eller hur?
- Kan du utveckla det här med delarna ytterligare?
- Vi tar några exempel. I ett och samma samhälle lever det människor som har helt skilda
förutsättningar. Somliga lever i materiellt överflöd medan andra inte kan äta sig mätta.
Detta är en del av den strukturella helheten. Kvinnor behandlas som andra klassens
medborgare i dom flesta samhällen, också detta är en del av helheten. Miljöförstöringen
för med sig att en mängd samhällen slår undan möjligheten för mänskligt liv, vilket är en
del av helheten. Jag menar att vi kan bryta ner helheten i hur små delar som helst. Och
det är alla dessa delar som formar den strukturella helheten. Till sist hamnar vi i den
delen som utlöser själva vårt agerande, nämligen vårt tänkande. Förstår du?
- Är det så att vårt tänkande inte fungerar som det ska?
- Ja jag menar att själva vårt tänkande är ologiskt. Det grundar jag på att det är ju vårt
tänkande som är själva drivkraften för våra handlingar. Eller hur? Vårt tänkande styr ju
våra handlingar. Och eftersom våra handlingar och resultaten av våra handlingar, i
mångt och mycket, är ologiska så måste ju följaktligen källan till våra handlingar vara
ologisk. Alltså är vårt tänkande ologiskt.
- Så att världen ser ut som den gör det har vi vårt tänkande att skylla på?
- Ja vårt samlade tänkande sedan tusentals år tillbaka i tiden har utformat våra
samhällsstrukturer. Så är det. Våra samhällen har blivit så som dom är på grund av vårt
tänkande.
- Men är vi alla lika ansvariga för hur våra samhällen ser ut?
- Det självklara svaret är ju naturligtvis att det är skillnad på människa och människa. Det
är skillnad på fattig och rik. Det är statusskillnad på kvinna och man. Därmed så är det
också skillnad på inflytande i samhällsbygget. Det är dom rika och välbärgade männen
som har det avgörande inflytandet i byggandet av samhällen.
- Då är det alltså tänkandet bland makteliten, i våra samhällen, som vi framför allt skall
ifrågasätta?
- Ja eftersom det är maktens män som har format våra strukturer och som fortsättningsvis
formar vår struktur så är det framför allt deras tänkande som bär det största ansvaret
till att våra samhällen ser ut som dom gör. Du skall veta att detta tänkande har pågått i
många generationer tillbaka i tiden.
- Men då måste man ju fråga sig, vad kommer det sig att det har blivit sådana enorma
skillnader mellan människor? Jag menar skillnaden mellan att vara fattig respektive rik?
Statusskillnaden mellan kvinna och man? Jag ställer frågan igen: varför har det blivit så?
Kan du utveckla svaret ytterligare?
- En helt grundläggande fråga som inte är så där enkel att ge ett direkt svar på. Jag svarade
på din fråga tidigare, men okey vi gör ett nytt försök. Vi kan ju börja med att iakta hur vi
själva tänker och agerar. Vi arbetar och tjänar pengar på det arbete vi utför. En del tjänar
mycket medan andra tjänar mindre och så finns det dom som knappt tjänar någonting
alls. Sen har vi dom få människor som äger kapitalet. Dom tjänar mest av alla.
- Vad då äger kapitalet? Vad menar du?
- Jo med kapitalet menar jag allt sådant som vi kan köpa. Nu tänker jag inte närmast på
konsumtionsvaror utan jag menar närmast företag. Rika människor kan alltså köpa
företag. Att vara ägare av företag menar jag är ett kapitalägande. Ju mer och större
företag man äger ju större kapitalägare är man. Att vara kapitalägare betyder att man
äger kapital och detta kapital investerar ägaren, på olika sätt, för att i första hand få
kapitalet att förränta sig. En konsumtionsvara förräntar sig inte, men att äga skog och
fastigheter förräntar sig. Just detta förhållande är en grundläggande skillnad mellan
människor, skillnaden mellan att vara kapitalägare och att inte vara kapitalägare.
- Så då kan man säga att ju större kapitalägare man är ju större inflytande har man på
samhället.
- Helt rätt. Man kan säga att dom stora kapitalägarna i samhället har makten i samhället.
Stort inflytande är ett finare uttryck för makt. Alltså kan man säga att pengar är makt.
Den som har mycket pengar har makt. Den som har mycket pengar ställer därmed
villkoren för människorna i samhället. Så är det. Vi säger också marknaden. Dom stora
kapitalägarna är dom som bestämmer spelreglerna på marknaden.
- Men vad tjänar det till att ha makt? Är det en konstig fråga kanske?
- Nej det är en berättigad fråga. Jag skall försöka svara lite kortfattat. Vi lever ju i ett
samhälle där makten existerar, alltså den makten där vissa människor bestämmer
villkoren för andra människor. Och den här makten har människor levt med sedan
tusentals år tillbaka i tiden. Man kan därför säga att makten på sätt och vis är inbyggd i
vår samhällsstruktur. Makten för ju med sig att man kan skaffa sig ett materiellt
fördelaktigare liv än övriga människor i samhället. Man får ekonomiska möjligheter att
kunna styra sitt liv som skulle vara otänkbart för en vanlig människa.
- Men det är ju synnerligen orättvist att det fungerar så här i samhället. Eller hur?
- Ja visst är det orättvist. Men så är det och så har det varit under mycket lång tid. Visst är
det konstigt att det kan fortsätta generation efter generation att vara så här?
- Ja det är märkligt att det fortsätter på samma sätt, år efter år. Vad är det som gör att
orättvisan aldrig upphör? Med orättvisan menar jag då dom stora orättvisefrågorna i
våra samhällen.
- Det är denna frågeställning som är den intressanta. Varför upphör aldrig orättvisan? Vad
var orsaken till att orättvisan uppstod? Eftersom orättvisan aldrig verkar upphöra så
måste det innebära att våra dagars samhällen bör ha någonting gemensamt med
gårdagens samhällen. Eller hur? Jag menar att den gemensamma nämnaren är strukturen
i samhället. Samhällsstrukturen såg i princip likadan ut i gårdagens samhälle som i
dagens samhälle. Vi människor var och är indelade under ett pyramidliknande
maktsystem som har tusenåriga traditioner. Det verkar som om denna struktur skulle
vara omöjlig att förändra.
- Ja men det kanske skall vara så här. Det kanske är helt normalt att vissa människor har
det bättre än andra. Det kanske är någonting som vi måste leva med. Kanske detta är det
normala förhållandet mellan människor
- Men om man har den här uppfattningen så innebär det ju att man menar att allvarliga
konflikter mellan människor skulle vara helt normalt. Jag menar krig och våld av alla de
slag, ojämlikhet mellan könen. Då måste man ju anta att allt sådant som är förknippat
med orättvisa skulle vara normalt. Eller hur?
- Kanske man kan säga så här: nämligen att våra samhällen fungerar helt normalt eftersom
dom har gjort så under flera tusen år eller så har man den motsatta uppfattningen, att
våra samhällen är behäftade med grundläggande fel och brister som förklarar varför
orättvisan och ojämlikheten har existerat under så lång tid.
- Jag är ju av den uppfattningen att våra samhällen innehåller allvarliga fel och brister.
Våra samhällen är alltså inte normala, eller rättvisa, för att vara helt korrekt. Därför
lever vi våra liv på ett, jag kallar det, felaktigt sätt.
- Du menar att vi själva lever på ett felaktigt sätt eftersom våra samhällen fungerar
orättvist? Hur menar du då?
- Ja så är det. Det är ju på det viset att det är vi själva som bildar samhället. Eller hur? Och
det innebär att var och en av oss är en liten del av strukturen. Eftersom strukturen är
orättvis och ojämlik så innebär det följaktligen att den lilla delen av strukturen, alltså
vi själva, fungerar felaktigt. Låter det konstigt?
- Ja det gör det. Skulle alltså du och jag tänka och agera felaktigt?
- Jo men tänk så här. Varför brukar vi våld mot varann; varför krigar vi; varför förtrycker
vi män kvinnor; varför förorenar vi vår egen jord? Varför förgiftar vi oss själva med
rökning och snusning plus allehanda droger; varför äter och dricker vi så att vi
bokstavligen spricker samtidigt som en oerhört stor mängd människor svälter? Varför
slår vi och skriker vi åt våra egna barn? Sådana är vi. All denna samlade orättvisa eller
vi kan säga inhumanitet ingår i det som vi benämner vår samhällsstruktur. Förstår du nu
vad jag menar med att vi själva tänker och agerar felaktigt?
- Men är vi verkligen medvetna om att vi tänker felaktigt?
- Nej vi är inte medvetna om att vårt tänkande fungerar felaktigt. Vi tar istället för givet
att så som jag tänker, så borde alla tänka. Då vore allt frid och fröjd, anser vi. Vårt eget
tänkande har vi mycket svårt att ifrågasätta. Istället är det väl så att vi anser att vårt
eget tänkande är normalt och därmed humant.
- Så boven i dramat är alltså själva strukturen som vi lever i?
- Ja det är strukturen som formar vårt tänkande och det är strukturen som är uppbyggd
på ett sådant sätt att den gynnar ett fåtal människor men missgynnar flertalet. Här ser vi
en mycket tydlig anledning till att dra slutsatsen att strukturen som vi lever i är orättvis
och därmed inhuman.
- Men hur tänker då dessa fåtal människor som gynnas av strukturen?
- Jo bland maktens män så gäller ett strikt marknadstänkande. Med det så menar jag att
tänkandet är fokuserat på att det egna kapitalet skall förränta sig. Just detta tänkande,
som jag har nämnt tidigare, är det klart dominerande tänkandet i våra strukturer. Därför
styrs våra samhällen utifrån detta tänkande.
- Men hur skall man annars tänka? Finns det några alternativ till detta tänkande?
- Ja men tänk själv om våra samhällen inte innehöll orättvisa och ojämlikhet. Vore inte ett
sådant samhälle att föredra framför samhällen som var djupt orättvisa och ojämlika?
- Javisst men jag förstår ändå inte vad det har med själva vårt tänkande att göra?
- Jo men utgå ifrån dagens tänkande och hur det fungerar. Försök att sätta dig in i hur
maktens män tänker. Det står ju utom allt tvivel att det är maktens män som sätter
spelreglerna på marknaden. Deras tänkande bestämmer hur marknaden, alltså vi själva,
skall agera.
- Men jag undrar, är det inte fritt att tänka och agera som man själv vill? Skall vi inte slå
vakt om denna frihet?
- Jo man kan tycka att det skall vara självklart att tänka och agera som man själv vill med
förbehåll då att man inte orsakar någonting negativt för andra människor. Här håller jag
med dig. Men hur fungerar denna så kallade frihet om vi håller oss till marknaden och
dom stora kapitalägare som i frihetens namn sätter spelreglerna för oss alla i samhället?
Deras frihet går ju ut på att i första hand se till att det egna kapitalet ökar i värde. Allting
annat är av underordnad betydelse. Därmed så kan vi se att denna "frihet" att förvalta
kapitalet som man själv önskar leder till orättvisa för andra människor i samhället.
Slutsatsen måste då bli att det inte kan anses som en frihet att vissa människor äger
kapital vilket leder till ett maktförhållande gentemot andra.
- Men tänker inte dom flesta av oss på det viset att det är upp till var och en att göra som
man själv vill med sina egna pengar?
- Ja vi tänker så och jag vill påstå att vi, på sätt och vis, har blivit "smittade" av denna
tankegång.
- Förklara tankegången!
- Jo denna tankegång är den alltigenom styrande tankegången i våra liv. Den lyder så här:
vi måste tjäna pengar för att överleva, jakten på pengar så att vi skall kunna leva ett
drägligt liv är den förhärskande tankegången hos oss alla. Detta tänkande gäller för oss
alla beroende av att det är så som maktens män har format strukturen. Vi har ju kommit
fram till att det är maktens män som sätter spelreglerna för oss alla och därför så kan vi
inte göra annat än följa dessa regler. Det ligger i sin inneboende natur att ett sådant
tänkande skapar orättvisor. Eller hur?
- Men jag har så svårt att förstå hur vi skall kunna tänka annorlunda.
- Jag håller med dig om att det är en, i stort sett, omöjlig uppgift att tänka i andra banor än
vad strukturen föreskriver. Det är en i det närmaste omöjlig uppgift att tänka sig förbi
strukturens ramar. Vi har blivit "smittade" av vår "sjuka" struktur. Men det finns några
hjälpmedel som gör det lättare för oss att förstå.
- Vilka då?
- Det bästa hjälpmedlet det är den historiska analysen som ger oss viktiga svar på våra
frågor. Exemplen kan ju göras hur många som helst och svaren vi vill få det är om dom
är humana eller inhumana, rättvisa eller orättvisa.
- Kan du utveckla det här resonemanget?
- Hur tänkte vi och hur tänkte maktens män för ett antal generationer sedan angående
slaveriet? Jo vi vet ju att det var en allmänt vedertagen syn i våra samhällen att maktens
män höll sig med slavar. Det var helt okey och det var en mycket viktig del i den
dåvarande strukturen. Nu i efterhand när vi blickar tillbaka på dessa slavsamhällen så
inser vi att dom var djupt orättvisa och därmed inhumana strukturer. Men insåg vi det
då? Insåg vi människor då att slavsamhället var felaktigt? Maktens män insåg det
naturligtvis inte. Man utgick istället från att det var en självklarhet att samhället var
indelat i skilda klasser. Slavarnas uppgift i livet var att tjäna makten. Att det skulle vara
så var helt naturligt och ingenting att ifrågasätta. Och jag vill nog påstå att den dåvarande
allmänheten intog i princip samma tänkande, man "smittades" av det tänkande som
maktens män utformade i strukturen. Man tänker så som strukturen tänker, om du
förstår hur jag menar? Ett annat historiskt exempel det är jakten på kvinnor som man
ansåg vara häxor. Den dåvarande strukturen var så till den grad mentalt sjuk av den
påtagliga religiösa närvaron i varje människas tankeverksamhet. Människorna var mer
eller mindre övertygade om att det fanns häxor som stod i förbindelse med djävulen. Nu
i efterhand, när vi har svaret, vet vi att denna samhälleliga idioti är fullständigt inhuman
och därmed orättvis. Förutom alla historiska exempel, som kan göras, så kan vi ta
exempel från vår egen tid som visar strukturens galenskaper.
- Du menar att det finns exempel på strukturella galenskaper från vår egen tid?
- Ja det menar jag. Iakta dom samhällen som könsstympar småflickor. Inser människorna
i dessa samhällen att dom lever i en abnorm struktur som möjliggör sådan här tortyr?
- Nej dom inser nog inte det. Men finns det exempel från vårt eget samhälle som visar att
du och jag lever våra liv i en strukturell galenskap?
- Ja det går naturligtvis att finna exempel från vårt eget samhälles strukturella
galenskaper. När maktens män äger kapital för miljarder medan vi själva får hålla till
godo med smulorna, då blir vi bestörta. Men inser vi att det beror på strukturen? Ett
fåtal mycket stora kapitalägare bestämmer i praktiken hur du och jag skall agera på
marknaden, dom har så att säga våra liv i sina händer. Deras kapitalinvesteringar har ett
enda syfte och det är att deras eget kapital skall förränta sig. Att majoriteten av
samhällets människor skall kunna få nytta av kapitalet det finns det inte en tanke på.
- Men deras kapital skapar ju arbetstillfällen.
- Det är klart att en del av kapitalet skapar arbete men det gör det bara så länge som
investeringen ger lönsamhet. När investeringen blir olönsam då väljer kapitalet att
antingen lägga ner företaget eller flytta företaget till samhällen där lönsamhet uppnås.
En mycket stor del av kapitalet som finns i våra samhällen används också av dessa
ägare till att investeras i olika former av värdepapper, ägarna spekulerar alltså i att deras
kapital skall förränta sig på dessa spelformer. Med dessa fakta för ögonen så menar jag
att även vi lever i en strukturell galenskap.
- Nej det har jag aldrig tänkt på. Kapital som kan komma människorna i vårt samhälle till
del används istället av kapitalägarna i ren spekulation. Ja det verkar ju inte riktigt klokt.
Jag håller med dig, vi tänker inte på denna strukturella orättvisa i vårt eget samhälle.
- Vi inser inte att huvudorsaken till allt elände i vårt samhälle och i alla andra samhällen
beror just på dom strukturella förhållandena mellan människorna i samhället.
Människor, eller rättare sagt män, använder våld mot varann på grund av religiösa,
etniska eller kulturella skillnader. Anser vi detta som logiskt eller ologiskt? Förstår vi
sammanhangen av all denna smörja? Jag menar att det är relativt lätt att förstå dåtidens
strukturella orättvisor när vi ser på dom i ett historiskt perspektiv. Likaså kan vi kanske
förstå abnorma orättvisor som utspelas idag i andra samhällen som människorna i dessa
samhällen inte ser. Förstår du vad jag menar? Insåg människorna i antikens
slavsamhällen att dom levde i en struktur som var djupt orättvis? Förmodligen inte. Men
nu i efterhand, med historiens facit, så har vi lärt oss att inse att så här kan man inte
bygga humana samhällsstrukturer. Inser dagens människor i vårt samhälle att vi lever
våra liv i en struktur som likaledes är djupt orättvis? Förmodligen inte. Men även här
kommer framtiden att bevisa dagens orättvisa på samma sätt som gårdagens orättvisa
har bevisats för oss. Jag menar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att kunna
föreställa sig ens egna tankegångar som ologiska. Förstår du vad jag vill komma?
- Du menar att så som du och jag tänker så skall man egentligen inte tänka om man skall
agera logiskt?
- Ja det är så jag menar. Och vi är omedvetna om att vi agerar ologiskt därför att vi lever
våra liv mitt i strukturen. Vi är lika omedvetna om det ologiska som en gång dåtidens
indianer var när man offrade människor till gudarna, för att ta ett exempel. Vi är lika
omedvetna om det ologiska som när miljarder människor världen över hävdar att gudar
styr över oss, för att ta ett dagsfärskt exempel. Vi är lika omedvetna om det ologiska i att
marknadsförhållandena präglar vårt tänkande, för att ta ytterligare ett dagsfärskt
exempel. Det är först när man står vid sidan om strukturen och får möjligheten att
analysera den, som vi på allvar blir medvetna om dess orättvisa. Därför ser vi heller inte
bristerna i vårt eget tänkande. Vi tror att vi tänker logiskt men i själva verket tänker vi
ologiskt. Det är ju därför våra samhällen ser ut som dom gör. När vi ställer frågan: "hur
skall våra samhällen se ut om dom inte skall fungera så som dom gör idag?" När vi ställer
en sådan fråga så innebär det att vi betraktar våra nuvarande samhällen som naturliga
och normgivande. Eller hur?
- Du menar att allting i våra samhällen, från tanke till handling, fungerar ologiskt.
- Ja visst. Jag menar, bokstavligt talat, att våra strukturer, från tanke till handling,
fungerar ologiskt. Därför menar jag att allting som rör strukturella frågor måste
ifrågasättas, precis allting.
- Men det blir ju i det närmaste ogripbart. Det känns som allting blir som upp och
nedvända världen, i våra samhällen. Det upplevs som rena rama kaoset att tänka i sådana
banor.
- Ta uppdelningen av människor i stater, för att ta ett exempel. Vi utvecklades till
människor på den afrikanska kontinenten. Därifrån spred vi sedan ut oss över världen.
Och det är först nu under den senaste delen av vår historia som vi lever åtskilda genom
olika stater. I dag betraktar vi denna uppdelning som den naturligaste sak i världen. Vi
anser det fullständigt naturligt och riktigt att vi människor omger oss med gränser mot
varandra.
- Ja men det är väl helt logiskt att vi som bor här i landet har en gräns mot dom som är
våra grannar. Tycker du inte det?
- Nej det tycker jag inte. Och för att kunna utveckla mitt svar så måste man analysera hela
"fenomenet" stater. Vi måste förstå hur stater har bildats och varför dom bildas. Och
vem eller vilka bildar stater? I vilket intresse bildas dom?
- Hur bildas då stater?
- Jo stater bildas på grund av att det finns ett intresse av att bilda stater. Och det
avgörande intresset, historiskt sett, är ekonomiska motiv. Ekonomiska motiv som
kopplas till maktbegär. Vi brukar ju säga att det är ekonomin som styr världen, det kan
vi nog hålla med om. Eller hur?
- Vem har då dom ekonomiska motiven? Är det du och jag?
- Nej dom ekonomiska motiven till att bilda stater hade bara en liten grupp människor
möjlighet till. Nämligen den kapitalstarka eliten. Eller som jag brukar säga, maktens män.
Endast dom som hade maktmedlen i sina händer såg till att lägga under sig allt större
landområden. Det handlade om maktbegär när världen delades upp i stater.
- Så vanliga människor hade inget intresse av att bilda stater?
- Nej varför skulle dom ha det? Vanliga människor har alltid varit förlorare i uppdelningen
av stater. Maktbegären hos maktens män har alltid lett till att folken har klämts åt och
fått agera tjänare åt den härskande eliten. Den härskande elitens maktbegär har alltid
medfört att stater har råkat i konflikt med varann, med krig och elände som följd.
- Så det är själva konstruktionen av stater som är felaktig?
- Inte bara felaktig. Konstruktionen av stater är ett strukturellt fel som bygger på att
maktens män skall ha den ekonomiska kontrollen över "sitt" folk. Dessutom leder
konstruktionen till ständiga konflikter mellan stater. Det är, så att säga, inbyggt i den
ologiska strukturen att konflikter mellan stater blir omöjlig att förhindra. Detta bevisas ju
också av historien som är fylld av konflikter.
- Så bara genom att det bildas stater så genererar detta automatiskt konflikter och
motsättningar.
- Helt rätt. Eftersom statsbildningar är en grundläggande del av våra strukturer så är dom
en av dom största orsakerna till varför våra samhällen fungerar så ologiskt.
- Alla är ju så nationalistiska nuförtiden och kan ju inte tänka sig en annan världsordning
än den som existerar just nu. Är denna övertygelse alltså felaktig?
- Ja den är i grunden felaktig. Vi är tillbaka i följande faktum: du tänker så som strukturen
har lärt dig att tänka. Därför kan du inte tänka fritt och objektivt. Förstår du? Du kan, i
stora drag, inte själv påverka ditt tänkande. Ditt tänkande är utformat av den struktur
som du lever i. Därför tänker du ologiskt eftersom vi lever i en ologisk struktur.
- Men om det är så som du säger, att vi tänker och därför agerar ologiskt när det gäller
bland annat stater och i stort sett allt annat, så är jag nyfiken på att höra vilka avgörande
frågor du egentligen menar. Vilka är dom avgörande frågorna som gör våra samhällen så
ologiska?
- Jo den absolut grundläggande frågan som formar våra strukturer så ologiska det är själva
patriarkatet. Alltså att männen genom historien har satt sig själva att dominera över
kvinnan. Detta är själva den grundläggande strukturella frågan för alla samhällen världen
över. Utifrån denna grundläggande motsättning utgår sedan en mängd underliggande
motsättningar. Eftersom den grundläggande motsättningen är olöst så kan heller inte alla
underliggande motsättningar lösas.
- Så du menar att frågan om exempelvis stater inte går att lösa förrän den grundläggande
motsättningen är löst?
- Just det. Stater och staters konflikter med varann går inte att lösa förrän den
grundläggande motsättningen är löst. Det är nämligen så att alla underliggande
motsättningar utgår ifrån huvudmotsättningen. Omvänt så kan man säga att när
huvudmotsättningen blir löst så löser sig alla andra motsättningar.
- Så alla motsättningar av strukturell karaktär förblir olösta så länge som den
grundläggande motsättningen inte är löst. Kan du utveckla det här med underliggande
motsättningar?
- Med underliggande motsättningar i våra strukturer så menar jag motsättningar som har
tillkommit som en följd av det patriarkala förtrycket. Dom stora underliggande
motsättningarna kan man också benämna som dom stora ologiska inslagen i våra
strukturer.
- Och vilka är då dessa?
- Vi har ju nyss nämnt stater, som en stor underliggande motsättning.
- Förutom stater, vilka andra stora ologiska inslag i våra strukturer finns det?
- All ekonomisk orättvisa, varför skall ett fåtal i samhället kunna vältra sig i pengar medan
andra inte har mat för dagen? Religioner av alla de slag har ju ett oerhört inflytande på
massvis med människor, vad betyder detta för vårt tänkande? Etniska konflikter leder allt
som oftast till krig och elände, verkar detta logiskt? Miljöförstöringen har tagit sådana
dimensioner att själva vår existens nu på allvar är hotad, förstår vi denna ologik? Detta är
dom stora underliggande motsättningarna som alla utgår ifrån själva
huvudmotsättningen, nämligen det ojämlika maktförhållandet mellan könen. Jag vill till
och med påstå att om den patriarkala strukturen aldrig skulle ha uppstått så skulle
mänskligheten ha varit förskonad från religioner; stater; ekonomisk orättvisa; krig och
våld; miljöförstöring. Ja maktstrukturer över huvud taget skulle ha varit ett okänt
begrepp. Så helt annorlunda skulle våra samhällen ha kunnat se ut om inte den
patriarkala strukturen hade etablerat sig för tusentals år sedan.
- Men då undrar man vad det var som gick så snett när den patriarkala strukturen började
få fäste hos människans samhällen? Hur kunde den patriarkala strukturen etablera sig?
- Oerhört intressanta frågeställningar som vi kanske aldrig får svaret på. Vi kan idag bara
spekulera i hur våra samhällen utvecklades åt den patriarkala strukturen. Varför kunde
inte den jämlika logiska strukturen bli den ledande strukturen?
- Kan man, till att börja med, dra några slutsatser från ungefär vilken tid i människans
historia som patriarkatet påbörjades?
- Jag har själv aldrig sett någon studie som försöker besvara den här frågeställningen men
personligen så tror jag att vi ungefärligen kan fastställa tidsepoken när patriarkatet
började etablera sig. Historien har ju visat oss att patriarkatet är världsomfattande, det
förekommer överallt runt om på vår jord. Det har också varit så i tusentals år. Vi vet ju
också att människorna inte hade någon kontakt med varann över kontinenterna, för
tusentals år sedan. Således hade indianerna i Amerika ingen kontakt med människorna
på den afrikanska kontinenten. För många tusen år sedan fanns heller inga "vardagliga"
kontakter mellan människorna i Europa och Asien. Men det besynnerliga är att alla dessa
samhällen ändå hade en patriarkal struktur gemensamt.
- Hur kan det komma sig?
- Jo enligt min mening så finns det endast ett svar på denna frågeställning. Svaret är att
patriarkatet etablerades redan på den afrikanska kontinenten innan människan påbörjade
sin utvandring därifrån. Om den teorin stämmer så innebär det att patriarkatet är minst
hundra tusen år gammalt. Människan tog alltså med sig den patriarkala strukturen när
hon började sin utvandring från Afrika. Så måste spridningen av patriarkatet ha gått till
och så gammal är alltså denna struktur.
- Så patriarkatet har en så lång historia?
- Ja det måste vara den riktiga förklaringen till varför denna struktur har blivit så
dominerande världen över. Strukturen formades för över hundra tusen år sedan på den
afrikanska savannen.
- Men hur kunde den uppstå? Eftersom vi ju påstår att den strider mot all mänsklig logik
och jämlikhet. Hur och varför uppstod den?
- Eftersom vi påstår att vi kan besvara frågan när den uppstod så återstår frågorna, hur och
varför den uppstod? Och dessa frågor är inte lika enkla. Varför uppstod det synnerligen
ojämlika patriarkatet? Varför uppstod en struktur som gagnade männen på bekostnad av
kvinnorna? Det blir naturligtvis spekulationer men dom närliggande svaren är ju att dom
ledande männen i gruppen eller stammen börjar missbruka sin ställning. Dom ledande
männen börjar skaffa sig privilegier som dom övriga stammedlemmarna inte får
möjligheten att ta del av. När väl denna process blir etablerad så accelererar detta
ojämlika strukturförhållande. Men observera att denna åsikt är min och den är inte på
något sätt bevisad. Tron på övernaturliga krafter i naturen etablerar sig tidigt i
människans historia. Denna ologiska uppfattning om livet och miljön sätter stark prägel
på människornas förhållanden till varann. Detta synsätt måste vara en starkt bidragande
orsak till uppkomsten av en hierarkisk struktur. Till skillnad från övriga djur så har
människan den speciella egenskapen att hon kan utnyttja sin hjärna till att ta beslut som
hon är ensam om i djurvärlden. Människan ges därför möjligheten att påverka sig själv
och sin omgivning om hur livet skall levas. Just denna möjlighet är av avgörande
betydelse när dom ledande stammedlemmarna tar beslut som gagnar dom själva.
- Så patriarkatet formades av ledande manliga gruppmedlemmar i rent egoistiska syften?
- Ja ungefär så borde patriarkatet ha utvecklats för mycket, mycket länge sedan. Och när en
struktur är etablerad så blir den, nära nog, omöjlig att förändra. I stället så växer sig
strukturen än mer åt det håll som den från början formades.
- Du menar att från början så framträdde patriarkatet som en relativt svag, men ändå
ledande kraft i strukturen. För att eftersom utvecklas med full kraft till en enorm
allenarådande strukturell kraft.
- Ja det är ju precis så som historien visar sig för oss. Patriarkatet växer sig starkare och
starkare. Strukturen blir alltmer ologisk och därmed ojämlik och orättvis.
- Kan du beskriva med några historiska exempel?
- Tänk dig för ett antal tusentals år sedan när dom egyptiska faraonerna börjar sin härskar
era. Den dåvarande patriarkala strukturen har som vi ser utvecklats till rena rama
dårskapen. Hierarki, religion och ekonomisk makt har bokstavligen skapat mänskliga
gudar som står över allt och alla. Tänk dig vilken avgrundsideologi som har utvecklats
från den logiska jämlikheten som människan härstammar ifrån. Se på dom ständigt
återkommande krigen mellan dom patriarkala statsbildningarna, för att ta ett annat
exempel. Dessa våldsamma konflikter har blivit inbyggda i själva den patriarkala
strukturen och blir på så vis, i praktiken, omöjliga att förhindra. Här ser du åter igen vad
denna orättvisa struktur ställer till med. Exemplen kan göras hur många som helst. Hela
vår historia är ju ett skådespel av hur maktens män tyranniserar och våldför sig på
vanliga människor. Patriarkatet har utvecklat sig till en fullfjädrad maktkoloss vars
ideologi går ut på att maktens män skapar sig ännu mera makt på befolkningens
bekostnad.
- Så frågan om hur patriarkatet bildades skulle då kunna besvaras med att ledande manliga
gruppmedlemmar - stamledare - började missbruka sin ledande roll inom gruppen.
- Ja jag tror att vi kan utgå ifrån att anta att det borde ha gått till på ungefär det viset. Och
varför utvecklades då patriarkatet? Jo det utvecklades därför att dom ledande
gruppmedlemmarna kunde skaffa sig avgörande fördelar gentemot övriga medlemmar
i gruppen. Det var alltså rent egoistiska syften som styrde upp strukturen till ett
hierarkiskt patriarkat. Och när väl patriarkatet etablerade sig så fanns ingen motkraft i
världen som kunde stoppa dess framfart. Patriarkatet utvecklas hela tiden till att bli allt
mer sofistikerat och i dagens samhällen är det så involverat i allt som vi företar oss så vi
reflekterar inte över det.
- Så du menar att patriarkatet från förr var enklare att identifiera?
- Helt klart. När vi betraktar det historiska förloppet så ser vi tydligt hur den patriarkala
strukturen på ett enkelt och klart sätt styr våra samhällen.
- Du måste visa med exempel hur du menar.
- Vi behöver bara gå ett antal generationer tillbaka i tiden. Studera fotografier som är tagna
när viktiga affärsuppgörelser tas och studera på samma sätt foton från betydelsefulla
politiska avtal. Vilka syns på fotona? Jo bara män, inte en enda kvinna finns på dessa
fotografier och skulle någon kvinna komma med på ett foto så begränsas hennes roll till
att vara en uppasserska åt männen. Dessa bildbevis visar oss sanningen om patriarkatet,
eller hur? Det är männen som styr och ställer och det är det hierarkiska mansväldet som
gäller.
- Exemplet med gamla foton stämmer faktiskt men man funderar inte så mycket över att
det bara är män som man ser. Det är först när du nu nämner det som detta faktum slår en.
- Nej det är som du säger, man funderar inte över att det är som det är. Man noterar att det
förhåller sig så utan att fundera över om strukturen är ologisk, eller inte. Och det är just
detta tänkande som vi ännu tydligare tar med oss när vi betraktar den dagliga strukturen,
som vi lever med.
- Okey vi vet att patriarkatet utvecklades för mycket, mycket länge sedan. Men vilka krafter
var det som fick dom makthavande männen att så skoningslöst bekämpa andra
människor? Det kanske är förståeligt att se hur dom ledande gruppmedlemmarna skaffade
sig privilegier av rent egoistiska syften. Men att utifrån dessa handlingar utvecklas till
bestialiska våldsverkare verkar oförståeligt, eller hur?
- Ja det är intressant att försöka finna orsakerna till varför den mänskliga historien har
utvecklats till att vara så fruktansvärt våldsam. Men när det väl började gå snett då
accelererade denna process. Jag menar att när väl patriarkatet börjar ta form då kan det
gå undan.
- Varför?
- Jo när tänkandet börjar vänja sig vid den ologiska strukturen så skapas ytterligare
anledningar som förstärker denna struktur. Vad är det då för anledningar som jag avser?
Till att börja med så innebär ju patriarkatet att kvinnan värderas lägre än mannen. Detta
grundläggande synsätt blir ju då huvudanledningen till etablerandet av den strukturella
orättvisan. I denna struktur skapas också tron på övernaturliga krafter som härskar över
människan. Långt senare benämner vi denna tro för det religiösa tänkandet. Det religiösa
tänkandet med alla sina filosofiska förgreningar blir ett mycket starkt instrument som
förstärker den patriarkala strukturen. Synen på ägandet blir ett ännu starkare instrument
som gagnar den orättvisa strukturen. Men om vi till att börja med skall hålla oss till det
religiösa tänkandet så utvecklas vårt tänkande så abnormt att det till och med lyckades
etablera en, som vi sade, övernaturlig tro på livet och naturen. Ett så till den grad ologiskt
tänkande att människan fråntogs allt sunt förnuft. Den patriarkala strukturen tog nu ett
järngrepp om människorna i och med att det religiösa tänkandet etablerade sig. Maktens
män hade nu inte bara det fysiska våldet att tillgå för att förtrycka folken. Man hade nu
också skaffat sig en teoretisk överbyggnad på strukturen, nämligen religionen. Med
religionens hjälp kunde man nu bokstavligen hävda att statusen mellan människor var
olika och framför allt hävda statusskillnaden mellan könen.
- Så i och med att den teoretiska överbyggnaden alltså religionen etablerades så förstärktes
det patriarkala förtrycket.
- Helt riktigt. Tidigare kunde patriarkatet bara fungera med hjälp av en våldsapparat som
upprätthöll makten åt ett fåtal maktgalna män. När det religiösa tänkandet etablerades
så blev därmed förtrycket dubbelt. Maktens män hade dels den fysiska våldsapparaten
att tillgå och dels det intellektuella förtrycket, i form av religionen. Sedan får vi inte
glömma den ekonomiska makten, som vi har nämnt. Maktens män drog tidigt upp
spelreglerna på det vi benämner, marknaden.
- Jag tänker på statusskillnaden mellan människor. Tittar man tillbaka på det historiska
förloppet så ser man tydligt att det är statusskillnader på människa och människa. Och
man ser, som du säger, statusskillnaden mellan man och kvinna. Så du menar att
förklaringen till all denna orättvisa och ojämlikhet finns att söka i den patriarkala
strukturen?
- Så är det och det är den här strukturen som generation efter generation ärver vidare. Som
du ser så har det gått så långt att vi betraktar strukturen som, mer eller mindre, normal.
Även om vi själva inte är religiösa så reflekterar vi inte speciellt mycket över att andra är
troende, som det så fint heter. Det är väl deras sak resonerar vi. Vi ser det som självklart
att vår värld är indelad i stater. Det har blivit helt naturligt för oss att vi människor lever
inom gränser som avskiljer oss från varann. Många av oss är noga med att hävda sin
etniska, kulturella och religiösa tillhörighet. Som vi känner till så är det oräkneliga
besinningslösa konflikter som har sitt ursprung i dessa tillhörigheter. Och vad skall vi
säga om det ständigt aktuella fenomenet, jakten på pengar? Detta synnerligen intressanta
fenomen som naturligtvis också härrör från den patriarkala utvecklingen. Jakten på
pengar får oss att göra precis vad som helst. Ingenting får stå i vägen i den här jakten, inte
ens livet är värt någonting.
- Ja det är sant, jakten på pengar är någonting som vi alla har gemensamt. Oberoende av
religiös tillhörighet eller annan övertygelse så verkar det som om vi människor har
någonting gemensamt - nämligen jakten på pengar. Hur förklaras detta fenomen?
- Förklaringen är nog inte så svår ändå. Vi vet ju att alla våra samhällen, runt om på vår
jord, är patriarkala och svaret på frågan är just att jakten på pengar beror på att vi lever i
patriarkala samhällen. Våra samhällen är ju strukturellt uppbyggda på det viset att det är
fritt fram för var och en att försöka lägga beslag på så mycket som möjligt av den
kapitalkaka som finns i våra samhällen. När det fungerar så då förstår du att det är ett fåtal
som kan komma över stora bitar medan en majoritet bara kommer över småbitar och
många kommer inte över ens några smulor. Denna jakt på pengar är alltså universell. Det
visar också att religiös eller annan övernaturlig övertygelse saknar betydelse i
sammanhanget. Jakten på pengar tar ingen hänsyn till olika former av trosinriktning.
Denna jakt utövas, mer eller mindre, hänsynslöst av oss alla. Man kan därför säga att
jakten på pengar fungerar som en överbyggnad i våra patriarkala strukturer.
- Om jag förstår dig rätt så menar du att jakten på pengar skulle försvinna i samhällen som
inte är patriarkala.
- Ja det är så jag menar.
- Men då är min fråga. Måste inte pengar finnas?
- Jovisst pengar måste finnas. För pengar är ju ett betalningsmedel för varor och tjänster.
Pengar har ju kommit till för att underlätta förmedlingen av affärer. Men det är när denna
unika metod att förmedla varor och tjänster börjar missbrukas som konflikter uppstår.
Varför skall ett fåtal människor äga i stort sett allt kapital på marknaden och därmed i
samhället? Jag menar att kapitalet missbrukas, det gagnar ett fåtal inte alla människor i
våra samhällen. Märker du att vi hela tiden kommer tillbaka till den här avgörande
frågeställningen?
- Ja i och för sig så verkar det ju lite knepigt att ett fåtal människor, då främst män, äger i
stort sett hela marknaden. Det håller jag med om. Men ändå verkar det så obegripligt om
marknaden skulle fungera på ett annat sätt, än vad den gör idag. Är det ologiskt att vi är
så fokuserade på att jaga pengar, som vi är idag?
- Ja det är ologiskt eftersom det skapar ett fåtal vinnare och en mängd förlorare. Just detta
förhållande är ologiskt. Men ser man utifrån den orättvisa strukturen som vi lever i så kan
man vända på saken och därmed säga att det är fullständigt logiskt att det ser ut som det
gör på marknaden. Det är naturligtvis helt normalt och naturligt med en marknad. Den
måste finnas för att våra samhällen skall utvecklas. Men jag upprepar, det ologiska
inträffar när ett fåtal män skaffar sig förmåner, makt och pengar, på folkens bekostnad.
Det är detta förhållande som är ologiskt. Vi alla ingår i marknaden men det är synnerligen
orättvist när ett fåtal män dikterar villkoren på marknaden.
- Om jag förstår dig rätt så menar du att dom stora ologiska problemen för människor
består av; ojämlikheten mellan könen; ägandeförhållandet på marknaden; religioner och
övernaturligt tänkande; alla slag av maktförhållanden; miljöförstöringen.
- Så är det. Och av dessa stora frågor så finns en grundläggande motsättning som
övergriper allting annat. Det är, som jag påpekar allt som oftast, det ojämlika förhållandet
mellan kvinna och man. All denna ologik sätter sina oundvikliga spår i vårt tänkande. Vi
tänker så som strukturen har lärt oss att tänka.
- Du menar att det du och jag sitter och tänker och pratar om skulle vi inte fundera över om
vi levde i en jämlik struktur?
- Exakt, det låter naturligtvis underligt men så är det.
- Kan du utveckla det här?
- Först vill jag säga att dom stora frågorna som rör våra liv i samhället har vi själva små
möjligheter att påverka. Dom frågorna behandlas, som vi nyss har talat om, av maktens
män. Men jag menar ändå att vårt vardagstänkande och vårt eget agerande formas av
strukturen. Vi pratar och vi beter oss så som strukturen fungerar. Vi tillhör strukturen, vi
är en del av den, det är vi som är strukturen. Därför så skulle vi tänka och agera på ett helt
annat sätt om strukturen vore annorlunda. Eller med andra ord, vi skulle beté oss på ett
helt annat sätt om vi tänkte annorlunda. Vi tänker och fungerar ologiskt i vårt umgänge
med varann. Det är därför våra samhällen ser ut som dom gör.
- Men detta betyder ju att hela vårt sätt att vara och tänka måste ifrågasättas. Så fort man
öppnar munnen för att kommunicera så innebär det att kommunikationen, med stor
sannolikhet, är ologisk. Man skulle alltså förneka sina egna tänkanden och göranden. Man
skulle förneka sin egen person, eller hur?
- Ja det kan man säga. Men man förnekar knappast sitt eget tänkande. Det är väl istället så
att man vill framhäva sitt eget tänkande som normalt och därmed normgivande. Jag
påstår ju att vi inte själva är medvetna om vår orättvisa struktur och därmed är vi inte
heller medvetna om våra egna ologiska handlingar. Vi tror att vi tänker och agerar rätt
även när detta får till följd att människor i vår närhet far illa av vårt agerande.
- Hur då?
- Jag återkommer igen till den fruktansvärda behandlingen av flickor i stora delar av
Afrika. Flickans föräldrar ser det som den naturligaste sak i världen att deras dotter skall
könsstympas. Dom tror att dom tänker och agerar riktigt när dom låter sin lilla dotter
genomgå den här tortyren. Du har väl hört talas om så kallade hedersmord? Unga kvinnor
avrättas av sina egna närmaste, inom familjen. Familjens överhuvud menar att kvinnan
har vannärat familjen på ett eller annat sätt, därför måste hon avrättas. Familjens
överhuvud är övertygad om att man gör helt rätt och är därmed totalt omedveten om
sina egna ologiska handlingar. Hur fungerar du och jag i vårt eget samhälle? Jo när vi
säger nedlåtande ord om kvinnor då upphöjer vi oss själva som om vi män skulle vara
det bättre könet, förstår du? Även här tror vi att vi tänker rätt. Och så var det ju det här
med tänkandet om staten. Vi tror att vi tänker normalt och riktigt när vi menar att
människor skall tillhöra en speciell stat och att denna stat, även vår egen, skall vara
avskuren med gränser. Vi tänker så här därför att vi lever våra liv i "vår egen" struktur.
- Okey. Du nämnde tidigare om vårt ständiga fokuserande på pengar, här i livet. Som om
det skulle vara drivfjädern för oss. Kan du utveckla den här frågan?
- Vad är drivfjädern med livet? Vad är meningen med livet? Varför ställer man dessa
frågor? Jo man ställer en fråga när man börjar tvivla på frågans självklara svar. Frågornas
självklara svar är ju att man lever för att känna harmoni och glädje med livet.
- Javisst det är ju ett självklart svar.
- Ja men är det så självklart? Glädjen och harmonin i våra liv, finns den? Vad går livet ut på
för oss så som vi lever våra liv idag? Jo livet går ut på att få in pengar för att överleva.
Eller åtminstone få in så mycket pengar att livet blir drägligare att leva. Så ser vardagen
ut för den absoluta majoriteten av mänskligheten, att få ihop pengar så att man kan
överleva. Vad är det för liv? Hur kan det ha blivit på det viset? Hur kan det ha spårat ur så
fullständigt från det logiska svaret på frågan? Jo svaret är naturligtvis att det har uppstått
orättvisa förhållanden mellan människorna i våra samhällen, att vi lever våra liv i en
strukturell orättvisa. Människor utnyttjar andra människor för att själva få det bättre.
Detta agerande leder oundvikligen till att några få får det bättre medan dom flesta får det
sämre.
- Frågan om meningen med livet är tydligen inte så enkel att besvara. Du menar att frågor
som man ställer är beroende av vilken struktur som man lever i.
- Såväl frågor och svar hänger intimt samman med själva strukturen. Till exempel så ställer
vi i vårt samhälle helt andra frågor och vi ger också helt andra svar än vad människorna
på andra sidan jorden ger. Svaren på samma frågor skulle också skilja sig åt. Logiskt sett
så borde en fråga leda till samma svar oberoende av var vi lever. Men eftersom den inte
gör det så innebär det att det förväntade logiska svaret, på sätt och vis, bevisar att vi
lever i ologiska samhällen. Hänger du med?
- Kan du ta några exempel?
- Ja vi kan ta den alltigenom grundläggande och viktigaste frågeställningen för alla
samhällen. Det är den frågeställningen som är grundorsaken till att våra strukturer
fungerar orättvist. Och den är: varför råder ojämlikhet mellan könen i våra strukturer?
Svaren på denna enkla frågeställning skiljer sig, som vi vet, beroende på var vi lever
någonstans. I flertalet samhällen skulle man överhuvud taget aldrig komma på att ställa
frågan. I dessa samhällen är könsdiskrimineringen så stor att den inte ens kan
medvetandegöras för människorna. Därför blir en sådan frågeställning helt ogripbar. När
du exempelvis iaktar en politisk manifestation, i den så kallade tredje världen, så ser du i
i princip enbart män. Inte en enda kvinna syns i denna manifestation. Du ställer frågan till
dig själv: varför är det så? Jo det är så därför att det är männen som styr och ställer i det
här landet. Kvinnorna har liksom inte någon anledning att vara med på "männens
manifestation". För övrigt så är dom nog i praktiken helt utestängda från att få deltaga i
"männens manifestation". Skulle alltså frågeställningen om ojämlikhet ställas till
kvinnorna och männen i det här landet så skulle dom säkert vara helt oförstående till
frågan. Svaren skulle säkert bli att både männen och kvinnorna helt enkelt skulle anse att
det är en självklarhet att det är männen som är ute och manifesterar medan kvinnan är
hemma med barnen. Det är som den naturligaste sak i världen att det fungerar så. En
kvinna eller man, från det här landet, skulle alltså överhuvud taget aldrig komma på att
ställa en sådan fråga. Vi ser därför att frågor och svar är helt avhängiga av var
någonstans vi lever.
- Det du och jag betraktar som en ren självklarhet kan andra betrakta som en omöjlighet.
- Javisst. Att människor, oberoende av kön, skall kunna umgås och gemensamt deltaga i
olika former av manifestationer eller sammankomster ser du och jag som en självklarhet.
Men i många andra samhällen är detta en omöjlighet. För övrigt så var gemensamma
politiska manifestationer också en omöjlighet hos oss för ett antal generationer sedan.
Det var ju inte så där alltför lång tid sedan som kvinnor inte hade rösträtt. Således visar
detta att det som vi anser vara naturligt betraktas som onaturligt hos andra. Just att det
förhåller sig så anser jag bevisar vilka ologiska samhällen som vi lever i. Men vi behöver
inte gå utanför vårt eget samhälle för att vi skall kunna bevisa det ologiska.
- Låt höra.
- Tillbaka till pengarnas värld igen. Vi vet att människor i vårt samhälle tjänar miljoner, ja
miljarder, på ren spekulation. Vi vet också att massvis med människor bara har råd till
det nödvändigaste trots att dom nästan jobbar ihjäl sig. Så är det. Vi vet att det fungerar
så. Men det är just ingenting vi går och grubblar på. Det bara är så. Det är ingenting som
vi funderar över. Här ser vi att denna fruktansvärda ologik finns mitt i samhället som du
och jag lever i. På tal om hur vi ser på människors tänkande i andra samhällen: jag fick
höra en träffande fråga från en man från ett urbefolkningssamhälle. Han ställde frågan:
hur kan ni, alltså du och jag, arbeta åt någon som bestämmer över er? Han har ju
naturligtvis helt rätt i sin iaktagelse: du och jag lever i ett ologiskt samhälle. Därmed så
påstår jag att vi har kommit fram till att det ologiska styr och ställer med oss i allt
väsentligt. Vilket bör bevisas av att världen ser ut som den gör.
- Men jag undrar, måste allting fungera logiskt? Och hur vet vi vad som är logiskt respektive
ologiskt? Går det att finna någon logik i vårt tänkande eller är allting nattsvart?
- Naturligtvis så är det logiskt att vi har ambitionen i vårt tänkande att vi exempelvis skall
utbilda oss; att vi skall utveckla våra kunskaper till att förbättra våra liv, med allt vad det
innebär. Det är logiskt att vi har den här ambitionen. Det är logiskt att vi inombords vill
göra allt vi kan för att våra barn skall kunna utvecklas till harmoniska individer i våra
samhällen. Att vi har denna inre drivkraft inom oss är en synnerligen logisk egenskap. Vi
vill väl men vi ser ofta inte den logiska vägen framåt. Vi är ju en del av strukturen och
som sådana så blir ju våra barn därefter.
- Så allting är alltså inte nattsvart?
- Nej inom oss alla så föds vi med ambitionen att vi skall utveckla oss och därmed utveckla
våra samhällen. Denna inre drivkraft är så grundläggande logisk som den kan bli. Och
eftersom vi nu kan påstå att vi känner till krafterna som bryter ner oss till ologiskt
tänkande individer, så borde det finnas stora möjligheter till att våra strukturer utvecklas
åt det logiska hållet.
- Den stora frågan blir ju då, hur skall vi gå till väga för att förändra våra strukturer? Hur
skall vi förändra vårt tänkande?
- Ja när vi har blivit medvetna om den ologiska strukturen och om vårt ologiska tänkande
så borde det underlätta kunskapen om hur vi skall gå tillväga för att förändra våra
strukturer. Det grundläggande i allt förändringsarbete är att medvetandegöra problemet.
Vi måste medvetandegöras om den ologiska strukturen som vi lever i. Såväl gammal som
ung måste göras medveten om samhällenas orättvisa strukturer. Detta synsätt står ju
helt i kontrast mot det nuvarande synsättet hur människan i samhället medvetandegörs
om sitt eget samhälles struktur.
- Hur då menar du?
- Jo idag så ingår det, så att säga, i själva strukturen att vi formas till accepterande
individer gentemot samhället. Med accepterande individer menar jag att vi formas redan
i mycket unga år att betrakta strukturen, vi lever i, som fullständigt normal. Vi blir, som
vi har beskrivit, ett med strukturen. Raka motsatsen innebär ju att vi skall
medvetandegöras om strukturens ologik. Från synen på att samhället fungerar normalt
och riktigt så skall vi göras medvetna om att samhället fungerar osunt och felaktigt.
- Vi skall alltså ges en diametralt motsatt uppfattning om samhällsstrukturen?
- Javisst, låt mig försöka förklara mitt resonemang på följande sätt. Föreställ dig den lilla
flickans liv när hon växer upp mitt i ett extremt religiöst samhälle. Här får hon omgående
lära sig att pojkar är mer värda än flickor. Hon fråntas till och med rätten att bestämma
över sin egen kropp. För henne finns inga rättigheter, bara skyldigheter. Hon uppfostras
till att bli en tjänarinna åt mannen. Vad säger vi som står vid sidan om och betraktar
sådana samhällen? Jo vi säger naturligtvis att sådana samhällen fungerar högst orättvist
för kvinnor. Vi skulle vilja att dessa samhällen genomgick en förändring så att kvinnan
betraktades som en jämlike till mannen. Eller hur? Vi anser ju, med rätta att dessa
samhällen fungerar fullständigt ologiskt. Om vi bara kunde så skulle vi vilja tala om för
människorna, i dessa samhällen, att dom lever i en ologisk struktur. Och att dom
följaktligen tänker ologiskt. I vårt eget samhälle har vi lärt oss att ett fåtal människor kan
göra sig stenrika på grund av den rådande marknadsstrukturen samtidigt finns det en
massa människor som inte kommer upp i en dräglig levnadsstandard. Vårt samhälle
fungerar så, precis som alla andra samhällen. Men att det fungerar på detta vis är lika
ologiskt och naturligtvis osunt. Det betyder att även här i vårt eget samhälle så måste vi
bli medvetna om strukturens orättvisa. Det är det jag menar med att människorna i
samhället måste medvetandegöras om den ologiska strukturen som dom lever i.
- Så svaret på frågan hur vi skall förändra vårt tänkande det blir att vi alla måste
medvetandegöras om den ologiska strukturen som vi lever i?
- Helt rätt. Den grundläggande förändringen i ett samhälle är när människorna
medvetandegörs om den ologiska strukturen som dom lever under. När väl detta
medvetande börjar etableras så får samhället den bästa förutsättningen till att förändras.
Processen att förändra samhällsstrukturen startas genom att människorna i samhället
medvetandegörs om dess ologik.
- Men då undrar jag, vem i det ovan beskrivna starkt religiösa samhället vågar kritisera
dess struktur?
- Just det, det är inte så enkelt som det låter. I våra osunda strukturer så handlar det mesta
om makt. Inte bara i starkt religiösa samhällen är den patriarkala makten ett näst intill
ogenomträngligt hinder. Även hos oss är den patriarkala strukturen mycket svår att
bryta igenom. Dom som sitter på makten har ju alla maktmedel i sin hand för att sätta
stopp för all kritik mot den rådande strukturen. I många samhällen är det dödsdom mot
dom som eventuellt vågar kritisera strukturen. Hur som helst så är vi relativt medvetna
om det osunda i andra samhällens strukturer, men vi har mycket svårt att kunna se vårt
eget samhälles osunda struktur. Och vi kan ju knappast förvänta oss att maktens män i
vårt eget samhälle skall förkunna strukturens ologik. Utan vi måste själva göra oss
medvetna om vår egen strukturs ologik.
- Det innebär ju att barnen aldrig får lära sig strukturens ologik i skolan.
- Nej det har du rätt i. Våra samhällens etablerade institutioner, där skolan är en av många,
kan ju knappast predika det egna samhällets oförmåga att förstå den orättvisa strukturen
som råder. Därför så får våra barn lära sig, dels i det praktiska livet och i deras skolmiljö,
att livet, som det nu ser ut i samhället, är det liv som dom själva skall leva i vuxen ålder.
Vi förstår ju av denna anledning att det blir oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att
förändra våra strukturer. Hela samhället med alla dess etablerade institutioner är ju, så
att säga, ansvarigt för att samhället rullar på som det alltid har gjort. Att dessa, maktens
instrument, skulle dödförklara sitt eget samhälle blir en omöjlighet. Men vi har ändå
inget val. Våra orättvisa samhällsstrukturer måste medvetandegöras annars så leder det
till vår egen undergång.
- Jasså är det så allvarligt?
- Betrakta klimatfrågan som den ser ut idag. På grund av dom extrema miljöföroreningarna
runt om i världen så har klimatexperter kommit fram till att mänskligheten nu är
allvarligt hotad. Redan idag drabbas miljoner människor av det förändrade klimatet och
det kommer att bli ännu värre framöver. Om ingenting görs åt den globala
miljöförstöringen så har tiden runnit ifrån oss.
- Och detta har med våra samhällsstrukturer att göra?
- Ja i allra högsta grad. Det är maktens män som har försatt oss i denna situation och det är
maktens män som fortsättningsvis smutsar ner miljön för oss alla. Därför så ser det
mycket dystert ut inför framtiden. Som jag hela tiden återkommer till så är den högsta
prioriteringen för dom stora kapitalägarna att få det egna kapitalet att förränta sig, allt
annat får en underordnad betydelse. Således innebär det en låg prioritering att investera
kapital i miljövänliga projekt. Det är liksom inbyggt i strukturen att kapitalet enbart ser
kortsiktigt på sitt agerande. Utgifter för att långsiktigt arbeta för våra samhällens bästa
strider mot allt det som maktens män hitills har arbetat med under människans historia.
Så varför skulle kapitalets ägare, alltså våra samhällens verkliga makthavare ändra sig
just nu? Det är av denna anledning som det måste till en rättvis och därmed jämlik
samhällsstruktur.
- Men du, när det gäller klimatfrågan så måste världens länder, enligt dig, agera nu. Man
måste alltså agera innan strukturen förändras, hur skall det gå till?
- Ja det kan man verkligen fråga sig om det är möjligt. Klimatfrågan har blivit ett akut
problem, det är så bråttom och vi har, så att säga, inte tid att vänta på att dom
strukturella frågorna skall få en lösning. Politiker världen över skall alltså förmås att gå
emot kapitalets kortsiktiga ekonomiska motiv. Vem tror att ett sådant agerande kan
genomföras i praktiken? Hur skall det i praktiken vara möjligt att stoppa kapitalet, som ju
är våra samhällens verkliga makthavare, från att fortsätta med att släppa ut alltför höga
doser av miljöfarligt avfall? Globalt sett så kommer inte detta att kunna lösas.
- Då är det bara att invänta katastrofen då?
- Klimatkatastrofen är redan här, miljoner människor drabbas dagligen. Men dessa är ju
fattiga och har därför inget värde i kapitalets ögon. Annat blir det om dom stora
ekonomiska centra hamnar i katastrofens nålsöga, då kommer paniken att sprida sig
snabbt. Först då kan möjligtvis verkliga åtgärder sättas in för att möta klimatkatastrofen.
- Så du ser ingen lösning på den här akuta frågan?
- Nej i praktiken så kommer ingenting avgörande att hända nu. Och det främsta skälet till
detta är att ingen verkar förstå vad grundorsaken är till att klimatkatastrofen har
uppstått. När vi förstår orsaken till den då har vi också möjligheten att bekämpa den på
ett riktigt sätt. Men att politikerna skulle förneka sina egna samhällens strukturer är ju,
som jag har sagt tidigare, en orimlighet. Man kan säga att våra politiska makthavare har
bundit fast sig själva och tyvärr så kan dom inte ta sig ur den här knuten av egen kraft.
- Och att dom verkliga maktmänniskorna i våra samhällen, alltså dom stora kapitalägarna,
skulle förstå problematiken är helt uteslutet?
- Ja visst. Det är ju att begära att dom skall gå emot sitt eget tänkande. Däremot tycker jag
det är förvånande att ingen, så att säga, oberoende verkar komma fram till slutsatsen att
allt elände, alltså inte bara klimatkatastrofen, beror på den strukturella orättvisan i våra
samhällen. Alla här så ser vi ju att livet ser ut så här i våra samhällen. Men det verkar som
om ingen kommer sig för att ställa frågan, varför ser livet ut så här? Förbiser skribenter,
författare och så kallade samhällsvetare medvetet att ställa den här frågan eller är man
rent av omedveten om att frågeställningen kan ställas? Är man omedveten om att våra
samhällsstrukturer kan se annorlunda ut?
- Vi är tillbaka i den här frågan som vi har talat om tidigare.
- Ja jag är medveten om det. Men frågan måste komma upp hela tiden. När vi nu har talat
om klimatkatastrofen så verkar ju alla enade om att nu är tiden inne för att
ta itu med samhällenas miljöfarliga utsläpp. Nu skall vi sätta upp regler för hur mycket
som får släppas ut, säger man. Men det går inte att sätta upp regler om man inte först
tar reda på varför miljöproblemen har uppstått. Problem går inte att lösa om man inte
först tar reda på orsaken till problemet. Vad hjälper det att sätta upp regler och mål om
kapitalet kan ta sig förbi dessa regler och mål? Kapitalet tar ju sig alltid förbi dessa
hinder, det är ju bevisat många gånger om. Nej jag tror mer och mer på att så kallade
samhällsvetare och andra så kallade experter är omedvetna om det faktum att det är våra
strukturer som är grundorsaken till allt elände som vi tvingas leva under.
- Jag måste ställa frågan igen. Är det helt meningslöst att världens politiker försöker nå
fram till en gemensam lösning i klimatfrågan?
- Nej, naturligtvis så är det bra att så många som möjligt inser att någonting måste göras
nu. Men tänk själv, hur skall staternas politiker kunna påtvinga våra samhällens verkliga
makthavare att dra ner på miljöutsläppen? Kapitalets ägare har inget intresse av att dra
på sig en massa utgifter som dom inte får någon ekonomisk kompensation för. Sedan skall
vi veta att allt det ologiska och orättvisa som patriarkatet har ställt till med under
årtusendenas lopp nu verkligen kommer upp i dagsljuset.
- Vad menar du med, kommer upp i dagsljuset?
- Jo jag menar att vår ologiska struktur har fått härja fritt i tusentals år och det medför att
vi nu ser följderna av denna ologik i form av klimatförändringar som nu kan hota hela
mänskligheten. Det är naivt att tro att världens politiker skall kunna lösa den här krisen
när dom inte ens ser den strukturella orsaken till det hela. Och som jag nämnt tidigare så
har vår historiskt ologiska struktur satt sina spår i själva vårt sätt att tänka.
- Jo jag vet att du hela tiden återkommer till det här med tänkandet. Är det någonting
ytterligare som du vill ha sagt?
- Ja det slår mig att experter inom alla möjliga områden när det gäller mänskliga kontakter,
allt från det historiska perspektivet, över ekonomiska förhållanden till sociala
förhållanden sällan eller aldrig formulerar frågan varför och vad beror det på. Varför och
vad beror det på att världen ser ut som den gör? Varför och vad beror det på att vi lever
i samhällen som fungerar så orättvist? Varför och vad beror det på att kvinnor och män,
världen över, lever under så ojämlika förhållanden? Varför och vad beror det på att
några förhållandevis få kapitalstarka män bestämmer villkoren för alla människor i våra
samhällen? Ja man kan ställa hur många frågor som helst om varför och vad beror det på.
Det som förvånar mig är att ingen ställer dessa frågor och därför är det heller ingen som
tränger ner på djupet för att söka svaren.
- Som jag brukar säga, kan du ge mig exempel?
- Så kallade sakkunniga beskriver en konflikt mellan, låt oss säga, två stater på ett oftast
utförligt sätt. Man försöker sätta sig in i bägge staternas argumentering och utifrån dessa
argument finna en orsak till konflikten. Konflikten sägs därför bero på omtvistade
gränsområden; etniska konflikter; ekonomiska konflikter; religiösa konflikter. För att nu
nämna några tänkbara konfliktorsaker så som dom så kallade sakkunniga skulle uttrycka
sig. Men jag menar att man måste söka djupare för att finna dom grundläggande
orsakerna till att konflikter uppstår. Och varför måste man söka djupare? Jo helt enkelt
därför att konflikter mellan stater, som i exemplet ovan, har för vana att upprepas och
åter upprepas. Vilket naturligtvis beror på att det grundläggande problemet inte har
blottlagts. Och som sagt inte heller dom så kallade sakkunniga inom området har lyckats
gå till botten med konfliktens grundproblem. Ingen verkar alltså förstå grundproblemet
och det är just denna brist på förståelse som jag blir förvånad över.
- Drar du någon slutsats av denna brist på förståelse?
- Ja jag drar faktiskt slutsatsen att inte ens den så kallade expertisen är medveten om dom
grundläggande orsakerna till varför det uppstår konflikter inom och mellan samhällen.
Själva orsaken till konflikten är inte, som man kan tro, till exempel omtvistade
gränsområden eller en etnisk konflikt. Skall man söka grundorsaken till konflikter måste
man gå på djupet i orsakskedjan.
- Och var hamnar man då?
- Jo då hamnar man i den patriarkala grundstrukturen, alltså att mannen har skapat den
strukturella form som vi lever i. Det är först när vi förstår denna grundläggande orsak
som vi har möjlighet att en gång för alla få slut på exempelvis konflikter mellan
samhällen.
- Du menar att när inte ens expertisen är medveten om grundproblematiken då kan man
heller inte begära att makteliten i våra samhällen skall kunna lösa problemen?
- Ja det är så jag menar.
- Du jag kom att tänka på någonting helt annat som vi inte har talat om och det är arbete.
Dom flesta av oss arbetar kanske en tredjedel av dygnets timmar. Vad har du att säga om
denna fråga?
- Ja om arbetet finns det ju hur mycket som helst att tala om. Det är som du säger att många
av oss arbetar ungefär en tredjedel av dygnets timmar. Men sedan finns det mängder av
människor som arbetar både mindre och mer än åtta timmar plus att det finns mängder
av människor som inte arbetar alls, även om dom skulle vilja.
- Man kan ju tycka att alla som kan arbeta borde få möjlighet att arbeta. Borde inte våra
samhällen tjäna på detta?
- Naturligtvis skulle våra samhällen tjäna på detta men eftersom det inte fungerar på detta
sätt så beror det självfallet på någonting och vad beror det då på? Vi har talat om det
tidigare och det är samma konstaterande som då, nämligen att vi lever i en maktstruktur
och det är denna struktur som är orsaken till att arbetsfördelningen bland människorna
är så ojämnt fördelad. Det låter konstigt men vi arbetar inte för våra samhällens
utveckling, vi arbetar i första hand för att skapa en värdeökning för ägarna av kapitalet.
Kapitalägarnas främsta prioritering är ju att försöka få en värdeökning av det kapital som
dom investerar i exempelvis företag. Och dom som kan åstadkomma den här
värdeökningen det är arbetarna i företagen.
- Jag vet inte om jag förstår det här med värdeökningen och sedan så måste du utveckla
din åsikt att vi inte arbetar för samhällets utveckling, i första hand.
- Skall vi börja med uttalandet att vi inte i först hand arbetar för samhällets utveckling?
Allra först så kan vi ju slå fast att vi söker arbeten för att vi skall kunna försörja oss. Eller
hur? Vilka är det då som bestämmer vem av oss som skall arbeta på företagen? Jo det är
ju självklart dom som är ägare av företagen som bestämmer vilka dom vill ha som
arbetare åt sina företag. Man kan säga att företagsägarna investerar i arbetare och allt
sådant som ingår i arbetsprocessen för att sedan kunna sälja den färdiga produkten eller
tjänsten till ett pris som överstiger investeringskostnaden. Det är alltså inte samhällets
utveckling som sätts i första rummet när kapitalägarna investerar i arbetare utan det är
det egna kapitalets värdeökning som kommer i första hand. Som en bieffekt av detta
faktum så kan även våra samhällen få en släng av sleven, om du förstår hur jag menar?
Det är själva arbetsprocessen, i vilken arbetarna ingår, som skapar värdeökningen.
- Okey då, jag vet inte om jag blir så mycket klokare av den här utläggningen? Du säger att
kapitalägarna investerar i arbetare. Dom ger oss alltså inte ett arbete, det heter ju
arbetsgivare och arbetstagare.
- Ja det heter ju så men som så mycket annat i våra orättvisa strukturer så är även dom här
uttrycken felaktiga och därmed vilseledande. Istället för arbetsgivare så skall det heta
arbetsköpare för det är ju precis det som saken handlar om. Ägarna till företagen köper
arbetare under en viss tid av dygnet och detta köp blir lönen för arbetarna. Man kan
också säga att arbetarna säljer sina tjänster under en viss del av dygnet och för detta så
betalar arbetsköparen en lön. Arbetsköpare och arbetssäljare är dom rätta uttrycken
och dom talar om för oss vad det verkligen handlar om på arbetsmarknaden.
- Du det här med arbetslöshet hur skall man förstå det på bästa sätt?
- Jo enkelt uttryckt så kan man förklara det som så att när arbetsköparna inte har något
behov av arbetskraft så köper man heller ingen arbetskraft. Kapitalägarna ser att
investeringar i arbetsprocessen inte leder till en värdeökning av kapitalet, därför
investeras det inte heller i arbetare. Istället så väljer man att avskeda arbetare. Många
människor hamnar därför i arbetslöshet och många ungdomar kommer överhuvud taget
aldrig in i det så kallade arbetslivet. Kapitalet har heller inget intresse av att korta ned
arbetsdagen för att fler arbetare skall kunna ta sig in på arbetsmarknaden, vilket ju är en
kostnadsfråga. Det är kapitalägarnas ekonomi det handlar om, ingenting annat.
- Så det blir det vi benämner det offentliga samhället som får ta hand om alla människor
som inte tar sig in på den privata arbetsmarknaden?
- Exakt. Det vi benämner den offentliga delen av samhället blir den del som möjligtvis tar
sig an dom arbetslösa. Du skall veta att i många samhällen så hamnar dom arbetslösa
direkt på gatan, utan någon som helst hjälp från det offentliga.
- Du säger den offentliga delen av samhället. Skall man då kalla en annan del av samhället
för den icke-offentliga delen?
- Ja den icke-offentliga delen kan vi lika gärna benämna för den slutna delen. Och vad
kännetecknar då den slutna delen? Jo denna del är, det vi säger, den privata delen. Det
som vi gör privat det anser vi att inte någon annan har att göra med. Vi har varit inne på
det förut, men det tål att upprepas. Affärslivet med marknaden som våra samhällens nav
ligger i händerna på, i huvudsak, privata intressen. Och som vi nyss sa så är dessa privata
intressen därmed en sluten värld som inte öppnas för människorna i samhället. Vi lever
alltså i en odemokratisk struktur när det fungerar på det här sättet.
- Odemokratiskt var ett nytt ord, förklara det.
- Vi kan ju börja med motsatsen till odemokratisk, nämligen demokratisk. Hur skall jag
säga, demokrati står för alla människors lika värde. Alla skall ha rätten till yttrandefrihet,
mötesfrihet, åsiktsfrihet, näringsfrihet o.s.v. Man kan säga att så länge man inte skadar
andra människor så skall man ha frihet att kunna leva sitt liv som man vill.
- Det låter väl bra?
- Javisst låter det bra det är bara det att friheten att äga kapital i praktiken skadar
människorna i samhället, som vi så ofta är inne på. Denna, i teorin, demokratiska frihet
har i praktiken utvecklats till en sluten och odemokratisk del av samhället. Det måste ju
betecknas som högst odemokratiskt att ett fåtal kapitalstarka människor bestämmer
reglerna för hur marknaden skall fungera.
- Hur skall vi då se på det här med näringsfrihet?
- Näringsfrihet är naturligtvis bra och en förutsättning för att våra samhällen skall kunna
utvecklas. Kreativa idéer som utmynnar i ett företagande vilket i sin tur utvecklar
samhället är ju till enorm nytta. Samhället måste på alla sätt stötta sådant företagande.
Men näringsfrihet får inte kopplas ihop med kapitalägande. Att en del människor skall
äga kapital medan andra inte äger någonting är helt felaktigt. Det är inte bara felaktigt,
det är högst orättvist och därmed odemokratiskt. Kapitalet skall ägas av människorna i
samhället däremot så skall företagande startas och drivas av, det vi kallar, entreprenörer.
Näringsfrihet är en demokratisk frihet men denna frihet får inte kopplas ihop med
kapitalägande. Förstår du hur jag menar?
- Jodå, men om jag förstår dig rätt så sammankopplas näringsfrihet med kapitalägande,
eller hur?
- Ja det gör ju det. I våra dagars samhällen så hör jag ingen som kan tänka sig att
kapitalägandet kan kopplas bort från näringsfriheten, eller företagande som vi säger.
Detta är ju en strukturell fråga och dessutom en av de grundläggande strukturella
frågorna i våra samhällen. Jag hör aldrig någon politiker som vill diskutera ägandets roll
i samhället och jag frågar mig varför det är på det viset? Kan det vara så att politiker tror
att ett ifrågasättande av kapitalägandet är det samma som att ifrågasätta företagandet?
- Ja det kanske är så. Men det är väl ganska naturligt att tänka att företagande också leder
till kapitalägande?
- Ja vi tänker ju så. Vi tänker exakt så som strukturen ser ut. Vi kopplar ihop företagande
med kapitalägande beroende på att vi inte kan föreställa oss ett annat scenario. Och man
kanske inte kan begära att politiker skall kunna tänka sig förbi våra strukturella ramar.
Därför blir också politikerns viktigaste roll att vara springpojke åt kapitalet.
- Och jag som hela tiden har trott att politikers främsta uppgift bestod i att vara en röst åt
folket. Varför skall vi välja politiker om inte deras främsta uppgift är att föra vår talan?
- Politiker arbetar med sådant som är, det vi säger, offentligt. Politiker arbetar inte med
sådant som har med den privata ekonomin att göra. Eftersom i stort sett allt kapital i
samhället är privatägt så betyder det att politiker inte kan besluta om hur detta kapital
skall flöda i samhället. Bara den delen av ekonomin som är offentlig kan politiker besluta
om. I stora drag handlar det om hur våra skattepengar skall handhas. Dessa skattepengar
skall fördelas i den, som vi säger, offentliga sektorn. Men som du förstår så är dessa
pengar en bråkdel av alla pengar som omsätts i våra samhällen. Dom stora pengarna i
samhället sköts privat och ligger därmed utanför politikers beslutsområden.
- Det betyder att privatpersoner kan hantera kapitalet i samhället precis så som dom själva
önskar.
- Vill dom sälja sina företag så gör dom det, utan att någon politiker kan göra något åt
saken. Samma sak gäller om dom vill flytta sitt företag eller helt enkelt lägga ner det.
Kapitalet ligger helt i händerna på privata intressen. Denna slutna värld är stängd för våra
folkvalda. Politiker är alltså helt maktlösa inför dom stora avgörande ekonomiska
besluten som tas i våra samhällen.
- Så en politiker kan i princip bara se på när dom stora ekonomiska besluten tas?
- Ja det är därför jag menar att vi faktiskt lever i odemokratiska samhällen. Sedan får vi inte
glömma att politiker har bra betalt för sitt arbete.
- Skall dom inte ha det?
- Nja, jag tycker inte dom ska ha bättre betalt än en vanlig arbetare.
- Då kanske det inte finns någon som vill vara politiker om dom får så låga löner.
- Nu menar ju jag att dom lägsta lönerna måste öka markant i våra samhällen och att dom
högsta lönerna måste sänkas lika markant. Att den nuvarande strukturella ordningen
aldrig kommer att genomföra en sådan här omfördelning av lönekakan är jag fullt
medveten om. Nåväl, det var ju det här med politikernas löner. Jo jag ville ha sagt att
politikerlönen kan vara ett karriärmål i sig.
- Så du menar att det kan vara själva lönen i sig som kan locka människor till att bli
politiker?
- Ja tror du inte att det skulle kunna vara fallet? Titta bara på alla korruptionsskandaler
som politiker är inblandade i. Du tror väl inte att det är den ideologiska övertygelsen som
driver en politiker att skaffa sig materiella och ekonomiska vinningar vid förhandlingar
med kapitalet? Det är ju kapitalet som köper politiker för att kunna skörda vinster av
politiska beslut. Politiker är inte dumma, dom vet att det finns pengar att tjäna i
karriären. Med hög lön och med möjligheter att tjäna ytterligare så är politikerjobbet
ett attraktivt jobb för människor.
- Vad gör då en politiker?
- Man kan säga att en politiker, kort och gott, administrerar samhället. Man fattar beslut
som rör den offentliga delen av samhället. Det innebär att man låter den slutna delen
av samhället sköta sig själv, utan politisk inblandning. Kapitalet och dess marknad
bestämmer helt enkelt hur den strukturella utformningen av våra samhällen skall se ut.
Men om detta har vi ju talat om tidigare.
- Du jag funderar på en sak här. När vi är väldigt missnöjda med politiker, som vi ju är
dagligen. Och vi kräver allt som oftast deras avgång för vi tror att det skall bli bättre med
några andra politiker. Så blir det ändå ingen skillnad. Eller när vi byter parti inför ett nytt
val, så blir det inte häller där några avgörande skillnader. Borde vi därför inte förstå att
det egentligen inte är någon mening med att rösta fram politiker?
- Ja man kan tycka att vi borde förstå det. Och dom som verkligen förstår detta det är dom
som befinner sig längst ner på den samhälleliga hierarkitrappan. Dom arbetslösa; dom
utblottade och utslagna väljer oftast att inte gå och rösta. Det gör dom därför att dom är
helt övertygade om att politiker, vilken färg dom än har, inte kan förändra samhället till
det bättre. Vi ser ju att dom har helt rätt i denna iaktagelse. Dom som går och röstar
framför allt det är dom som har det rätt hyfsat. Dom är helt inne på att våra samhällen
inte kan se ut på ett annat sätt än vad som nu är fallet. Det tillhör liksom spelet att
politiker är som dom är.
- Jag tänker lite på dom människor som kräver politikers avgång i så kallade diktaturer.
Resultatet blir alltså även det samma där. Nya politiker verkar inte kunna förbättra
levnadsvilkoren.
- Helt riktigt. Detta bevisar ju verkligen att det inte är samhällenas etablerade politiker
som kan förändra levnadsvilkoren. Levnadsvilkoren är redan inbyggda i strukturen.