ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för februari 2016

torsdag 25 februari

Ekonomiska diskussioner

 

 

När vi hör ledande ekonomer diskutera ekonomi så slås man av hur diskussionerna i princip aldrig berör samhällslivet, alltså livet utanför den ekonomiska sfären. Den ekonomiska sfären hanteras som om den vore separerad från det övriga samhällslivet. Att denna sfär, som väl alla förstår, är helt avgörande för hur våra samhällen "mår" diskuteras aldrig. Man kan tycka att ett sådant förhållande är ytterst märkligt.

 

Sett utifrån ett samhällsperspektiv så intar den ekonomiska sfären den absolut mest grundläggande byggstenen. Att förstå sambandet mellan ekonomin och det övriga samhällslivet borde därför logiskt sett vara en självklarhet. Ett samhällsliv som dras med djupgående motsättningar som visar sig i mer eller mindre allvarliga konflikter kan vi logiskt ana bero på, i huvudsak, grundläggande problem inom den ekonomiska sfären.

 

Vi drar den slutsatsen men det betyder inte att alla drar samma slutsats. Ledande ekonomer kommer i princip aldrig fram till denna slutsats.

Problemet ligger, så att säga, inte på deras bord. Dom samhälleliga problemen är politikernas sak, enligt marknadens ledande elit. Marknaden lever sitt liv med sina inneboende lagar som vi naturligtvis också har "lärt" oss förstå och därför betraktar normativt, sedan mycket lång tid. Alltså skall vi då inte (trots den ovan beskrivna logiken) förundras över varför marknadsekonomin med dess ledande ekonomer aldrig tar upp sambandet mellan denna ekonomis påverkan på samhällslivet.

 

När dom tilltagande konflikterna nu slår allt hårdare och samhällen formligen trasas sönder så ses inte detta som någonting märkligt. Kapitalet flyttas enkelt ut ifrån dessa konfliktsamhällen för att istället kunna investeras i "stabilare" samhällen.

Att ägandeförhållandena över kapitalet skulle vara en källa till dom ökande konflikterna finns, som sagt, inte på kartan.

 

Dom ledande ekonomerna diskuterar eventuella räntehöjningar eller sänkningar; skattelättnader; stödpaket och investeringsbidrag m.m m.m. medans våra samhällen blir allt oroligare. Och jag säger det igen: marknaden lever sitt eget liv men med ett allt större offentligt bidragsberoende. Man har fullt upp med att försöka växa överallt och inom alla områden. Det är så det ser ut och det är så det fungerar. Ingenting konstigt med det enligt etablissemanget.

 

Denna oförmåga att kunna se sambandet mellan dom ökande konflikterna och vårt ekonomiska system gör ju att dom samhälleliga konflikterna blir allt intensivare och brutalare. Mitt i detta förfall så predikas det än mer om nödvändigheten av en starkare ekonomisk tillväxt. Att denna predikan, av etablissemanget med dess ledande ekonomer, ställer till med en tilltagande ojämlikhet ligger helt utanför denna elits föreställningsvärld.

Det är så vi ska förstå ekonomiska diskussioner i dessa kretsar.

Ekonomi för dessa herrar handlar om åtgärder för att stötta marknaden. I dessa åtgärder visar det sig bli alltmer nödvändigt med statliga stödpaket. Man kan säga att samhället dräneras på kapital i och med att prioriteringen i ekonomin är inriktad på att slussa in mer och mer kapital i marknaden.

 

Detta kapital "fastnar" i marknaden av förståeliga skäl!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 18 februari

Dagens ekonomi

 

Vad handlar ekonomi om? Tror du att det handlar om att det samhälle som du lever i skall få det så bra, som det bara går?

Då tror du fel! Dagens ekonomi handlar om helt andra saker. Dagens ekonomi handlar om att kunna tjäna pengar. Det handlar om att kunna tjäna pengar för att överleva. Det handlar om att tjäna så mycket som möjligt. Och det handlar framför allt om att kunna växa, att växa ekonomiskt. Och hur gör man det?

 

Svaret på denna fråga blir, allt som oftast, att det är upp till dig själv att fixa denna sak. Vilket ju blir prioriteringen för dig. Om detta handlar dagens ekonomi om. Att det skulle handla om samhällets bästa är helt fel.

 

Det är en omöjlig tanke att tro att dagens ekonomi prioriterar samhällets bästa. Varför skulle den göra det när strukturen är upplagd på ett diametralt motsatt sätt? Att sedan nationalekonomer och andra så kallade sakkunniga, inklusive den politiska eliten, hävdar motsatsen det vill säga att det rådande ekonomiska systemet prioriterar våra samhällens bästa är en annan sak. Här lyckas dom ju verkligen få oss att tro på sina argument. Det spelar ingen roll att nu verkligheten ser ut som den gör, runt om i världen. Vi tror att den skall se ut så. Vi tror att denna verklighet är det normativa för oss. Varför skall vi misstro den så kallade expertisen?

 

"I vår alltmer konkurrensutsatta värld så måste vi förbättra oss, inom alla områden, i annat fall så halkar vi efter. Vi måste konkurrera med kvalitet!"

 

Det är det här som ekonomi handlar om, enligt en enig maktelit.

 

"Låt hjulen snurra snabbare! Arbeta effektivare! Och glöm inte av att konsumera! För genom en alltmer ökande konsumtion så får vi in fler människor på arbetsmarknaden. Allt detta berikar vårt samhälle!"

 

Ja vad ska man tro? Varför ens bry sig om att ifrågasätta? Dom som inte orkar längre tar väl samhället hand om? Kan det bli så mycket bättre?

 

Ekonomi då. Vad kan vi säga att ekonomi är? Vi tänker väl att det måste vara någon form av värden. Värden som produceras i våra samhällen. Att det är värden som vi kan sätta någon form av pris på. Vilket då skulle betyda att en stark ekonomi innehåller stora värden som skapas genom produktionen i våra samhällen. Dessa värden benämner vi kapitalvärden.

Kapitalvärden uppstår, som vi ser, inte av sig självt. Kapitalvärden är produkten av mänskligt arbete. Utan mänskligt arbete så kommer heller inte kapitalvärden att kunna produceras.

 

En stark ekonomi innebär tydligen en stor mängd mänskligt arbete. Men innebär en stark ekonomi att samhället kan ta del av denna ekonomiska styrka till att kunna utveckla samhället på ett positivt sätt? Eller vad innebär en stark ekonomi i dagens värld? Kan det i stället betyda starka företag i våra samhällen? Medför starka företag i dagens värld också starka samhällen?

 

Kommer alltså företagens producerande kapitalvärden våra samhällen till del? Eller var annars kan dessa kapitalvärden hamna om dom nu inte kommer våra samhällen till del?

 

Dom hamnar, som vi vet, naturligtvis i privata människors egendom. Kapitalvärdena eller med andra ord, dom framarbetande produkterna med sina värden lägger privata ägarintressen beslag på. Den starka ekonomin som dessa värden skapar kommer, i första hand, privata ägarintressenter till del. På grund av detta ägarförhållande så kan vi inte sätta likhetstecken mellan starka företag och starka samhällen.

I synnerhet när vi betraktar dagens globala ekonomi där priset på kapitalvärden flyttas runt på planeten i allt snabbare tempo.

 

Så kapitalet som flödar runt i våra samhällen har egentligen inte samhällena någon verklig kontroll över. Det flödar runt mellan privata aktörer och påverkar självklart våra samhällen utan att samhällena har möjligheten att "lägga sig i". Det får gå som det går mellan alla så kallade affärsuppgörelser.

Kapitalets "fria" rörlighet, ni vet! Samhällets roll i denna "fria" rörlighet handlar i praktiken om att gripa in när den "fria" rörligheten krisar sig. När den "fria" rörligheten äventyrar grundläggande samhällsfunktioner då träder samhället in med kapital för att stödja dom "fria" kapitalägarna så att dom grundläggande funktionerna i samhället skall rulla på som vanligt.

 

Ja, vad kan dom annars göra? Låta marknadskrafterna själva återskapa "jämviktsläget"? Nej detta går inte längre. Våra samhällen skulle slås sönder fullständigt om denna ordning fick gälla.

 

Eftersom nu våra samhällen i praktiken har tappat all kontroll över kapitalflödena så saknar därmed våra samhällen verkliga möjligheter att kunna bygga "hållbarhet". Vi ser detta faktum utspelas dagligen runt om i vår värld.

 

Ekonomin är inte längre i samhällets tjänst!

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 9 februari

Samtalet (som aldrig tar slut)

 

(Har tidigare publicerats under fliken "Mina bilder". Av utrymmesskäl flyttats hit.)

 

 

- Varför går hon i sådana kläder? Hon döljer hela sin kropp, det enda som syns är ju hennes

   ögon. Varför ser hon ut så där?

-  Ja, hur skall jag säga. Kvinnan kommer från ett land där alla kvinnor klär sig på det viset.

    Dom har en slags religion som säger att kvinnor skall se ut så där. Hela kroppen måste

    döljas. Det enda som får synas det är ögonen, allt annat måste döljas. Besynnerligt va?

-  Ja det verkar besynnerligt. Men vadå land och religion? Vad är det för någonting?

-  Jo land det är ett speciellt område där enbart dom människor som bor i detta område har

    rätt att leva. Om människor från andra områden har kommit till detta speciella område så

    måste dom ha tillstånd för att vistas där. Därför så har varje område eller som vi säger

    land egna gränser mot andra länder. Så hela världen är uppdelad i länder och alla

    länder har sina gränser. Dessutom har alla länder sina egna lagar och bestämmelser som

    måste följas av människorna som bor där.

-  Så du och jag kan inte röra oss som vi vill på den här planeten? Det verkar ju inte riktigt

    klokt. Vem bestämmer att det skall vara på det viset?

-  Dom som bestämmer det är varje lands regering. Man kan säga att varje land har en

    ledning som vi säger har den politiska makten och denna ledning bestämmer om

    människor får röra sig mellan statsgränserna. Dessa statsgränser kan finnas var som

    helst på jorden; den kan gå genom skogen; genom floder och sjöar; genom berg och

    öknar. Ja gränser kan gå precis var som helst och ser man inte upp så kan man riskera

    livet om man hamnar på fel sida om gränsen.

-  Människor kan alltså dödas om dom kommer in i länder, utan tillstånd?

-  Javisst, sånt händer med jämna mellanrum lite varstans runt om i världen.

-  Man tror inte att det är sant, men tydligen fungerar det så. Vad är då religioner för

    någonting?

-  Jo religion det är en slags tro på någonting som människan ser upp till. Någonting som

    många människor menar styr våra liv.

-  Hur då styr över våra liv?

-  Religiösa människor menar att livet som vi lever här i våra samhällen kontrolleras av en

    gud som avgör hur det skall gå för oss. En del går det bra för, andra går det dåligt för och

    det är den här guden som dömer hur det skall gå för oss. Hur vi lyckas i livet beror alltså

    på hur guden behandlar oss.

-   Nej jag förstår inte. Den här guden är det någon person som finns?

-   Det är ingen person. Det är en slags övermänniska, menar dom religiösa. Någonting som

     vårt tänkande har kommit på. Det kallas att man tror, man tror på någonting. Man tror

     att det finns en gud som styr över våra liv.

-   Att tro på en gud är alltså någonting som är påhittat. Går det inte att bevisa?

-   Nej det går inte att bevisa. Men gudstron är oerhört gammal. Den är flera tusen år

     gammal. Man kan säga att människan i flera tusen år har trott på en högre makt.

-   Jaha men jag förstår ändå inte vad det har att göra med hur den här kvinnan ska klä sig?

     Varför måste kvinnorna dölja sig? Varför måste inte också männen dölja sig?

-   Den här religionen fungerar på det viset att det är bara kvinnorna som måste dölja sig,

     inte männen.

-   Men är inte det orättvist att det är så? Varför skall kvinnor och män behandlas olika?

-   Religioner är uppbyggda på det viset. Dom gynnar männen och missgynnar kvinnorna.

-   Men varför är det så? Varför skall inte alla behandlas lika?

-   Jo det beror på att dom som först kom på det här med religion dom menade att mannen

     skall bestämma över kvinnan. Kvinnan var alltså underlägsen mannen. Vi kan säga att

     kvinnan inte fick bestämma över sitt eget liv. Detta står uttryckligen i gamla religiösa

     skrifter, vilka naturligtvis också skrevs av män.

-    Men det verkar ju helt konstigt. Hur kan männen bestämma över hur kvinnor skall leva

      och se ut?

-    Ja visst är det fruktansvärt orättvist att det fungerar så. Men så har det sett ut sedan en

      mycket lång tid tillbaka i tiden. Och så fungerar det ju, som du ser, än idag. Kvinnan var

      och är, så att säga, redan från födseln dömd till att vara underlägsen mannen. Detta

      ojämlika förhållande har alltså existerat under mycket lång tid. 

-    Men det är väl bara i religionen som det är på det viset?

-    Nej det är inte bara i religionen som den här orättvisan och ojämlikheten existerar.

-    Hur då menar du?

-    Jo men den här ojämlikheten är inte en isolerad företeelse som enbart gäller det

      religiösa. Nej ojämlikheten och orättvisan gäller inom alla områden i våra samhällen.

-    Men förklara!

-    Jag skall försöka. Vilka tjänar mest pengar, kvinnor eller män? Vilka tar dom avgörande

      besluten i våra samhällen, kvinnor eller män? Vilka tar till våld för att lösa konflikter i

      våra samhällen, kvinnor eller män? Naturligtvis så är det männen som är svaren på

      frågorna.

-    Jaha är det så det fungerar i våra samhällen? Det skulle man ju aldrig kunna tänka sig att

      det kunde se ut på det viset. Så kvinnor har det sämre än män var man än befinner sig på

      jorden? Kan det dessutom vara så att kvinnor är utsatta för övergrepp av män?

-    Ja visst är det så. Män våldför sig på kvinnor överallt i våra samhällen. Män krigar och

     utövar våld på det mest avskyvärda sätt. Män sprider skräck i våra samhällen. Männen

     härskar och tyranniserar. Detta är ingenting som kvinnor sysslar med. Man kan i stället

     påstå att kvinnor står för det normala och naturliga i våra samhällen. Ändå så behandlas

     dom som andra klassens medborgare.

-   Menar du det? Är det förresten så överallt på jorden?

-   Ja det är faktiskt så att ojämlikheten är ännu större i de flesta samhällen, när man jämför

     med vårt.

-   Men det verkar ju inte klokt. Ge mig några exempel.

-   Till exempel så finns det länder där kvinnan inte har någon rösträtt. Kvinnor kan dömas

     till döden om dom haft en utomäktenskaplig förbindelse. Flickor kan dödas av sin egen

     far om dom har ett så kallat opassande förhållande. Könsstympning av små flickor

     förekommer i många samhällen. Kvinnor köps och säljs som sexslavar runt om i våra

     samhällen. Detta var några få exempel på hur vardagen ser ut för miljoner och åter

     miljoner kvinnor runt om i vår värld. Därför kan man säga att kvinnor har ett pris som

    vilken vara som helst. Hon är i en mängd samhällen helt i händerna på mannen och hon

    är därmed fråntagen rätten att bestämma över sitt eget liv. Så förnedrande och rent ut

    sagt jävligt fungerar våra samhällen runt om i världen.

-   Om jag förstår dig riktigt så menar du att våra samhällen fungerar på ett synnerligen

    ojämlikt och orättvist sätt. Men jag undrar, hur kan det ha blivit så här orättvist?

-  Det är en process som har en mycket lång historia bakom sig. Mannen har sett sig som

    överlägsen kvinnan och därmed har männen format våra samhällen, på egen hand, till

    förmån för sig själva. Det är detta som vi benämner den patriarkala strukturen. Vi lever

    alltså i patriarkala samhällen.

-   Det innebär alltså att kvinnan snällt fick foga sig i sin roll i strukturen, även om den var

    till nackdel för henne. Hon fick alltså inte vara med och bygga upp den samhällsstruktur

    som vi nu alla lever i?

-  Exakt så var det. Mannen formade strukturen och han formade den utifrån övertygelsen

    att kvinnan bara var en andra klassens medborgare. Alltså i praktiken en tjänarinna åt

    mannen. Av denna anledning så fick hon heller ingen möjlighet att påverka den

    strukturella utformningen av våra samhällen. Så grym var verkligheten för kvinnan när

    våra samhällsstrukturer tog form för tusentals år sedan och så grym är verkligheten än

    idag.

-  Betyder det att våra samhällen är uppbyggda på ett ojämlikt sätt?

-  Ja i allra högsta grad. Man kan också säga att våra samhällen är orättvisa.

-  Så du menar att vi lever i samhällen som egentligen inte skall fungera så som dom gör?

-  Alldeles rätt, så är det. Eftersom helheten, alltså samhällsstrukturen, är orättvis så

   innebär det också att delarna av helheten är orättvisa.

- Vad menar du egentligen med - delarna av helheten?

-  Jo helheten är ju själva samhället, med allt vad ett samhälle innehåller. En del av

    helheten är till exempel marknaden; militärapparaten; religionen; familjen; skolan;

    förhållanden mellan människor och så vidare.

-  En del av en helhet kan då, i princip, vara vad som helst.

-  Javisst så är det. Det är alla dessa oändligt många delar som tillsammans skapar helheten,

    alltså själva strukturen i samhället. Och jag hävdar att eftersom nu helheten är orättvis

    och ojämlik så måste ju naturligtvis delarna som bygger helheten självfallet också vara

    orättvisa och ojämlika. Eller hur?

-  Kan du utveckla det här med delarna ytterligare?

-  Vi tar några exempel. I ett och samma samhälle lever det människor som har helt skilda

    förutsättningar. Somliga lever i materiellt överflöd medan andra inte kan äta sig mätta.

    Detta är en del av den strukturella helheten. Kvinnor behandlas som andra klassens

    medborgare i dom flesta samhällen, också detta är en del av helheten. Miljöförstöringen

    för med sig att en mängd samhällen slår undan möjligheten för mänskligt liv, vilket är en

    del av helheten. Jag menar att vi kan bryta ner helheten i hur små delar som helst. Och

    det är alla dessa delar som formar den strukturella helheten. Till sist hamnar vi i den

    delen som utlöser själva vårt agerande, nämligen vårt tänkande. Förstår du?

-   Är det så att vårt tänkande inte fungerar som det ska?

-   Ja jag menar att själva vårt tänkande är ologiskt. Det grundar jag på att det är ju vårt

     tänkande som är själva drivkraften för våra handlingar. Eller hur? Vårt tänkande styr ju

     våra handlingar. Och eftersom våra handlingar och resultaten av våra handlingar, i

     mångt och mycket, är ologiska så måste ju följaktligen källan till våra handlingar vara

     ologisk. Alltså är vårt tänkande ologiskt.

-   Så att världen ser ut som den gör det har vi vårt tänkande att skylla på?

-   Ja vårt samlade tänkande sedan tusentals år tillbaka i tiden har utformat våra

     samhällsstrukturer. Så är det. Våra samhällen har blivit så som dom är på grund av vårt

     tänkande.

-   Men är vi alla lika ansvariga för hur våra samhällen ser ut?

-   Det självklara svaret är ju naturligtvis att det är skillnad på människa och människa. Det

     är skillnad på fattig och rik. Det är statusskillnad på kvinna och man. Därmed så är det

     också skillnad på inflytande i samhällsbygget. Det är dom rika och välbärgade männen

     som har det avgörande inflytandet i byggandet av samhällen.

-   Då är det alltså tänkandet bland makteliten, i våra samhällen, som vi framför allt skall

     ifrågasätta?

-   Ja eftersom det är maktens män som har format våra strukturer och som fortsättningsvis

     formar vår struktur så är det framför allt deras tänkande som bär det största ansvaret

     till att våra samhällen ser ut som dom gör. Du skall veta att detta tänkande har pågått i

     många generationer tillbaka i tiden.

-   Men då måste man ju fråga sig, vad kommer det sig att det har blivit sådana enorma

    skillnader mellan människor? Jag menar skillnaden mellan att vara fattig respektive rik?

    Statusskillnaden mellan kvinna och man? Jag ställer frågan igen: varför har det blivit så?

    Kan du utveckla svaret ytterligare?

-  En helt grundläggande fråga som inte är så där enkel att ge ett direkt svar på. Jag svarade

    på din fråga tidigare, men okey vi gör ett nytt försök. Vi kan ju börja med att iakta hur vi

    själva tänker och agerar. Vi arbetar och tjänar pengar på det arbete vi utför. En del tjänar

    mycket medan andra tjänar mindre och så finns det dom som knappt tjänar någonting

    alls. Sen har vi dom få människor som äger kapitalet. Dom tjänar mest av alla.

-  Vad då äger kapitalet? Vad menar du?

-  Jo med kapitalet menar jag allt sådant som vi kan köpa. Nu tänker jag inte närmast på

    konsumtionsvaror utan jag menar närmast företag. Rika människor kan alltså köpa

    företag. Att vara ägare av företag menar jag är ett kapitalägande. Ju mer och större

    företag man äger ju större kapitalägare är man. Att vara kapitalägare betyder att man

    äger kapital och detta kapital investerar ägaren, på olika sätt, för att i första hand få

    kapitalet att förränta sig. En konsumtionsvara förräntar sig inte, men att äga skog och

    fastigheter förräntar sig. Just detta förhållande är en grundläggande skillnad mellan

    människor, skillnaden mellan att vara kapitalägare och att inte vara kapitalägare.

-  Så då kan man säga att ju större kapitalägare man är ju större inflytande har man på

    samhället.

-  Helt rätt. Man kan säga att dom stora kapitalägarna i samhället har makten i samhället.

    Stort inflytande är ett finare uttryck för makt. Alltså kan man säga att pengar är makt.

    Den som har mycket pengar har makt. Den som har mycket pengar ställer därmed

    villkoren för människorna i samhället. Så är det. Vi säger också marknaden. Dom stora

    kapitalägarna är dom som bestämmer spelreglerna på marknaden.

-  Men vad tjänar det till att ha makt? Är det en konstig fråga kanske?

-  Nej det är en berättigad fråga. Jag skall försöka svara lite kortfattat. Vi lever ju i ett

    samhälle där makten existerar, alltså den makten där vissa människor bestämmer

    villkoren för andra människor. Och den här makten har människor levt med sedan

    tusentals år tillbaka i tiden. Man kan därför säga att makten på sätt och vis är inbyggd i

    vår samhällsstruktur. Makten för ju med sig att man kan skaffa sig ett materiellt

    fördelaktigare liv än övriga människor i samhället. Man får ekonomiska möjligheter att

    kunna styra sitt liv som skulle vara otänkbart för en vanlig människa.

-  Men det är ju synnerligen orättvist att det fungerar så här i samhället. Eller hur?

-  Ja visst är det orättvist. Men så är det och så har det varit under mycket lång tid. Visst är

    det konstigt att det kan fortsätta generation efter generation att vara så här?

-  Ja det är märkligt att det fortsätter på samma sätt, år efter år. Vad är det som gör att

    orättvisan aldrig upphör? Med orättvisan menar jag då dom stora orättvisefrågorna i

    våra samhällen.

-  Det är denna frågeställning som är den intressanta. Varför upphör aldrig orättvisan? Vad

    var orsaken till att orättvisan uppstod? Eftersom orättvisan aldrig verkar upphöra så

    måste det innebära att våra dagars samhällen bör ha någonting gemensamt med

    gårdagens samhällen. Eller hur? Jag menar att den gemensamma nämnaren är strukturen

    i samhället. Samhällsstrukturen såg i princip likadan ut i gårdagens samhälle som i

    dagens samhälle. Vi människor var och är indelade under ett pyramidliknande

    maktsystem som har tusenåriga traditioner. Det verkar som om denna struktur skulle

    vara omöjlig att förändra.

-  Ja men det kanske skall vara så här. Det kanske är helt normalt att vissa människor har

    det bättre än andra. Det kanske är någonting som vi måste leva med. Kanske detta är det

    normala förhållandet mellan människor

-  Men om man har den här uppfattningen så innebär det ju att man menar att allvarliga

    konflikter mellan människor skulle vara helt normalt. Jag menar krig och våld av alla de

    slag, ojämlikhet mellan könen. Då måste man ju anta att allt sådant som är förknippat

    med orättvisa skulle vara normalt. Eller hur?

-  Kanske man kan säga så här: nämligen att våra samhällen fungerar helt normalt eftersom

    dom har gjort så under flera tusen år eller så har man den motsatta uppfattningen, att

    våra samhällen är behäftade med grundläggande fel och brister som förklarar varför

    orättvisan och ojämlikheten har existerat under så lång tid.

-  Jag är ju av den uppfattningen att våra samhällen innehåller allvarliga fel och brister.

    Våra samhällen är alltså inte normala, eller rättvisa, för att vara helt korrekt. Därför

    lever vi våra liv på ett, jag kallar det, felaktigt sätt.

-  Du menar att vi själva lever på ett felaktigt sätt eftersom våra samhällen fungerar

    orättvist? Hur menar du då?

-   Ja så är det. Det är ju på det viset att det är vi själva som bildar samhället. Eller hur? Och

    det innebär att var och en av oss är en liten del av strukturen. Eftersom strukturen är

    orättvis och ojämlik så innebär det följaktligen att den lilla delen av strukturen, alltså

    vi själva, fungerar felaktigt. Låter det konstigt?

-   Ja det gör det. Skulle alltså du och jag tänka och agera felaktigt?

-   Jo men tänk så här. Varför brukar vi våld mot varann; varför krigar vi; varför förtrycker

    vi män kvinnor; varför förorenar vi vår egen jord? Varför förgiftar vi oss själva med

    rökning och snusning plus allehanda droger; varför äter och dricker vi så att vi

    bokstavligen spricker samtidigt som en oerhört stor mängd människor svälter? Varför

    slår vi och skriker vi åt våra egna barn? Sådana är vi. All denna samlade orättvisa eller

    vi kan säga inhumanitet ingår i det som vi benämner vår samhällsstruktur. Förstår du nu

    vad jag menar med att vi själva tänker och agerar felaktigt?

-   Men är vi verkligen medvetna om att vi tänker felaktigt?

-   Nej vi är inte medvetna om att vårt tänkande fungerar felaktigt. Vi tar istället för givet

     att så som jag tänker, så borde alla tänka. Då vore allt frid och fröjd, anser vi. Vårt eget

     tänkande har vi mycket svårt att ifrågasätta. Istället är det väl så att vi anser att vårt

     eget tänkande är normalt och därmed humant.

-   Så boven i dramat är alltså själva strukturen som vi lever i?

-   Ja det är strukturen som formar vårt tänkande och det är strukturen som är uppbyggd

     på ett sådant sätt att den gynnar ett fåtal människor men missgynnar flertalet. Här ser vi

     en mycket tydlig anledning till att dra slutsatsen att strukturen som vi lever i är orättvis

     och därmed inhuman.

-   Men hur tänker då dessa fåtal människor som gynnas av strukturen?

-   Jo bland maktens män så gäller ett strikt marknadstänkande. Med det så menar jag att

     tänkandet är fokuserat på att det egna kapitalet skall förränta sig. Just detta tänkande,

     som jag har nämnt tidigare, är det klart dominerande tänkandet i våra strukturer. Därför

     styrs våra samhällen utifrån detta tänkande.

-   Men hur skall man annars tänka? Finns det några alternativ till detta tänkande?

-   Ja men tänk själv om våra samhällen inte innehöll orättvisa och ojämlikhet. Vore inte ett

     sådant samhälle att föredra framför samhällen som var djupt orättvisa och ojämlika?

-   Javisst men jag förstår ändå inte vad det har med själva vårt tänkande att göra?

-   Jo men utgå ifrån dagens tänkande och hur det fungerar. Försök att sätta dig in i hur

    maktens män tänker. Det står ju utom allt tvivel att det är maktens män som sätter

    spelreglerna på marknaden. Deras tänkande bestämmer hur marknaden, alltså vi själva,

    skall agera.

-  Men jag undrar, är det inte fritt att tänka och agera som man själv vill? Skall vi inte slå

   vakt om denna frihet?

-  Jo man kan tycka att det skall vara självklart att tänka och agera som man själv vill med

    förbehåll då att man inte orsakar någonting negativt för andra människor. Här håller jag

    med dig. Men hur fungerar denna så kallade frihet om vi håller oss till marknaden och

    dom stora kapitalägare som i frihetens namn sätter spelreglerna för oss alla i samhället?

    Deras frihet går ju ut på att i första hand se till att det egna kapitalet ökar i värde. Allting

    annat är av underordnad betydelse. Därmed så kan vi se att denna "frihet" att förvalta

    kapitalet som man själv önskar leder till orättvisa för andra människor i samhället.

    Slutsatsen måste då bli att det inte kan anses som en frihet att vissa människor äger

    kapital vilket leder till ett maktförhållande gentemot andra.

-  Men tänker inte dom flesta av oss på det viset att det är upp till var och en att göra som

    man själv vill med sina egna pengar?

-  Ja vi tänker så och jag vill påstå att vi, på sätt och vis, har blivit "smittade" av denna

    tankegång.

-  Förklara tankegången!

-  Jo denna tankegång är den alltigenom styrande tankegången i våra liv. Den lyder så här:

    vi måste tjäna pengar för att överleva, jakten på pengar så att vi skall kunna leva ett

    drägligt liv är den förhärskande tankegången hos oss alla. Detta tänkande gäller för oss

    alla beroende av att det är så som maktens män har format strukturen. Vi har ju kommit

    fram till att det är maktens män som sätter spelreglerna för oss alla och därför så kan vi

    inte göra annat än följa dessa regler. Det ligger i sin inneboende natur att ett sådant

    tänkande skapar orättvisor. Eller hur?

-  Men jag har så svårt att förstå hur vi skall kunna tänka annorlunda.

-  Jag håller med dig om att det är en, i stort sett, omöjlig uppgift att tänka i andra banor än

    vad strukturen föreskriver. Det är en i det närmaste omöjlig uppgift att tänka sig förbi

    strukturens ramar. Vi har blivit "smittade" av vår "sjuka" struktur. Men det finns några

    hjälpmedel som gör det lättare för oss att förstå.

-  Vilka då?

-  Det bästa hjälpmedlet det är den historiska analysen som ger oss viktiga svar på våra

    frågor. Exemplen kan ju göras hur många som helst och svaren vi vill få det är om dom

    är humana eller inhumana, rättvisa eller orättvisa.

-  Kan du utveckla det här resonemanget?

-  Hur tänkte vi och hur tänkte maktens män för ett antal generationer sedan angående

    slaveriet? Jo vi vet ju att det var en allmänt vedertagen syn i våra samhällen att maktens

    män höll sig med slavar. Det var helt okey och det var en mycket viktig del i den

    dåvarande strukturen. Nu i efterhand när vi blickar tillbaka på dessa slavsamhällen så

    inser vi att dom var djupt orättvisa och därmed inhumana strukturer. Men insåg vi det

    då? Insåg vi människor då att slavsamhället var felaktigt? Maktens män insåg det

    naturligtvis inte. Man utgick istället från att det var en självklarhet att samhället var

    indelat i skilda klasser. Slavarnas uppgift i livet var att tjäna makten. Att det skulle vara

    så var helt naturligt och ingenting att ifrågasätta. Och jag vill nog påstå att den dåvarande

    allmänheten intog i princip samma tänkande, man "smittades" av det tänkande som

    maktens män utformade i strukturen. Man tänker så som strukturen tänker, om du

    förstår hur jag menar? Ett annat historiskt exempel det är jakten på kvinnor som man

    ansåg vara häxor. Den dåvarande strukturen var så till den grad mentalt sjuk av den

    påtagliga religiösa närvaron i varje människas tankeverksamhet. Människorna var mer

    eller mindre övertygade om att det fanns häxor som stod i förbindelse med djävulen. Nu

    i efterhand, när vi har svaret, vet vi att denna samhälleliga idioti är fullständigt inhuman

    och därmed orättvis. Förutom alla historiska exempel, som kan göras, så kan vi ta

    exempel från vår egen tid som visar strukturens galenskaper.

-  Du menar att det finns exempel på strukturella galenskaper från vår egen tid?

-  Ja det menar jag. Iakta dom samhällen som könsstympar småflickor. Inser människorna

    i dessa samhällen att dom lever i en abnorm struktur som möjliggör sådan här tortyr?

-  Nej dom inser nog inte det. Men finns det exempel från vårt eget samhälle som visar att

    du och jag lever våra liv i en strukturell galenskap?

-   Ja det går naturligtvis att finna exempel från vårt eget samhälles strukturella

     galenskaper. När maktens män äger kapital för miljarder medan vi själva får hålla till

     godo med smulorna, då blir vi bestörta. Men inser vi att det beror på strukturen? Ett

     fåtal mycket stora kapitalägare bestämmer i praktiken hur du och jag skall agera på

     marknaden, dom har så att säga våra liv i sina händer. Deras kapitalinvesteringar har ett

     enda syfte och det är att deras eget kapital skall förränta sig. Att majoriteten av

     samhällets människor skall kunna få nytta av kapitalet det finns det inte en tanke på.

-   Men deras kapital skapar ju arbetstillfällen.

-   Det är klart att en del av kapitalet skapar arbete men det gör det bara så länge som

     investeringen ger lönsamhet. När investeringen blir olönsam då väljer kapitalet att

     antingen lägga ner företaget eller flytta företaget till samhällen där lönsamhet uppnås.

     En mycket stor del av kapitalet som finns i våra samhällen används också av dessa

     ägare till att investeras i olika former av värdepapper, ägarna spekulerar alltså i att deras

     kapital skall förränta sig på dessa spelformer. Med dessa fakta för ögonen så menar jag

     att även vi lever i en strukturell galenskap.

-   Nej det har jag aldrig tänkt på. Kapital som kan komma människorna i vårt samhälle till

     del används istället av kapitalägarna i ren spekulation. Ja det verkar ju inte riktigt klokt.

     Jag håller med dig, vi tänker inte på denna strukturella orättvisa i vårt eget samhälle.

-   Vi inser inte att huvudorsaken till allt elände i vårt samhälle och i alla andra samhällen

     beror just på dom strukturella förhållandena mellan människorna i samhället.

     Människor, eller rättare sagt män, använder våld mot varann på grund av religiösa,

     etniska eller kulturella skillnader. Anser vi detta som logiskt eller ologiskt? Förstår vi

     sammanhangen av all denna smörja? Jag menar att det är relativt lätt att förstå dåtidens

     strukturella orättvisor när vi ser på dom i ett historiskt perspektiv. Likaså kan vi kanske

     förstå abnorma orättvisor som utspelas idag i andra samhällen som människorna i dessa

     samhällen inte ser. Förstår du vad jag menar? Insåg människorna i antikens

     slavsamhällen att dom levde i en struktur som var djupt orättvis? Förmodligen inte. Men

     nu i efterhand, med historiens facit, så har vi lärt oss att inse att så här kan man inte

     bygga humana samhällsstrukturer. Inser dagens människor i vårt samhälle att vi lever

     våra liv i en struktur som likaledes är djupt orättvis? Förmodligen inte. Men även här

     kommer framtiden att bevisa dagens orättvisa på samma sätt som gårdagens orättvisa

     har bevisats för oss. Jag menar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att kunna

     föreställa sig ens egna tankegångar som ologiska. Förstår du vad jag vill komma?

-   Du menar att så som du och jag tänker så skall man egentligen inte tänka om man skall

     agera logiskt?

-   Ja det är så jag menar. Och vi är omedvetna om att vi agerar ologiskt därför att vi lever

     våra liv mitt i strukturen. Vi är lika omedvetna om det ologiska som en gång dåtidens

     indianer var när man offrade människor till gudarna, för att ta ett exempel. Vi är lika

     omedvetna om det ologiska som när miljarder människor världen över hävdar att gudar

    styr över oss, för att ta ett dagsfärskt exempel. Vi är lika omedvetna om det ologiska i att

    marknadsförhållandena präglar vårt tänkande, för att ta ytterligare ett dagsfärskt

    exempel. Det är först när man står vid sidan om strukturen och får möjligheten att

    analysera den, som vi på allvar blir medvetna om dess orättvisa. Därför ser vi heller inte

    bristerna i vårt eget tänkande. Vi tror att vi tänker logiskt men i själva verket tänker vi

    ologiskt. Det är ju därför våra samhällen ser ut som dom gör. När vi ställer frågan: "hur

    skall våra samhällen se ut om dom inte skall fungera så som dom gör idag?" När vi ställer

    en sådan fråga så innebär det att vi betraktar våra nuvarande samhällen som naturliga

    och normgivande. Eller hur?

-  Du menar att allting i våra samhällen, från tanke till handling, fungerar ologiskt.

-  Ja visst. Jag menar, bokstavligt talat, att våra strukturer, från tanke till handling,

    fungerar ologiskt. Därför menar jag att allting som rör strukturella frågor måste

    ifrågasättas, precis allting.

-  Men det blir ju i det närmaste ogripbart. Det känns som allting blir som upp och

    nedvända världen, i våra samhällen. Det upplevs som rena rama kaoset att tänka i sådana

    banor.

-  Ta uppdelningen av människor i stater, för att ta ett exempel. Vi utvecklades till

    människor på den afrikanska kontinenten. Därifrån spred vi sedan ut oss över världen.

    Och det är först nu under den senaste delen av vår historia som vi lever åtskilda genom

    olika stater. I dag betraktar vi denna uppdelning som den naturligaste sak i världen. Vi

    anser det fullständigt naturligt och riktigt att vi människor omger oss med gränser mot

    varandra.

-   Ja men det är väl helt logiskt att vi som bor här i landet har en gräns mot dom som är

     våra grannar. Tycker du inte det?

-   Nej det tycker jag inte. Och för att kunna utveckla mitt svar så måste man analysera hela

     "fenomenet" stater. Vi måste förstå hur stater har bildats och varför dom bildas. Och

     vem eller vilka bildar stater? I vilket intresse bildas dom?

-   Hur bildas då stater?

-   Jo stater bildas på grund av att det finns ett intresse av att bilda stater. Och det

     avgörande intresset, historiskt sett, är ekonomiska motiv. Ekonomiska motiv som

     kopplas till maktbegär. Vi brukar ju säga att det är ekonomin som styr världen, det kan

     vi nog hålla med om. Eller hur?

-   Vem har då dom ekonomiska motiven? Är det du och jag?

-   Nej dom ekonomiska motiven till att bilda stater hade bara en liten grupp människor

    möjlighet till. Nämligen den kapitalstarka eliten. Eller som jag brukar säga, maktens män.

    Endast dom som hade maktmedlen i sina händer såg till att lägga under sig allt större

    landområden. Det handlade om maktbegär när världen delades upp i stater.

-  Så vanliga människor hade inget intresse av att bilda stater?

-  Nej varför skulle dom ha det? Vanliga människor har alltid varit förlorare i uppdelningen

    av stater. Maktbegären hos maktens män har alltid lett till att folken har klämts åt och

    fått agera tjänare åt den härskande eliten. Den härskande elitens maktbegär har alltid

    medfört att stater har råkat i konflikt med varann, med krig och elände som följd.

-  Så det är själva konstruktionen av stater som är felaktig?

-  Inte bara felaktig. Konstruktionen av stater är ett strukturellt fel som bygger på att

    maktens män skall ha den ekonomiska kontrollen över "sitt" folk. Dessutom leder

    konstruktionen till ständiga konflikter mellan stater. Det är, så att säga, inbyggt i den

    ologiska strukturen att konflikter mellan stater blir omöjlig att förhindra. Detta bevisas ju

    också av historien som är fylld av konflikter.

-  Så bara genom att det bildas stater så genererar detta automatiskt konflikter och

    motsättningar.

-  Helt rätt. Eftersom statsbildningar är en grundläggande del av våra strukturer så är dom

   en av dom största orsakerna till varför våra samhällen fungerar så ologiskt.

-  Alla är ju så nationalistiska nuförtiden och kan ju inte tänka sig en annan världsordning

   än den som existerar just nu. Är denna övertygelse alltså felaktig?

- Ja den är i grunden felaktig. Vi är tillbaka i följande faktum: du tänker så som strukturen

   har lärt dig att tänka. Därför kan du inte tänka fritt och objektivt. Förstår du? Du kan, i

   stora drag, inte själv påverka ditt tänkande. Ditt tänkande är utformat av den struktur

   som du lever i. Därför tänker du ologiskt eftersom vi lever i en ologisk struktur.

- Men om det är så som du säger, att vi tänker och därför agerar ologiskt när det gäller

   bland annat stater och i stort sett allt annat, så är jag nyfiken på att höra vilka avgörande

   frågor du egentligen menar. Vilka är dom avgörande frågorna som gör våra samhällen så

   ologiska?

- Jo den absolut grundläggande frågan som formar våra strukturer så ologiska det är själva

   patriarkatet. Alltså att männen genom historien har satt sig själva att dominera över

   kvinnan. Detta är själva den grundläggande strukturella frågan för alla samhällen världen

   över. Utifrån denna grundläggande motsättning utgår sedan en mängd underliggande

   motsättningar. Eftersom den grundläggande motsättningen är olöst så kan heller inte alla

   underliggande motsättningar lösas.

- Så du menar att frågan om exempelvis stater inte går att lösa förrän den grundläggande

   motsättningen är löst?

- Just det. Stater och staters konflikter med varann går inte att lösa förrän den

   grundläggande motsättningen är löst. Det är nämligen så att alla underliggande

   motsättningar utgår ifrån huvudmotsättningen. Omvänt så kan man säga att när

   huvudmotsättningen blir löst så löser sig alla andra motsättningar.

- Så alla motsättningar av strukturell karaktär förblir olösta så länge som den

   grundläggande motsättningen inte är löst. Kan du utveckla det här med underliggande

   motsättningar?

- Med underliggande motsättningar i våra strukturer så menar jag motsättningar som har

   tillkommit som en följd av det patriarkala förtrycket. Dom stora underliggande

   motsättningarna kan man också benämna som dom stora ologiska inslagen i våra

   strukturer.

- Och vilka är då dessa?

- Vi har ju nyss nämnt stater, som en stor underliggande motsättning.

- Förutom stater, vilka andra stora ologiska inslag i våra strukturer finns det?

- All ekonomisk orättvisa, varför skall ett fåtal i samhället kunna vältra sig i pengar medan

   andra inte har mat för dagen? Religioner av alla de slag har ju ett oerhört inflytande på

   massvis med människor, vad betyder detta för vårt tänkande? Etniska konflikter leder allt

   som oftast till krig och elände, verkar detta logiskt? Miljöförstöringen har tagit sådana

   dimensioner att själva vår existens nu på allvar är hotad, förstår vi denna ologik? Detta är

   dom stora underliggande motsättningarna som alla utgår ifrån själva

   huvudmotsättningen, nämligen det ojämlika maktförhållandet mellan könen. Jag vill till

   och med påstå att om den patriarkala strukturen aldrig skulle ha uppstått så skulle

   mänskligheten ha varit förskonad från religioner; stater; ekonomisk orättvisa; krig och

   våld; miljöförstöring. Ja maktstrukturer över huvud taget skulle ha varit ett okänt

   begrepp. Så helt annorlunda skulle våra samhällen ha kunnat se ut om inte den

   patriarkala strukturen hade etablerat sig för tusentals år sedan.

- Men då undrar man vad det var som gick så snett när den patriarkala strukturen började

   få fäste hos människans samhällen? Hur kunde den patriarkala strukturen etablera sig?

- Oerhört intressanta frågeställningar som vi kanske aldrig får svaret på. Vi kan idag bara

   spekulera i hur våra samhällen utvecklades åt den patriarkala strukturen. Varför kunde

   inte den jämlika logiska strukturen bli den ledande strukturen?

- Kan man, till att börja med, dra några slutsatser från ungefär vilken tid i människans

   historia som patriarkatet påbörjades?

- Jag har själv aldrig sett någon studie som försöker besvara den här frågeställningen men

   personligen så tror jag att vi ungefärligen kan fastställa tidsepoken när patriarkatet

   började etablera sig. Historien har ju visat oss att patriarkatet är världsomfattande, det

   förekommer överallt runt om på vår jord. Det har också varit så i tusentals år. Vi vet ju

   också att människorna inte hade någon kontakt med varann över kontinenterna, för

   tusentals år sedan. Således hade indianerna i Amerika ingen kontakt med människorna

   på den afrikanska kontinenten. För många tusen år sedan fanns heller inga "vardagliga"

   kontakter mellan människorna i Europa och Asien. Men det besynnerliga är att alla dessa

   samhällen ändå hade en patriarkal struktur gemensamt.

- Hur kan det komma sig?

- Jo enligt min mening så finns det endast ett svar på denna frågeställning. Svaret är att

   patriarkatet etablerades redan på den afrikanska kontinenten innan människan påbörjade

   sin utvandring därifrån. Om den teorin stämmer så innebär det att patriarkatet är minst

   hundra tusen år gammalt. Människan tog alltså med sig den patriarkala strukturen när

   hon började sin utvandring från Afrika. Så måste spridningen av patriarkatet ha gått till

   och så gammal är alltså denna struktur.

- Så patriarkatet har en så lång historia?

- Ja det måste vara den riktiga förklaringen till varför denna struktur har blivit så

   dominerande världen över. Strukturen formades för över hundra tusen år sedan på den

   afrikanska savannen.

- Men hur kunde den uppstå? Eftersom vi ju påstår att den strider mot all mänsklig logik

   och jämlikhet. Hur och varför uppstod den?

- Eftersom vi påstår att vi kan besvara frågan när den uppstod så återstår frågorna, hur och

   varför den uppstod? Och dessa frågor är inte lika enkla. Varför uppstod det synnerligen

   ojämlika patriarkatet? Varför uppstod en struktur som gagnade männen på bekostnad av

   kvinnorna? Det blir naturligtvis spekulationer men dom närliggande svaren är ju att dom

   ledande männen i gruppen eller stammen börjar missbruka sin ställning. Dom ledande

   männen börjar skaffa sig privilegier som dom övriga stammedlemmarna inte får

   möjligheten att ta del av. När väl denna process blir etablerad så accelererar detta

   ojämlika strukturförhållande. Men observera att denna åsikt är min och den är inte på

   något sätt bevisad. Tron på övernaturliga krafter i naturen etablerar sig tidigt i

   människans historia. Denna ologiska uppfattning om livet och miljön sätter stark prägel

   på människornas förhållanden till varann. Detta synsätt måste vara en starkt bidragande

   orsak till uppkomsten av en hierarkisk struktur. Till skillnad från övriga djur så har

   människan den speciella egenskapen att hon kan utnyttja sin hjärna till att ta beslut som

   hon är ensam om i djurvärlden. Människan ges därför möjligheten att påverka sig själv

   och sin omgivning om hur livet skall levas. Just denna möjlighet är av avgörande

   betydelse när dom ledande stammedlemmarna tar beslut som gagnar dom själva.

- Så patriarkatet formades av ledande manliga gruppmedlemmar i rent egoistiska syften?

- Ja ungefär så borde patriarkatet ha utvecklats för mycket, mycket länge sedan. Och när en

   struktur är etablerad så blir den, nära nog, omöjlig att förändra. I stället så växer sig

   strukturen än mer åt det håll som den från början formades.

- Du menar att från början så framträdde patriarkatet som en relativt svag, men ändå

   ledande kraft i strukturen. För att eftersom utvecklas med full kraft till en enorm

   allenarådande strukturell kraft.

- Ja det är ju precis så som historien visar sig för oss. Patriarkatet växer sig starkare och

   starkare. Strukturen blir alltmer ologisk och därmed ojämlik och orättvis.

- Kan du beskriva med några historiska exempel?

- Tänk dig för ett antal tusentals år sedan när dom egyptiska faraonerna börjar sin härskar

   era. Den dåvarande patriarkala strukturen har som vi ser utvecklats till rena rama

   dårskapen. Hierarki, religion och ekonomisk makt har bokstavligen skapat mänskliga

   gudar som står över allt och alla. Tänk dig vilken avgrundsideologi som har utvecklats

   från den logiska jämlikheten som människan härstammar ifrån. Se på dom ständigt

   återkommande krigen mellan dom patriarkala statsbildningarna, för att ta ett annat

   exempel. Dessa våldsamma konflikter har blivit inbyggda i själva den patriarkala

   strukturen och blir på så vis, i praktiken, omöjliga att förhindra. Här ser du åter igen vad

   denna orättvisa struktur ställer till med. Exemplen kan göras hur många som helst. Hela

   vår historia är ju ett skådespel av hur maktens män tyranniserar och våldför sig på

   vanliga människor. Patriarkatet har utvecklat sig till en fullfjädrad maktkoloss vars

    ideologi går ut på att maktens män skapar sig ännu mera makt på befolkningens

    bekostnad.

-  Så frågan om hur patriarkatet bildades skulle då kunna besvaras med att ledande manliga

   gruppmedlemmar - stamledare - började missbruka sin ledande roll inom gruppen.

- Ja jag tror att vi kan utgå ifrån att anta att det borde ha gått till på ungefär det viset. Och

   varför utvecklades då patriarkatet? Jo det utvecklades därför att dom ledande

   gruppmedlemmarna kunde skaffa sig avgörande fördelar gentemot övriga medlemmar

   i gruppen. Det var alltså rent egoistiska syften som styrde upp strukturen till ett

   hierarkiskt patriarkat. Och när väl patriarkatet etablerade sig så fanns ingen motkraft i

   världen som kunde stoppa dess framfart. Patriarkatet utvecklas hela tiden till att bli allt

   mer sofistikerat och i dagens samhällen är det så involverat i allt som vi företar oss så vi

   reflekterar inte över det.

- Så du menar att patriarkatet från förr var enklare att identifiera?

- Helt klart. När vi betraktar det historiska förloppet så ser vi tydligt hur den patriarkala

   strukturen på ett enkelt och klart sätt styr våra samhällen.

- Du måste visa med exempel hur du menar.

- Vi behöver bara gå ett antal generationer tillbaka i tiden. Studera fotografier som är tagna

   när viktiga affärsuppgörelser tas och studera på samma sätt foton från betydelsefulla

   politiska avtal. Vilka syns på fotona? Jo bara män, inte en enda kvinna finns på dessa

   fotografier och skulle någon kvinna komma med på ett foto så begränsas hennes roll till

   att vara en uppasserska åt männen. Dessa bildbevis visar oss sanningen om patriarkatet,

   eller hur? Det är männen som styr och ställer och det är det hierarkiska mansväldet som

   gäller.

- Exemplet med gamla foton stämmer faktiskt men man funderar inte så mycket över att

   det bara är män som man ser. Det är först när du nu nämner det som detta faktum slår en.

- Nej det är som du säger, man funderar inte över att det är som det är. Man noterar att det

   förhåller sig så utan att fundera över om strukturen är ologisk, eller inte. Och det är just

   detta tänkande som vi ännu tydligare tar med oss när vi betraktar den dagliga strukturen,

   som vi lever med.

- Okey vi vet att patriarkatet utvecklades för mycket, mycket länge sedan. Men vilka krafter

   var det som fick dom makthavande männen att så skoningslöst bekämpa andra

   människor? Det kanske är förståeligt att se hur dom ledande gruppmedlemmarna skaffade

   sig privilegier av rent egoistiska syften. Men att utifrån dessa handlingar utvecklas till

   bestialiska våldsverkare verkar oförståeligt, eller hur?

- Ja det är intressant att försöka finna orsakerna till varför den mänskliga historien har

   utvecklats till att vara så fruktansvärt våldsam. Men när det väl började gå snett då

   accelererade denna process. Jag menar att när väl patriarkatet börjar ta form då kan det

   gå undan.

- Varför?

- Jo när tänkandet börjar vänja sig vid den ologiska strukturen så skapas ytterligare

   anledningar som förstärker denna struktur. Vad är det då för anledningar som jag avser?

   Till att börja med så innebär ju patriarkatet att kvinnan värderas lägre än mannen. Detta

   grundläggande synsätt blir ju då huvudanledningen till etablerandet av den strukturella

   orättvisan. I denna struktur skapas också tron på övernaturliga krafter som härskar över

   människan. Långt senare benämner vi denna tro för det religiösa tänkandet. Det religiösa

   tänkandet med alla sina filosofiska förgreningar blir ett mycket starkt instrument som

   förstärker den patriarkala strukturen. Synen på ägandet blir ett ännu starkare instrument

   som gagnar den orättvisa strukturen. Men om vi till att börja med skall hålla oss till det

   religiösa tänkandet så utvecklas vårt tänkande så abnormt att det till och med lyckades

   etablera en, som vi sade, övernaturlig tro på livet och naturen. Ett så till den grad ologiskt

   tänkande att människan fråntogs allt sunt förnuft. Den patriarkala strukturen tog nu ett

   järngrepp om människorna i och med att det religiösa tänkandet etablerade sig. Maktens

   män hade nu inte bara det fysiska våldet att tillgå för att förtrycka folken. Man hade nu

   också skaffat sig en teoretisk överbyggnad på strukturen, nämligen religionen. Med

   religionens hjälp kunde man nu bokstavligen hävda att statusen mellan människor var

   olika och framför allt hävda statusskillnaden mellan könen.

- Så i och med att den teoretiska överbyggnaden alltså religionen etablerades så förstärktes

   det patriarkala förtrycket.

- Helt riktigt. Tidigare kunde patriarkatet bara fungera med hjälp av en våldsapparat som

   upprätthöll makten åt ett fåtal maktgalna män. När det religiösa tänkandet etablerades

   så blev därmed förtrycket dubbelt. Maktens män hade dels den fysiska våldsapparaten

   att tillgå och dels det intellektuella förtrycket, i form av religionen. Sedan får vi inte

   glömma den ekonomiska makten, som vi har nämnt. Maktens män drog tidigt upp

   spelreglerna på det vi benämner, marknaden.

- Jag tänker på statusskillnaden mellan människor. Tittar man tillbaka på det historiska

   förloppet så ser man tydligt att det är statusskillnader på människa och människa. Och

   man ser, som du säger, statusskillnaden mellan man och kvinna. Så du menar att

   förklaringen till all denna orättvisa och ojämlikhet finns att söka i den patriarkala

   strukturen?

- Så är det och det är den här strukturen som generation efter generation ärver vidare. Som

   du ser så har det gått så långt att vi betraktar strukturen som, mer eller mindre, normal.

   Även om vi själva inte är religiösa så reflekterar vi inte speciellt mycket över att andra är

   troende, som det så fint heter. Det är väl deras sak resonerar vi. Vi ser det som självklart

   att vår värld är indelad i stater. Det har blivit helt naturligt för oss att vi människor lever

   inom gränser som avskiljer oss från varann. Många av oss är noga med att hävda sin

   etniska, kulturella och religiösa tillhörighet. Som vi känner till så är det oräkneliga

   besinningslösa konflikter som har sitt ursprung i dessa tillhörigheter. Och vad skall vi

   säga om det ständigt aktuella fenomenet, jakten på pengar? Detta synnerligen intressanta

   fenomen som naturligtvis också härrör från den patriarkala utvecklingen. Jakten på

   pengar får oss att göra precis vad som helst. Ingenting får stå i vägen i den här jakten, inte

   ens livet är värt någonting.

- Ja det är sant, jakten på pengar är någonting som vi alla har gemensamt. Oberoende av

   religiös tillhörighet eller annan övertygelse så verkar det som om vi människor har

   någonting gemensamt - nämligen jakten på pengar. Hur förklaras detta fenomen?

- Förklaringen är nog inte så svår ändå. Vi vet ju att alla våra samhällen, runt om på vår

   jord, är patriarkala och svaret på frågan är just att jakten på pengar beror på att vi lever i

   patriarkala samhällen. Våra samhällen är ju strukturellt uppbyggda på det viset att det är

   fritt fram för var och en att försöka lägga beslag på så mycket som möjligt av den

   kapitalkaka som finns i våra samhällen. När det fungerar så då förstår du att det är ett fåtal

   som kan komma över stora bitar medan en majoritet bara kommer över småbitar och

   många kommer inte över ens några smulor. Denna jakt på pengar är alltså universell. Det

   visar också att religiös eller annan övernaturlig övertygelse saknar betydelse i

   sammanhanget. Jakten på pengar tar ingen hänsyn till olika former av trosinriktning.

   Denna jakt utövas, mer eller mindre, hänsynslöst av oss alla. Man kan därför säga att

   jakten på pengar fungerar som en överbyggnad i våra patriarkala strukturer.

- Om jag förstår dig rätt så menar du att jakten på pengar skulle försvinna i samhällen som

   inte är patriarkala.

- Ja det är så jag menar.

- Men då är min fråga. Måste inte pengar finnas?

- Jovisst pengar måste finnas. För pengar är ju ett betalningsmedel för varor och tjänster.

   Pengar har ju kommit till för att underlätta förmedlingen av affärer. Men det är när denna

   unika metod att förmedla varor och tjänster börjar missbrukas som konflikter uppstår.

   Varför skall ett fåtal människor äga i stort sett allt kapital på marknaden och därmed i

    samhället? Jag menar att kapitalet missbrukas, det gagnar ett fåtal inte alla människor i

    våra samhällen. Märker du att vi hela tiden kommer tillbaka till den här avgörande

    frågeställningen?

- Ja i och för sig så verkar det ju lite knepigt att ett fåtal människor, då främst män, äger i

   stort sett hela marknaden. Det håller jag med om. Men ändå verkar det så obegripligt om

   marknaden skulle fungera på ett annat sätt, än vad den gör idag. Är det ologiskt att vi är

   så fokuserade på att jaga pengar, som vi är idag?

- Ja det är ologiskt eftersom det skapar ett fåtal vinnare och en mängd förlorare. Just detta

   förhållande är ologiskt. Men ser man utifrån den orättvisa strukturen som vi lever i så kan

   man vända på saken och därmed säga att det är fullständigt logiskt att det ser ut som det

   gör på marknaden. Det är naturligtvis helt normalt och naturligt med en marknad. Den

   måste finnas för att våra samhällen skall utvecklas. Men jag upprepar, det ologiska

   inträffar när ett fåtal män skaffar sig förmåner, makt och pengar, på folkens bekostnad.

   Det är detta förhållande som är ologiskt. Vi alla ingår i marknaden men det är synnerligen

   orättvist när ett fåtal män dikterar villkoren på marknaden.

- Om jag förstår dig rätt så menar du att dom stora ologiska problemen för människor

   består av; ojämlikheten mellan könen; ägandeförhållandet på marknaden; religioner och

   övernaturligt tänkande; alla slag av maktförhållanden; miljöförstöringen.

- Så är det. Och av dessa stora frågor så finns en grundläggande motsättning som

   övergriper allting annat. Det är, som jag påpekar allt som oftast, det ojämlika förhållandet

   mellan kvinna och man. All denna ologik sätter sina oundvikliga spår i vårt tänkande. Vi

   tänker så som strukturen har lärt oss att tänka.

- Du menar att det du och jag sitter och tänker och pratar om skulle vi inte fundera över om

   vi levde i en jämlik struktur?

- Exakt, det låter naturligtvis underligt men så är det.

- Kan du utveckla det här?

- Först vill jag säga att dom stora frågorna som rör våra liv i samhället har vi själva små

   möjligheter att påverka. Dom frågorna behandlas, som vi nyss har talat om, av maktens

   män. Men jag menar ändå att vårt vardagstänkande och vårt eget agerande formas av

   strukturen. Vi pratar och vi beter oss så som strukturen fungerar. Vi tillhör strukturen, vi

   är en del av den, det är vi som är strukturen. Därför så skulle vi tänka och agera på ett helt

   annat sätt om strukturen vore annorlunda. Eller med andra ord, vi skulle beté oss på ett

   helt annat sätt om vi tänkte annorlunda. Vi tänker och fungerar ologiskt i vårt umgänge

   med varann. Det är därför våra samhällen ser ut som dom gör.

- Men detta betyder ju att hela vårt sätt att vara och tänka måste ifrågasättas. Så fort man

   öppnar munnen för att kommunicera så innebär det att kommunikationen, med stor

   sannolikhet, är ologisk. Man skulle alltså förneka sina egna tänkanden och göranden. Man

   skulle förneka sin egen person, eller hur?

- Ja det kan man säga. Men man förnekar knappast sitt eget tänkande. Det är väl istället så

   att man vill framhäva sitt eget tänkande som normalt och därmed normgivande. Jag

   påstår ju att vi inte själva är medvetna om vår orättvisa struktur och därmed är vi inte

   heller medvetna om våra egna ologiska handlingar. Vi tror att vi tänker och agerar rätt

   även när detta får till följd att människor i vår närhet far illa av vårt agerande.

- Hur då?

- Jag återkommer igen till den fruktansvärda behandlingen av flickor i stora delar av

   Afrika. Flickans föräldrar ser det som den naturligaste sak i världen att deras dotter skall

   könsstympas. Dom tror att dom tänker och agerar riktigt när dom låter sin lilla dotter

   genomgå den här tortyren. Du har väl hört talas om så kallade hedersmord? Unga kvinnor

   avrättas av sina egna närmaste, inom familjen. Familjens överhuvud menar att kvinnan

   har vannärat familjen på ett eller annat sätt, därför måste hon avrättas. Familjens

   överhuvud är övertygad om att man gör helt rätt och är därmed totalt omedveten om

   sina egna ologiska handlingar. Hur fungerar du och jag i vårt eget samhälle? Jo när vi

   säger nedlåtande ord om kvinnor då upphöjer vi oss själva som om vi män skulle vara

   det bättre könet, förstår du? Även här tror vi att vi tänker rätt. Och så var det ju det här

   med tänkandet om staten. Vi tror att vi tänker normalt och riktigt när vi menar att

   människor skall tillhöra en speciell stat och att denna stat, även vår egen, skall vara

   avskuren med gränser. Vi tänker så här därför att vi lever våra liv i "vår egen" struktur.

- Okey. Du nämnde tidigare om vårt ständiga fokuserande på pengar, här i livet. Som om

   det skulle vara drivfjädern för oss. Kan du utveckla den här frågan?

- Vad är drivfjädern med livet? Vad är meningen med livet? Varför ställer man dessa

   frågor? Jo man ställer en fråga när man börjar tvivla på frågans självklara svar. Frågornas

   självklara svar är ju att man lever för att känna harmoni och glädje med livet.

- Javisst det är ju ett självklart svar.

- Ja men är det så självklart? Glädjen och harmonin i våra liv, finns den? Vad går livet ut på

   för oss så som vi lever våra liv idag? Jo livet går ut på att få in pengar för att överleva.

   Eller åtminstone få in så mycket pengar att livet blir drägligare att leva. Så ser vardagen

   ut för den absoluta majoriteten av mänskligheten, att få ihop pengar så att man kan

   överleva. Vad är det för liv? Hur kan det ha blivit på det viset? Hur kan det ha spårat ur så

   fullständigt från det logiska svaret på frågan? Jo svaret är naturligtvis att det har uppstått

   orättvisa förhållanden mellan människorna i våra samhällen, att vi lever våra liv i en

   strukturell orättvisa. Människor utnyttjar andra människor för att själva få det bättre.

   Detta agerande leder oundvikligen till att några få får det bättre medan dom flesta får det

   sämre.

- Frågan om meningen med livet är tydligen inte så enkel att besvara. Du menar att frågor

   som man ställer är beroende av vilken struktur som man lever i.

- Såväl frågor och svar hänger intimt samman med själva strukturen. Till exempel så ställer

   vi i vårt samhälle helt andra frågor och vi ger också helt andra svar än vad människorna

   på andra sidan jorden ger. Svaren på samma frågor skulle också skilja sig åt. Logiskt sett

   så borde en fråga leda till samma svar oberoende av var vi lever. Men eftersom den inte

   gör det så innebär det att det förväntade logiska svaret, på sätt och vis, bevisar att vi

   lever i ologiska samhällen. Hänger du med?

- Kan du ta några exempel? 

- Ja vi kan ta den alltigenom grundläggande och viktigaste frågeställningen för alla

   samhällen. Det är den frågeställningen som är grundorsaken till att våra strukturer

   fungerar orättvist. Och den är: varför råder ojämlikhet mellan könen i våra strukturer?

   Svaren på denna enkla frågeställning skiljer sig, som vi vet, beroende på var vi lever

   någonstans. I flertalet samhällen skulle man överhuvud taget aldrig komma på att ställa

   frågan. I dessa samhällen är könsdiskrimineringen så stor att den inte ens kan

   medvetandegöras för människorna. Därför blir en sådan frågeställning helt ogripbar. När

   du exempelvis iaktar en politisk manifestation, i den så kallade tredje världen, så ser du i

   i princip enbart män. Inte en enda kvinna syns i denna manifestation. Du ställer frågan till

   dig själv: varför är det så? Jo det är så därför att det är männen som styr och ställer i det

    här landet. Kvinnorna har liksom inte någon anledning att vara med på "männens

    manifestation". För övrigt så är dom nog i praktiken helt utestängda från att få deltaga i

    "männens manifestation". Skulle alltså frågeställningen om ojämlikhet ställas till

    kvinnorna och männen i det här landet så skulle dom säkert vara helt oförstående till

    frågan. Svaren skulle säkert bli att både männen och kvinnorna helt enkelt skulle anse att

    det är en självklarhet att det är männen som är ute och manifesterar medan kvinnan är

    hemma med barnen. Det är som den naturligaste sak i världen att det fungerar så. En

    kvinna eller man, från det här landet, skulle alltså överhuvud taget aldrig komma på att

    ställa en sådan fråga. Vi ser därför att frågor och svar är helt avhängiga av var

    någonstans vi lever.

- Det du och jag betraktar som en ren självklarhet kan andra betrakta som en omöjlighet.

- Javisst. Att människor, oberoende av kön, skall kunna umgås och gemensamt deltaga i

   olika former av manifestationer eller sammankomster ser du och jag som en självklarhet.

   Men i många andra samhällen är detta en omöjlighet. För övrigt så var gemensamma

   politiska manifestationer också en omöjlighet hos oss för ett antal generationer sedan.

   Det var ju inte så där alltför lång tid sedan som kvinnor inte hade rösträtt. Således visar

   detta att det som vi anser vara naturligt betraktas som onaturligt hos andra. Just att det

   förhåller sig så anser jag bevisar vilka ologiska samhällen som vi lever i. Men vi behöver

   inte gå utanför vårt eget samhälle för att vi skall kunna bevisa det ologiska.

- Låt höra.

- Tillbaka till pengarnas värld igen. Vi vet att människor i vårt samhälle tjänar miljoner, ja

   miljarder, på ren spekulation. Vi vet också att massvis med människor bara har råd till

   det nödvändigaste trots att dom nästan jobbar ihjäl sig. Så är det. Vi vet att det fungerar

   så. Men det är just ingenting vi går och grubblar på. Det bara är så. Det är ingenting som

   vi funderar över. Här ser vi att denna fruktansvärda ologik finns mitt i samhället som du

   och jag lever i. På tal om hur vi ser på människors tänkande i andra samhällen: jag fick

   höra en träffande fråga från en man från ett urbefolkningssamhälle. Han ställde frågan:

   hur kan ni, alltså du och jag, arbeta åt någon som bestämmer över er? Han har ju

   naturligtvis helt rätt i sin iaktagelse: du och jag lever i ett ologiskt samhälle. Därmed så

   påstår jag att vi har kommit fram till att det ologiska styr och ställer med oss i allt

   väsentligt. Vilket bör bevisas av att världen ser ut som den gör.

- Men jag undrar, måste allting fungera logiskt? Och hur vet vi vad som är logiskt respektive

   ologiskt? Går det att finna någon logik i vårt tänkande eller är allting nattsvart?

- Naturligtvis så är det logiskt att vi har ambitionen i vårt tänkande att vi exempelvis skall

   utbilda oss; att vi skall utveckla våra kunskaper till att förbättra våra liv, med allt vad det

   innebär. Det är logiskt att vi har den här ambitionen. Det är logiskt att vi inombords vill

   göra allt vi kan för att våra barn skall kunna utvecklas till harmoniska individer i våra

   samhällen. Att vi har denna inre drivkraft inom oss är en synnerligen logisk egenskap. Vi

   vill väl men vi ser ofta inte den logiska vägen framåt. Vi är ju en del av strukturen och

   som sådana så blir ju våra barn därefter.

- Så allting är alltså inte nattsvart?

- Nej inom oss alla så föds vi med ambitionen att vi skall utveckla oss och därmed utveckla

   våra samhällen. Denna inre drivkraft är så grundläggande logisk som den kan bli. Och

   eftersom vi nu kan påstå att vi känner till krafterna som bryter ner oss till ologiskt

   tänkande individer, så borde det finnas stora möjligheter till att våra strukturer utvecklas

   åt det logiska hållet.

- Den stora frågan blir ju då, hur skall vi gå till väga för att förändra våra strukturer? Hur

   skall vi förändra vårt tänkande?

- Ja när vi har blivit medvetna om den ologiska strukturen och om vårt ologiska tänkande

   så borde det underlätta kunskapen om hur vi skall gå tillväga för att förändra våra

   strukturer. Det grundläggande i allt förändringsarbete är att medvetandegöra problemet.

   Vi måste medvetandegöras om den ologiska strukturen som vi lever i. Såväl gammal som

    ung måste göras medveten om samhällenas orättvisa strukturer. Detta synsätt står ju

    helt i kontrast mot det nuvarande synsättet hur människan i samhället medvetandegörs

    om sitt eget samhälles struktur.

- Hur då menar du?

- Jo idag så ingår det, så att säga, i själva strukturen att vi formas till accepterande

   individer gentemot samhället. Med accepterande individer menar jag att vi formas redan

   i mycket unga år att betrakta strukturen, vi lever i, som fullständigt normal. Vi blir, som

   vi har beskrivit, ett med strukturen. Raka motsatsen innebär ju att vi skall

   medvetandegöras om strukturens ologik. Från synen på att samhället fungerar normalt

   och riktigt så skall vi göras medvetna om att samhället fungerar osunt och felaktigt.

- Vi skall alltså ges en diametralt motsatt uppfattning om samhällsstrukturen?

- Javisst, låt mig försöka förklara mitt resonemang på följande sätt. Föreställ dig den lilla

   flickans liv när hon växer upp mitt i ett extremt religiöst samhälle. Här får hon omgående

   lära sig att pojkar är mer värda än flickor. Hon fråntas till och med rätten att bestämma

   över sin egen kropp. För henne finns inga rättigheter, bara skyldigheter. Hon uppfostras

   till att bli en tjänarinna åt mannen. Vad säger vi som står vid sidan om och betraktar

   sådana samhällen? Jo vi säger naturligtvis att sådana samhällen fungerar högst orättvist

   för kvinnor. Vi skulle vilja att dessa samhällen genomgick en förändring så att kvinnan

   betraktades som en jämlike till mannen. Eller hur? Vi anser ju, med rätta att dessa

   samhällen fungerar fullständigt ologiskt. Om vi bara kunde så skulle vi vilja tala om för

   människorna, i dessa samhällen, att dom lever i en ologisk struktur. Och att dom

   följaktligen tänker ologiskt. I vårt eget samhälle har vi lärt oss att ett fåtal människor kan

   göra sig stenrika på grund av den rådande marknadsstrukturen samtidigt finns det en

   massa människor som inte kommer upp i en dräglig levnadsstandard. Vårt samhälle

   fungerar så, precis som alla andra samhällen. Men att det fungerar på detta vis är lika

   ologiskt och naturligtvis osunt. Det betyder att även här i vårt eget samhälle så måste vi

   bli medvetna om strukturens orättvisa. Det är det jag menar med att människorna i

   samhället måste medvetandegöras om den ologiska strukturen som dom lever i.

- Så svaret på frågan hur vi skall förändra vårt tänkande det blir att vi alla måste

   medvetandegöras om den ologiska strukturen som vi lever i?

- Helt rätt. Den grundläggande förändringen i ett samhälle är när människorna

   medvetandegörs om den ologiska strukturen som dom lever under. När väl detta

   medvetande börjar etableras så får samhället den bästa förutsättningen till att förändras.

   Processen att förändra samhällsstrukturen startas genom att människorna i samhället

   medvetandegörs om dess ologik.

- Men då undrar jag, vem i det ovan beskrivna starkt religiösa samhället vågar kritisera

   dess struktur?

- Just det, det är inte så enkelt som det låter. I våra osunda strukturer så handlar det mesta

   om makt. Inte bara i starkt religiösa samhällen är den patriarkala makten ett näst intill

   ogenomträngligt hinder. Även hos oss är den patriarkala strukturen mycket svår att

   bryta igenom. Dom som sitter på makten har ju alla maktmedel i sin hand för att sätta

   stopp för all kritik mot den rådande strukturen. I många samhällen är det dödsdom mot

   dom som eventuellt vågar kritisera strukturen. Hur som helst så är vi relativt medvetna

   om det osunda i andra samhällens strukturer, men vi har mycket svårt att kunna se vårt

   eget samhälles osunda struktur. Och vi kan ju knappast förvänta oss att maktens män i

   vårt eget samhälle skall förkunna strukturens ologik. Utan vi måste själva göra oss

   medvetna om vår egen strukturs ologik.

- Det innebär ju att barnen aldrig får lära sig strukturens ologik i skolan.

- Nej det har du rätt i. Våra samhällens etablerade institutioner, där skolan är en av många,

   kan ju knappast predika det egna samhällets oförmåga att förstå den orättvisa strukturen

   som råder. Därför så får våra barn lära sig, dels i det praktiska livet och i deras skolmiljö,

   att livet, som det nu ser ut i samhället, är det liv som dom själva skall leva i vuxen ålder.

   Vi förstår ju av denna anledning att det blir oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att

    förändra våra strukturer. Hela samhället med alla dess etablerade institutioner är ju, så

    att säga, ansvarigt för att samhället rullar på som det alltid har gjort. Att dessa, maktens

    instrument, skulle dödförklara sitt eget samhälle blir en omöjlighet. Men vi har ändå

    inget val. Våra orättvisa samhällsstrukturer måste medvetandegöras annars så leder det

    till vår egen undergång.

- Jasså är det så allvarligt?

- Betrakta klimatfrågan som den ser ut idag. På grund av dom extrema miljöföroreningarna

   runt om i världen så har klimatexperter kommit fram till att mänskligheten nu är

   allvarligt hotad. Redan idag drabbas miljoner människor av det förändrade klimatet och

   det kommer att bli ännu värre framöver. Om ingenting görs åt den globala

   miljöförstöringen så har tiden runnit ifrån oss.

- Och detta har med våra samhällsstrukturer att göra?

- Ja i allra högsta grad. Det är maktens män som har försatt oss i denna situation och det är

   maktens män som fortsättningsvis smutsar ner miljön för oss alla. Därför så ser det

   mycket dystert ut inför framtiden. Som jag hela tiden återkommer till så är den högsta

   prioriteringen för dom stora kapitalägarna att få det egna kapitalet att förränta sig, allt

   annat får en underordnad betydelse. Således innebär det en låg prioritering  att investera

   kapital i miljövänliga projekt. Det är liksom inbyggt i strukturen att kapitalet enbart ser

   kortsiktigt på sitt agerande. Utgifter för att långsiktigt arbeta för våra samhällens bästa

   strider mot allt det som maktens män hitills har arbetat med under människans historia.

   Så varför skulle kapitalets ägare, alltså våra samhällens verkliga makthavare ändra sig

   just nu? Det är av denna anledning som det måste till en rättvis och därmed jämlik

   samhällsstruktur.

- Men du, när det gäller klimatfrågan så måste världens länder, enligt dig, agera nu. Man

   måste alltså agera innan strukturen förändras, hur skall det gå till?

- Ja det kan man verkligen fråga sig om det är möjligt. Klimatfrågan har blivit ett akut

   problem, det är så bråttom och vi har, så att säga, inte tid att vänta på att dom

   strukturella frågorna skall få en lösning. Politiker världen över skall alltså förmås att gå

   emot kapitalets kortsiktiga ekonomiska motiv. Vem tror att ett sådant agerande kan

   genomföras i praktiken? Hur skall det i praktiken vara möjligt att stoppa kapitalet, som ju

   är våra samhällens verkliga makthavare, från att fortsätta med att släppa ut alltför höga

   doser av miljöfarligt avfall? Globalt sett så kommer inte detta att kunna lösas.

- Då är det bara att invänta katastrofen då?

- Klimatkatastrofen är redan här, miljoner människor drabbas dagligen. Men dessa är ju

   fattiga och har därför inget värde i kapitalets ögon. Annat blir det om dom stora

   ekonomiska centra hamnar i katastrofens nålsöga, då kommer paniken att sprida sig

   snabbt. Först då kan möjligtvis verkliga åtgärder sättas in för att möta klimatkatastrofen.

- Så du ser ingen lösning på den här akuta frågan?

- Nej i praktiken så kommer ingenting avgörande att hända nu. Och det främsta skälet till

   detta är att ingen verkar förstå vad grundorsaken är till att klimatkatastrofen har

   uppstått. När vi förstår orsaken till den då har vi också möjligheten att bekämpa den på

   ett riktigt sätt. Men att politikerna skulle förneka sina egna samhällens strukturer är ju,

   som jag har sagt tidigare, en orimlighet. Man kan säga att våra politiska makthavare har

   bundit fast sig själva och tyvärr så kan dom inte ta sig ur den här knuten av egen kraft.

- Och att dom verkliga maktmänniskorna i våra samhällen, alltså dom stora kapitalägarna,

   skulle förstå problematiken är helt uteslutet?

- Ja visst. Det är ju att begära att dom skall gå emot sitt eget tänkande. Däremot tycker jag

   det är förvånande att ingen, så att säga, oberoende verkar komma fram till slutsatsen att

   allt elände, alltså inte bara klimatkatastrofen, beror på den strukturella orättvisan i våra

   samhällen. Alla här så ser vi ju att livet ser ut så här i våra samhällen. Men det verkar som

   om ingen kommer sig för att ställa frågan, varför ser livet ut så här? Förbiser skribenter,

   författare och så kallade samhällsvetare medvetet att ställa den här frågan eller är man

   rent av omedveten om att frågeställningen kan ställas? Är man omedveten om att våra

   samhällsstrukturer kan se annorlunda ut?

- Vi är tillbaka i den här frågan som vi har talat om tidigare.

- Ja jag är medveten om det. Men frågan måste komma upp hela tiden. När vi nu har talat

   om klimatkatastrofen så verkar ju alla enade om att nu är tiden inne för att

   ta itu med samhällenas miljöfarliga utsläpp. Nu skall vi sätta upp regler för hur mycket

   som får släppas ut, säger man. Men det går inte att sätta upp regler om man inte först

   tar reda på varför miljöproblemen har uppstått. Problem går inte att lösa om man inte

   först tar reda på orsaken till problemet. Vad hjälper det att sätta upp regler och mål om

   kapitalet kan ta sig förbi dessa regler och mål? Kapitalet tar ju sig alltid förbi dessa

   hinder, det är ju bevisat många gånger om. Nej jag tror mer och mer på att så kallade

   samhällsvetare och andra så kallade experter är omedvetna om det faktum att det är våra

   strukturer som är grundorsaken till allt elände som vi tvingas leva under.

- Jag måste ställa frågan igen. Är det helt meningslöst att världens politiker försöker nå

   fram till en gemensam lösning i klimatfrågan?

- Nej, naturligtvis så är det bra att så många som möjligt inser att någonting måste göras

   nu. Men tänk själv, hur skall staternas politiker kunna påtvinga våra samhällens verkliga

   makthavare att dra ner på miljöutsläppen? Kapitalets ägare har inget intresse av att dra

   på sig en massa utgifter som dom inte får någon ekonomisk kompensation för. Sedan skall

   vi veta att allt det ologiska och orättvisa som patriarkatet har ställt till med under

   årtusendenas lopp nu verkligen kommer upp i dagsljuset.

- Vad menar du med, kommer upp i dagsljuset?

- Jo jag menar att vår ologiska struktur har fått härja fritt i tusentals år och det medför att

   vi nu ser följderna av denna ologik i form av klimatförändringar som nu kan hota hela

   mänskligheten. Det är naivt att tro att världens politiker skall kunna lösa den här krisen

   när dom inte ens ser den strukturella orsaken till det hela. Och som jag nämnt tidigare så

   har vår historiskt ologiska struktur satt sina spår i själva vårt sätt att tänka.

- Jo jag vet att du hela tiden återkommer till det här med tänkandet. Är det någonting

   ytterligare som du vill ha sagt?

- Ja det slår mig att experter inom alla möjliga områden när det gäller mänskliga kontakter,

   allt från det historiska perspektivet, över ekonomiska förhållanden till sociala

   förhållanden sällan eller aldrig formulerar frågan varför och vad beror det på. Varför och

   vad beror det på att världen ser ut som den gör? Varför och vad beror det på att vi lever

    i samhällen som fungerar så orättvist? Varför och vad beror det på att kvinnor och män,

    världen över, lever under så ojämlika förhållanden? Varför och vad beror det på att

    några förhållandevis få kapitalstarka män bestämmer villkoren för alla människor i våra

    samhällen? Ja man kan ställa hur många frågor som helst om varför och vad beror det på.

    Det som förvånar mig är att ingen ställer dessa frågor och därför är det heller ingen som

    tränger ner på djupet för att söka svaren.

- Som jag brukar säga, kan du ge mig exempel?

- Så kallade sakkunniga beskriver en konflikt mellan, låt oss säga, två stater på ett oftast

   utförligt sätt. Man försöker sätta sig in i bägge staternas argumentering och utifrån dessa

   argument finna en orsak till konflikten. Konflikten sägs därför bero på omtvistade

   gränsområden; etniska konflikter; ekonomiska konflikter; religiösa konflikter. För att nu

   nämna några tänkbara konfliktorsaker så som dom så kallade sakkunniga skulle uttrycka

   sig. Men jag menar att man måste söka djupare för att finna dom grundläggande

   orsakerna till att konflikter uppstår. Och varför måste man söka djupare? Jo helt enkelt

   därför att konflikter mellan stater, som i exemplet ovan, har för vana att upprepas och

   åter upprepas. Vilket naturligtvis beror på att det grundläggande problemet inte har

   blottlagts. Och som sagt inte heller dom så kallade sakkunniga inom området har lyckats

   gå till botten med konfliktens grundproblem. Ingen verkar alltså förstå grundproblemet

   och det är just denna brist på förståelse som jag blir förvånad över.

- Drar du någon slutsats av denna brist på förståelse?

- Ja jag drar faktiskt slutsatsen att inte ens den så kallade expertisen är medveten om dom

   grundläggande orsakerna till varför det uppstår konflikter inom och mellan samhällen.

   Själva orsaken till konflikten är inte, som man kan tro, till exempel omtvistade

   gränsområden eller en etnisk konflikt. Skall man söka grundorsaken till konflikter måste

   man gå på djupet i orsakskedjan.

- Och var hamnar man då?

- Jo då hamnar man i den patriarkala grundstrukturen, alltså att mannen har skapat den

   strukturella form som vi lever i. Det är först när vi förstår denna grundläggande orsak

   som vi har möjlighet att en gång för alla få slut på exempelvis konflikter mellan

   samhällen.

- Du menar att när inte ens expertisen är medveten om grundproblematiken då kan man

   heller inte begära att makteliten i våra samhällen skall kunna lösa problemen?

- Ja det är så jag menar.

- Du jag kom att tänka på någonting helt annat som vi inte har talat om och det är arbete.

   Dom flesta av oss arbetar kanske en tredjedel av dygnets timmar. Vad har du att säga om

   denna fråga?

- Ja om arbetet finns det ju hur mycket som helst att tala om. Det är som du säger att många

   av oss arbetar ungefär en tredjedel av dygnets timmar. Men sedan finns det mängder av

   människor som arbetar både mindre och mer än åtta timmar plus att det finns mängder

   av människor som inte arbetar alls, även om dom skulle vilja.

- Man kan ju tycka att alla som kan arbeta borde få möjlighet att arbeta. Borde inte våra

   samhällen tjäna på detta?

- Naturligtvis skulle våra samhällen tjäna på detta men eftersom det inte fungerar på detta

   sätt så beror det självfallet på någonting och vad beror det då på? Vi har talat om det

   tidigare och det är samma konstaterande som då, nämligen att vi lever i en maktstruktur

   och det är denna struktur som är orsaken till att arbetsfördelningen bland människorna

   är så ojämnt fördelad. Det låter konstigt men vi arbetar inte för våra samhällens

   utveckling, vi arbetar i första hand för att skapa en värdeökning för ägarna av kapitalet.

   Kapitalägarnas främsta prioritering är ju att försöka få en värdeökning av det kapital som

   dom investerar i exempelvis företag. Och dom som kan åstadkomma den här

   värdeökningen det är arbetarna i företagen.

- Jag vet inte om jag förstår det här med värdeökningen och sedan så måste du utveckla

   din åsikt att vi inte arbetar för samhällets utveckling, i första hand.

- Skall vi börja med uttalandet att vi inte i först hand arbetar för samhällets utveckling?

   Allra först så kan vi ju slå fast att vi söker arbeten för att vi skall kunna försörja oss. Eller

   hur? Vilka är det då som bestämmer vem av oss som skall arbeta på företagen? Jo det är

   ju självklart dom som är ägare av företagen som bestämmer vilka dom vill ha som

   arbetare åt sina företag. Man kan säga att företagsägarna investerar i arbetare och allt

   sådant som ingår i arbetsprocessen för att sedan kunna sälja den färdiga produkten eller

   tjänsten till ett pris som överstiger investeringskostnaden. Det är alltså inte samhällets

   utveckling som sätts i första rummet när kapitalägarna investerar i arbetare utan det är

   det egna kapitalets värdeökning som kommer i första hand. Som en bieffekt av detta

   faktum så kan även våra samhällen få en släng av sleven, om du förstår hur jag menar?

   Det är själva arbetsprocessen, i vilken arbetarna ingår, som skapar värdeökningen.

- Okey då, jag vet inte om jag blir så mycket klokare av den här utläggningen? Du säger att

   kapitalägarna investerar i arbetare. Dom ger oss alltså inte ett arbete, det heter ju

   arbetsgivare och arbetstagare.

- Ja det heter ju så men som så mycket annat i våra orättvisa strukturer så är även dom här

   uttrycken felaktiga och därmed vilseledande. Istället för arbetsgivare så skall det heta

   arbetsköpare för det är ju precis det som saken handlar om. Ägarna till företagen köper

   arbetare under en viss tid av dygnet och detta köp blir lönen för arbetarna. Man kan

   också säga att arbetarna säljer sina tjänster under en viss del av dygnet och för detta så

   betalar arbetsköparen en lön. Arbetsköpare och arbetssäljare är dom rätta uttrycken

   och dom talar om för oss vad det verkligen handlar om på arbetsmarknaden.

- Du det här med arbetslöshet hur skall man förstå det på bästa sätt?

- Jo enkelt uttryckt så kan man förklara det som så att när arbetsköparna inte har något

   behov av arbetskraft så köper man heller ingen arbetskraft. Kapitalägarna ser att

   investeringar i arbetsprocessen inte leder till en värdeökning av kapitalet, därför

   investeras det inte heller i arbetare. Istället så väljer man att avskeda arbetare. Många

   människor hamnar därför i arbetslöshet och många ungdomar kommer överhuvud taget

   aldrig in i det så kallade arbetslivet. Kapitalet har heller inget intresse av att korta ned

   arbetsdagen för att fler arbetare skall kunna ta sig in på arbetsmarknaden, vilket ju är en

   kostnadsfråga. Det är kapitalägarnas ekonomi det handlar om, ingenting annat.

- Så det blir det vi benämner det offentliga samhället som får ta hand om alla människor

   som inte tar sig in på den privata arbetsmarknaden?

- Exakt. Det vi benämner den offentliga delen av samhället blir den del som möjligtvis tar

   sig an dom arbetslösa. Du skall veta att i många samhällen så hamnar dom arbetslösa

   direkt på gatan, utan någon som helst hjälp från det offentliga.

- Du säger den offentliga delen av samhället. Skall man då kalla en annan del av samhället

   för den icke-offentliga delen?

- Ja den icke-offentliga delen kan vi lika gärna benämna för den slutna delen. Och vad

   kännetecknar då den slutna delen? Jo denna del är, det vi säger, den privata delen. Det

   som vi gör privat det anser vi att inte någon annan har att göra med. Vi har varit inne på

   det förut, men det tål att upprepas. Affärslivet med marknaden som våra samhällens nav

   ligger i händerna på, i huvudsak, privata intressen. Och som vi nyss sa så är dessa privata

   intressen därmed en sluten värld som inte öppnas för människorna i samhället. Vi lever

   alltså i en odemokratisk struktur när det fungerar på det här sättet.

- Odemokratiskt var ett nytt ord, förklara det.

- Vi kan ju börja med motsatsen till odemokratisk, nämligen demokratisk. Hur skall jag

   säga, demokrati står för alla människors lika värde. Alla skall ha rätten till yttrandefrihet,

   mötesfrihet, åsiktsfrihet, näringsfrihet o.s.v. Man kan säga att så länge man inte skadar

   andra människor så skall man ha frihet att kunna leva sitt liv som man vill.

- Det låter väl bra?

- Javisst låter det bra det är bara det att friheten att äga kapital i praktiken skadar

   människorna i samhället, som vi så ofta är inne på. Denna, i teorin, demokratiska frihet

   har i praktiken utvecklats till en sluten och odemokratisk del av samhället. Det måste ju

   betecknas som högst odemokratiskt att ett fåtal kapitalstarka människor bestämmer

   reglerna för hur marknaden skall fungera.

- Hur skall vi då se på det här med näringsfrihet?

- Näringsfrihet är naturligtvis bra och en förutsättning för att våra samhällen skall kunna

   utvecklas. Kreativa idéer som utmynnar i ett företagande vilket i sin tur utvecklar

   samhället är ju till enorm nytta. Samhället måste på alla sätt stötta sådant företagande.

   Men näringsfrihet får inte kopplas ihop med kapitalägande. Att en del människor skall

   äga kapital medan andra inte äger någonting är helt felaktigt. Det är inte bara felaktigt,

   det är högst orättvist och därmed odemokratiskt. Kapitalet skall ägas av människorna i

   samhället däremot så skall företagande startas och drivas av, det vi kallar, entreprenörer.

   Näringsfrihet är en demokratisk frihet men denna frihet får inte kopplas ihop med

   kapitalägande. Förstår du hur jag menar?

- Jodå, men om jag förstår dig rätt så sammankopplas näringsfrihet med kapitalägande,

   eller hur?

- Ja det gör ju det. I våra dagars samhällen så hör jag ingen som kan tänka sig att

   kapitalägandet kan kopplas bort från näringsfriheten, eller företagande som vi säger.

   Detta är ju en strukturell fråga och dessutom en av de grundläggande strukturella

   frågorna i våra samhällen. Jag hör aldrig någon politiker som vill diskutera ägandets roll

   i samhället och jag frågar mig varför det är på det viset? Kan det vara så att politiker tror

   att ett ifrågasättande av kapitalägandet är det samma som att ifrågasätta företagandet?

- Ja det kanske är så. Men det är väl ganska naturligt att tänka att företagande också leder

   till kapitalägande?

- Ja vi tänker ju så. Vi tänker exakt så som strukturen ser ut. Vi kopplar ihop företagande

   med kapitalägande beroende på att vi inte kan föreställa oss ett annat scenario. Och man

   kanske inte kan begära att politiker skall kunna tänka sig förbi våra strukturella ramar.

   Därför blir också politikerns viktigaste roll att vara springpojke åt kapitalet.

- Och jag som hela tiden har trott att politikers främsta uppgift bestod i att vara en röst åt

   folket. Varför skall vi välja politiker om inte deras främsta uppgift är att föra vår talan?

- Politiker arbetar med sådant som är, det vi säger, offentligt. Politiker arbetar inte med

   sådant som har med den privata ekonomin att göra. Eftersom i stort sett allt kapital i

   samhället är privatägt så betyder det att politiker inte kan besluta om hur detta kapital

   skall flöda i samhället. Bara den delen av ekonomin som är offentlig kan politiker besluta

   om. I stora drag handlar det om hur våra skattepengar skall handhas. Dessa skattepengar

   skall fördelas i den, som vi säger, offentliga sektorn. Men som du förstår så är dessa

   pengar en bråkdel av alla pengar som omsätts i våra samhällen. Dom stora pengarna i

   samhället sköts privat och ligger därmed utanför politikers beslutsområden.

- Det betyder att privatpersoner kan hantera kapitalet i samhället precis så som dom själva

   önskar.

- Vill dom sälja sina företag så gör dom det, utan att någon politiker kan göra något åt

   saken. Samma sak gäller om dom vill flytta sitt företag eller helt enkelt lägga ner det.

   Kapitalet ligger helt i händerna på privata intressen. Denna slutna värld är stängd för våra

   folkvalda. Politiker är alltså helt maktlösa inför dom stora avgörande ekonomiska

   besluten som tas i våra samhällen.

- Så en politiker kan i princip bara se på när dom stora ekonomiska besluten tas?

- Ja det är därför jag menar att vi faktiskt lever i odemokratiska samhällen. Sedan får vi inte

   glömma att politiker har bra betalt för sitt arbete.

- Skall dom inte ha det?

- Nja, jag tycker inte dom ska ha bättre betalt än en vanlig arbetare.

- Då kanske det inte finns någon som vill vara politiker om dom får så låga löner.

- Nu menar ju jag att dom lägsta lönerna måste öka markant i våra samhällen och att dom

   högsta lönerna måste sänkas lika markant. Att den nuvarande strukturella ordningen

   aldrig kommer att genomföra en sådan här omfördelning av lönekakan är jag fullt

   medveten om. Nåväl, det var ju det här med politikernas löner. Jo jag ville ha sagt att

   politikerlönen kan vara ett karriärmål i sig.

- Så du menar att det kan vara själva lönen i sig som kan locka människor till att bli

   politiker?

- Ja tror du inte att det skulle kunna vara fallet? Titta bara på alla korruptionsskandaler

   som politiker är inblandade i. Du tror väl inte att det är den ideologiska övertygelsen som

   driver en politiker att skaffa sig materiella och ekonomiska vinningar vid förhandlingar

   med kapitalet? Det är ju kapitalet som köper politiker för att kunna skörda vinster av

   politiska beslut. Politiker är inte dumma, dom vet att det finns pengar att tjäna i

   karriären. Med hög lön och med möjligheter att tjäna ytterligare så är politikerjobbet

   ett attraktivt jobb för människor.

- Vad gör då en politiker?

- Man kan säga att en politiker, kort och gott, administrerar samhället. Man fattar beslut

   som rör den offentliga delen av samhället. Det innebär att man låter den slutna delen

   av samhället sköta sig själv, utan politisk inblandning. Kapitalet och dess marknad

   bestämmer helt enkelt hur den strukturella utformningen av våra samhällen skall se ut.

   Men om detta har vi ju talat om tidigare.

- Du jag funderar på en sak här. När vi är väldigt missnöjda med politiker, som vi ju är

   dagligen. Och vi kräver allt som oftast deras avgång för vi tror att det skall bli bättre med

   några andra politiker. Så blir det ändå ingen skillnad. Eller när vi byter parti inför ett nytt

   val, så blir det inte häller där några avgörande skillnader. Borde vi därför inte förstå att

   det egentligen inte är någon mening med att rösta fram politiker?

-  Ja man kan tycka att vi borde förstå det. Och dom som verkligen förstår detta det är dom

    som befinner sig längst ner på den samhälleliga hierarkitrappan. Dom arbetslösa; dom

    utblottade och utslagna väljer oftast att inte gå och rösta. Det gör dom därför att dom är

    helt övertygade om att politiker, vilken färg dom än har, inte kan förändra samhället till

    det bättre. Vi ser ju att dom har helt rätt i denna iaktagelse. Dom som går och röstar

    framför allt det är dom som har det rätt hyfsat. Dom är helt inne på att våra samhällen

    inte kan se ut på ett annat sätt än vad som nu är fallet. Det tillhör liksom spelet att

    politiker är som dom är.

-  Jag tänker lite på dom människor som kräver politikers avgång i så kallade diktaturer.

    Resultatet blir alltså även det samma där. Nya politiker verkar inte kunna förbättra

    levnadsvilkoren.

-  Helt riktigt. Detta bevisar ju verkligen att det inte är samhällenas etablerade politiker

    som kan förändra levnadsvilkoren. Levnadsvilkoren är redan inbyggda i strukturen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 1 februari

Dagens "logiska" beslut leder till kollaps!

 

När vi nu kan påstå, menar jag, att det är bevisat att vi alla lever i orättvist uppbyggda samhällsstrukturer så kan vi därför komma fram till slutsatsen att makten aldrig i princip kan ta "rätta" beslut.

 

Att makten tror sig kunna ta "rätta" beslut beror, som vi vet, på att makten betraktar strukturen, som vi alla lever i, som "normal". Det handlar, som vi ser, om förhållningen till våra samhällens sätt att ta sig an maktens beslutsprocesser.

 

Maktens beslutsprocesser utgår, som vi alla bör förstå, från den rådande ordningen. Är då den rådande strukturella ordningen orättvis, vilket jag hävdar (men inte makten), så ser vi att dom "rätta" besluten omintetgörs. Politiken och ekonomin drivs då, enligt mig, åt helt fel riktning just beroende på den här orättvisa ordningen.

Att den politiska och ekonomiska makten har ett helt annat synsätt blir ju förståeligt när vi iakttar våra samhällens "utveckling". När vi betraktar vardagen, så som den nu ser ut.

 

Konsekvensen av den här motsatta synen - dels maktens syn och dels folkens syn - på våra samhällen leder naturligtvis till en allt tydligare polarisering. Bara genom att notera denna "allt tydligare polarisering" så får vi även här bevis för att någonting grundläggande har gått fel i den samhälleliga utvecklingen.

Men även detta "bevis" kan makten inte förstå och därmed så omöjliggörs i praktiken allt som kan leda till en minskad polarisering inom våra samhällen. Utvecklingen går därför obönhörligen åt fel håll. Den går mot kollaps. Denna utveckling kan, som sagt, inte förhindras av vare sig den politiska eller ekonomiska makten emedan det rådande ekonomiska systemet "tillåts" verka och växa utifrån en "normativ självklarhet".

Maktens ambitioner är ju, som vi vet, alltid ett aktivt stöd för ständig ekonomisk tillväxt. Men, som vi vet, så är den "ständiga ekonomiska tillväxten" en omöjlighet. Den är både rent teoretiskt och praktiskt sett en omöjlighet. Likväl så argumenterar såväl den ekonomiska som den politiska makten för denna "ständiga ekonomiska tillväxt". Resultatet av dessa ambitioner leder till grundläggande felbeslut som därmed påskyndar våra samhällens negativa utveckling.

 

Naturligtvis kan man påstå att makten tar logiska beslut. Man tar besluten utifrån den verklighet som råder. Man fattar sina beslut som baseras på vårt ekonomiska systems "nödvändiga drivkrafter". Så utifrån förvaltningen av systemet så är det "nödvändigt" med beslut som går systemets "ärenden". Från den här synvinkeln blir besluten logiska. Alltså tas logiska beslut som ändå leder till negativ utveckling. Förstår ni resonemanget?

 

Den stora frågan blir ju då: hur skall en nödvändig strukturförändring komma till stånd?

Som vi ser så är det uteslutet att makten kan genomföra denna nödvändiga förändring. Processen kan bara starta "nedifrån". Vilket betyder att det är den "vanliga enkla" människan i våra samhällen som är den enda som kan starta "processen". Det är du och jag tillsammans, bara vi, som har möjligheten att kunna "dra igång processen". Hur detta "igångdragande" praktiskt sett ser ut kan vi idag bara gissa oss till.

Att spekulera om denna sak, "igångdragandet",  kan vi självklart göra. Intressant i sig!

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng