ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» november 2018 (4)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för juli 2018

tisdag 24 juli

Frågor och svar: 2

 

"Kan ett samhälle fungera utan en ränteekonomi?"

 

En "ränteekonomi" är det ekonomiska system som vi nu befinner oss i, alltså vår kapitalistiska marknadsekonomi. Vårt rådande ekonomiska system har som högsta prioritet att förränta det privatägda kapitalet. Det kan göras på olika sätt och det vi kanske närmast tänker på angående "ränteekonomi" det är när kapitalets ägare begär in ränta på utlånade pengar. Mer pengar kommer alltså in till kapitalets ägare än vad som lånades ut.

En form av, det vi benämner, ekonomisk tillväxt har därmed uppstått. Hela vår kapitalistiska marknadsekonomi är uppbyggd utifrån denna "cirkulation" av pengar vars avsikt är att "skapa" ekonomisk tillväxt.

 

Kan då vårt samhälle funger på det här sättet? Vilket ju, som ni ser, blir den omvända frågeställningen mot vad som ställdes ovan. Och får vi ett svar på denna sistnämnda frågeställning så borde vi därför kunna besvara den första frågan.

 

Kanske en majoritet av oss skulle svara: "har det fungerat hittills så ska det väl fungera framöver".

Men vad är det då som "fungerar"?

Är det att vi här och nu, i vårt samhälle, påstår oss leva i ett så kallat välfärdssamhälle? Men varför lever då inte alla i vårt samhälle eller riktigare, varför lever inte alla oberoende av var dom lever runt om på jorden i en så kallad välfärd? Ja hur ska vi besvara frågorna? Ska vi enbart utgå ifrån vårt eget samhälle eller ska vi utgå ifrån en global syn på problematiken?

Här finns inget val, vi måste utgå ifrån en global syn på problematiken. Varför då, frågar någon? Jo om vi ställer samma frågeställning till någon som lever sitt liv "vid sidan av välfärden" så kommer denna person att hävda att "välfärden" inte innefattar "mig".

 

Men bara det faktum att miljarder människor lever sina liv "vid sidan av välfärden" säger ju att våra samhällen inte "fungerar" för alla. Eller kan vi tolka detta "faktum" på ett annat sätt? Och vi behöver heller inte "gå utanför" vårt eget samhälle för att inse att "välfärden" inte "nås" av alla. I vårt eget samhälle saknas tydligen "välfärden" för många.

 

Vad har då detta med "ränteekonomi" att göra? Jo "ränteekonomin" är uppbyggd på det viset att den som "redan har" ges möjligheter att få ännu mer. Alltså själva meningen med vår kapitalistiska marknadsekonomi, som har påpekats otaliga gånger. Och denna "ränteekonomi fungerar" - för den som "redan har" - så länge som den ekonomiska tillväxten fortgår. Den "fungerar" således inte när den ekonomiska tillväxten avstannar och, som sagt, den "fungerar" inte för den som "lever vid sidan om välfärden". 

 

Då blir självfallet följdfrågan: kommer den ekonomiska tillväxten att fortsätta eller kommer den att avstanna? Svaret blir: den ekonomiska tillväxten kommer att avstanna och den kommer också att gå "minus" i ett längre perspektiv.

 

Därmed har vi fått svaret på om "ränteekonomin"kan "fungera". Nej "ränteekonomin" kan inte "fungera" i ett framtida samhälle därför att denna form av ekonomi inte ser till samhällets bästa och i och med att den "fungerar" på det här viset, som vi ser idag, så är den skadlig för vårt samhälle.

Ska samhällen kunna "fungera" långsiktigt så måste det ske utan en "ränteekonomi".

Det är "ränteekonomin" som är med och framkallar den kollaps som vi nu ser utspelas i vårt rådande ekonomiska system.

 

Att tjäna pengar på pengar är ingenting annat än en legaliserad form av ekonomiskt bedrägeri.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 7 juli

Frågor och svar

 

Hur får vi välfärden på "fötter" igen? Varken skola, vård eller omsorg fungerar ju tillfredsställande. Hur kan det ha blivit så här och vad måste göras åt problemen?

 

Det dystra beskedet på den här problematiken är att det inte kommer att bli bättre och då kommer det naturligtvis istället, logiskt sett, att gå mot ännu sämre tider. Vi får alltså inte välfärden på "fötter" igen. Och vad beror då detta på? För att söka svaret på dessa frågor så måste vi analysera den bakomvarande utvecklingen för välfärden och därigenom söka komma till svar.

 

Vi konstaterar att välfärden genom åren har blivit mer och mer privatiserad. Välfärden har utvecklats från enbart offentlig verksamhet till att bli privatstyrd verksamhet. Genom skattemedel så läggs verksamheten ut på privatägd regi.

 

Men är det någon nackdel att ha det på detta vis? Ja att använda skattemedel till att driva privatägda "välfärdsföretag" skapar ett ekonomiskt vinstintresse därför att vi har att förhålla oss till en kapitalistisk marknadsekonomi. Skattemedel hamnar i en marknad där det handlar om att prioritera kapitalägandet, före allting annat inklusive "välfärden". På det här viset så försvinner skattemedel från offentliga åtaganden och hamnar istället hos privata kapitalägare där den rådande marknadens inneboende "regler" gäller.

 

Vi måste inse att vår kapitalistiska marknadsekonomi utvecklas på det här viset. Det ligger så att säga i sakens natur att vår rådande marknadsekonomi "infiltrerar", mer och mer, offentliga verksamheter. Här finns "säkra" intäkter att hämta, mycket mer "säkra" än om kapitalbehoven skulle kräva kreditåtgärder på en riskfylld marknad.

 

Hela den här utvecklingen speglar den rådande samhälleliga välfärdskrisen och den speglar även vår rådande marknadsekonomis kriser. Eftersom det är vår rådande marknadsekonomi som i princip sätter agendan för hur hela samhället ska "leva" så har vi nu nått det stadium när det offentliga gör allt som står i dess makt för att kunna hjälpa vår rådande marknadsekonomi att fortleva.

Det är så vi måste förstå den här negativa utvecklingen. Det är alltså en omöjlighet att kunna vända den här negativa spiralen eftersom vi har ett system som kräver allt mer av det offentliga, för att kunna leva vidare.

 

När det nu under rådande strukturella förhållanden därför är en omöjlighet att komma till rätta med välfärdsproblematiken så betyder det att den enda långsiktiga lösningen är att vi "arbetar" fram en marknadsekonomi som kan förändra den här dystra utvecklingen - alltså krävs det en demokratisk marknadsekonomi!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng