ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för maj 2018

lördag 5 maj

Inlägg 62: Penningpolitik

 

Penningpolitik utifrån det rådande etablerade resonemanget handlar om att finna en "balans" mellan samhället och vår kapitalistiska marknadsekonomi. Penningpolitiken bör alltså utformas, enligt rådande normer, på ett sådant sätt att ekonomiska konflikter minimeras, så långt det går.

 

Denna utformning låter ju naturligtvis helt förnuftig, men kom ihåg att det handlar om att förvalta den rådande marknadsekonomin, så bra det nu går utifrån den verklighet som vi alla lever i. Och här har vi tidigare konstaterat att den rådande marknadsekonomin inte kommer att kunna klara "leveransen" av välfärd och ekologisk hållbarhet, i synnerhet inte då vi betraktar världen globalt vilket vi måste göra.

 

Vi hör nu så kallade ekonomiska "experter" som varnar för vad som kommer att hända när vår rådande högkonjunktur snart kommer att ge vika för den annalkande lågkonjunkturen. Dessa "experter" pekar på det faktum att vi nu har en negativ styrränta i högkonjunktur och menar därför att räntan måste sänkas ytterligare - vilket ju är den rådande ordningen - när konjunkturen vänder nedåt. 

Vi får då en minusränta som än mer resulterar i att pengar på banken är rena förlustaffären. Detta kommer då att resultera i att vi alla vill tömma våra bankkonton mot kontanter. Det lönar sig alltså bättre att ha pengarna under kudden än att ha dom i banken.

Vad skapar denna effekt då för återverkningar? Jo det finansiella systemet kommer att sakna likvida medel och därmed uppstår en finansiell kris. Självklart så smittar denna kris av sig på övriga samhället. Kreditgivningen kommer, mer eller mindre, att kollapsa!

 

Det är bland annat dessa följdverkningar som en stor del av rådande ekonomiska "expertis" varnar för. Penningpolitiken kommer, så att säga, att milt sagt råka ut för obalans.

Kan då det rådande penningpolitiska agerandet stabilisera denna framtida utveckling? Nej den kan inte det.

Eftersom vi redan nu har en minusränta i det vi benämner högkonjunktur så har därmed det penningpolitiska utrymmet för ytterligare stimulering av ekonomin - i en kommande lågkonjunktur - i princip försvunnit. Alltså får detta till följd att investeringar i "produktiv" verksamhet avstannar och istället väljer kapitalets ägare att investera i improduktiva verksamheter, som spekulation med allt vad det innebär.

 

Vad drar vi för slutsatser av denna alltmer svårbemästrade penningpolitik? Jo vår destruktiva marknadsekonomi kommer att gå in i än värre kriser framöver och då i synnerhet när lågkonjunkturer tar vid. Penningpolitiken förlorar därmed inflytande över hur kapitalet bör agera.

Den vidare utvecklingen innebär då att kapitalet kommer att fjärma sig från penningpolitiska intressen för att istället fokusera på det som kapitalägande handlar om, nämligen att prioritera kapitalförräntningen.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng