ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för april 2017

tisdag 18 april

Inlägg 36: Lokal ekonomisk demokrati

 

Global social samvaro tillsammans med lokal ekonomisk demokrati! Hur får vi en sådan ekvation att gå ihop?

 

Vi har konstaterat att den globala kapitalistiska ordningen tillsammans med mer eller mindre social gränsdragning mellan människors samhällen - uppdelningen av världen i länder - leder till samhälleligt sönderfall och ovanpå det ekologisk kollaps. Alltså det tillstånd som vi har att förhålla oss till i vår tid. Denna negativa spiral måste, som vi ser, vändas diametralt för att vi ska ha en chans till såväl samhällelig som ekologisk jämvikt.

 

När nu lokal ekonomisk demokrati är den enda framkomliga vägen för våra samhällen då måste vi, som alltid, försöka sätta oss in i hur ett sådant ekonomiskt system fungerar. Att förklara detta systems funktionssätt kan inte nog understrykas så därför ger vi oss på denna fråga igen, förhoppningsvis från ytterligare en infallsvinkel, så att därmed frågan åskådliggörs än mer.

 

Den lokala ekonomiska demokratin kan enbart fungera som system där hela den samhälleliga demokratiska besluts- och ägandeformen över kapitalet görs rådande.

Man kan också säga att en demokratisk ekonomi saknar möjligheter att göras global, av den enkla anledningen att ett samhälles behov av välstånd bara kan uppnås med det lokala samhällets arbetsinsatser. Vi kan alltså inte exportera våra arbetsinsatser till ett annat samhälle i tron att detta skulle skapa välfärd för hela detta importerande samhälle. Samhällen kan enbart skapa egen välfärd med hjälp av sina egna arbetsinsatser. Att exportera och importera välfärd är således en omöjlighet. Det enda medlet i skapandet av välfärd är alltså samhällenas egen arbetskraft. Och för att detta ska kunna förverkligas så måste kapitalet vara samhällsägt. Denna slutsats måste ständigt kommuniceras ut eftersom den ekonomiska och politiska eliten hela tiden saluför kapitalismen som självklart odiskutabel.

 

Nuvarande export och import har som enda primära syfte att förränta kapitalet åt sina investerare som ju agerar utifrån ägandets privata intressen.

Vi måste åter poängtera att kapitalvärden är det samma som arbetsinsatser. Det är enbart mänskliga arbetsinsatser som kan skapa verkliga kapitalvärden. Spekulativa kapitalvärden kan omöjligen skapa välfärd för hela samhällen, i stället så "bidrar" dessa spekulationer till att samhällen utarmas och därmed sönderfaller.

Känner vi igen denna verklighet?

 

Om vi inser denna verklighet då bör vi kunna förstå att producerandet av nödvändiga konsumtions- och livsmedelsvaror samt egentligen allt vad skapandet av kapitalvärden för med sig skall produceras i lokalsamhället. I ett sådant ekonomiskt system flödar ekonomin genom samhället utifrån samhällets behov, i och med att själva kapitalet är samhällsägt. För att detta ekonomiska system skall kunna bli verklighet så måste vi åter igen poängtera den nödvändiga förutsättningen: att kapitalismen globalt sett hamnar i ett alltmer tilltagande sönderfall. En "frisk" kapitalism drar alltid till sig kapital, från när och fjärran, oavsett var detta kapital skapades och oavsett hur det gick till. Utifrån denna insikt så bör vi likaså förstå att det i praktiken blir omöjligt att införa ett demokratiskt ekonomiskt system parallellt med en "frisk" kapitalism. Kapitalismen har ju den "naturliga" drivkraften att alltid "jaga" rätt på kapital varhelst i samhället som det uppträder. Vi har ju lärt oss att denna drivkraft är själva meningen med det privata kapitalägandet. Som nu dessutom har nått vägs ände.

 

Kan vi alltså förstå att kapitalismen måste in i själva fasen där sönderfallet blir uppenbart, för i stort sett hela samhället, innan den demokratiska ekonomin "tillåts" ta över? Och det är i den fasen vi nu går in i. Alltså att delar av samhället blir medvetna om att kapitalismen nu har spelat ut sin roll - den klarar inte längre av att skapa ekonomisk tillväxt av "egen" kraft utan är nu tvungen att ta "hjälp" av offentliga medel plus konstlad - ej täckningsbar - kreditgivning för att kunna drivas vidare. Man kan också säga att kapitalismen lever vidare med en allt starkare beroendeställning av en spekulativ ekonomi. Detta starkare beroende gör att sönderfallet för våra samhällen blir alltmer våldsamt när ekonomiska kriser slår till.

 

Dagens ekonomiska globalisering är ett resultat av konkurrensen mellan det privatägda kapitalets ständigt primära överlevnadsbehov, vilket naturligtvis i slutändan för med sig att vissa överlever på andras bekostnad. En sådan ordning ger upphov till ständiga konflikter i såväl den globaliserade marknaden som det sociala livet mellan människor och deras samhällen. Denna nu rådande ordning har därför ingen framtid vilket framför allt beror just på vårt odemokratiska ekonomiska system.

Det är detta system som måste förändras i grunden!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 3 april

Inlägg 35: Strukturellt våld

 

Att ta till våld kräver vissa förutsättningar. Såväl krig, våldsamma konflikter och till det vardagliga våldet, har sina "spelregler". Maktens "redskap", våldet, förutsätter just en "ordning" - vår maktstrukturella ordning - som gäller, när denna "ordning" ifrågasätts.

 

När det gäller stora globala konflikter där dessa konflikter eskalerar och till sist inte finner en lösning - här måste vi känna till att strukturella konflikter i en kapitalistisk ekonomi aldrig går att lösa på grund av systemets inbyggda orättvisa - så väljer, så gott som alltid, den ekonomiskt starkare att ta till våld för att gå vinnande ur själva maktkonkurrensen. Vilket, som vi förstår, ju inte innebär en lösning av konflikten utan istället handlar det om ett fortsatt befästande av den ekonomiska makten i den globala ekonomiska konkurrensen.

 

Måste det då finnas en maktkonkurrens? Är själva förutsättningen för människans fortlevnad att samhällen måste ingå i en konkurrerande tillvaro för att kunna leva vidare? Måste alltså den globalt strukturerade ordningen vara utformad på det viset att inte bara människor och företag, som fria individer, ska konkurrera med varann utan också att hela samhällen måste stå i ett liknande förhållande?

Ja om vi ska tro på dagens globala verklighet så förhåller det sig så att hela samhällen står i konkurrerande förhållanden till varann. Och så vet vi också att förhållandena har sett ut under en mycket lång tidsperiod. Under denna långa tidsperiod så har det utspelats och fortsätter utspelas krig och mer eller mindre våldsamma konflikter både mellan samhällen och inom samhällen.

 

Man får intrycket att det är så här våra samhälleliga liv ska se ut. Att det är så här som "normativa" samhälleliga förhållanden ska byggas.

"Krig och våld har alltid existerat så därför kommer också krig och våld att fortsättningsvis leva vidare i framtiden."

 

Kan vi därav anta att ekonomisk makt är en grundläggande orsak till våld, med allt vad det innebär? När vi nu kommer fram till att kapitalismen som system representerar just ekonomisk makt och ytterst därmed även den totala samhälleliga makten då blir ju detta ett bevis för att vårt rådande maktsystem är den grundläggande orsaken till våldet.

 

Vad lär vi oss då av detta? Jo först och främst lär vi oss att så länge som vårt rådande ekonomiska system verkar, så länge kommer också våldet att verka. Våldet ska därmed förstås som en "normativ" strukturell byggsten för våra samhällen. Vi kan av den här slutsatsen dessutom påstå följande: Ingen kapitalism, inget våld!

 

Vi förstår dagens strukturella våld som avhängigt utifrån hur stora dom ekonomiska klyftorna är i våra samhällen. Ju större ekonomiska klyftor, ju större motsättningar i samhällen vilket då naturligtvis leder till ökande social oro där våldet tar allt större plats i våra samhälleliga liv.

 

Med "vi förstår" så avser jag den absoluta majoriteten av människorna i våra samhällen och i denna absoluta majoritet inräknas inte våra samhällens maktmänniskor, av förståeliga skäl. Den samhälleliga makten har annat att fundera över. Den är först och främst intresserad av sina egna, väl tilltagna, löner samt självklart ägandet av kapitalet. 

Att dom ekonomiska klyftorna i våra samhällen växer är just ingenting som ledande politiker vill ta tag i. Här hänvisas, som alltid, till marknaden att lösa dessa problem. Och därmed så förstår vi att en lösning inte kommer att nås.

 

Således så kommer våldet med all den mänskliga tragedi som vi dagligen upplever att fortsätta och denna dystra prognos kan inte förändras av den enkla anledningen att vi alla lever i en samhällelig strukturell uppbyggnad som bygger på att mänskliga förhållanden, ekonomiska och därmed sociala, ska vara orättvisa.

Den samhälleliga makten kan aldrig komma fram till denna slutsats, av förklarliga skäl, utan man agerar som vanligt med att tillskjuta medel för att rusta upp alla delar av den våldsapparat som man har till förfogande för att möta våldet, med våld. På så vis fortsätter naturligtvis våldet och våldet görs därigenom normaliserande i allt vad konfliktlösningar heter. Det är så det ser ut och det är så det fortsättningsvis kommer att se ut.

Det strukturella våldet kan enbart lösas med samhälleligt strukturella förändringar!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng