https://tidningensyre.se/2018/nummer-294/en-framtid-med-frihet-jamlikhet-och-syskonskap/
Birger Schlaug skriver i tidningen Syre nr. 294:
"Vi behöver en socialekologisk blandekonomi som inte är inriktad på arbetslinje, inte anammat idén om kapitalets frihet att gå på tillväxtjakt varhelst det vill, som inte är beroende av ekonomisk tillväxt för att överleva. En ekonomi som värnar den civila sektorn där vi inte är konsumenter eller producenter, utan bara människor.
En ny berättelse. Varför inte börja nu? I (naivt?) hopp om att sätta press på dem som nyss valts."
Allt detta låter naturligtvis helt riktigt! Ja vi behöver "en ny berättelse" och i denna nya berättelse måste vi sätta oss in i vad som gör att vår rådande marknadsekonomi inte "värnar den civila sektorn".
Schlaug för fram önskemål, i artikeln, som vi alla kan skriva under på och han pekar på avgörande när-historiska tidpunkter då våra visioner smulas sönder en efter en.
Men i artikeln saknas frågeställningen: Varför?
Visserligen skriver Schlaug: "Varför inte börja nu? I (naivt?) hopp om att sätta press på dem som nyss valts."
Men hur ska "en ny berättelse" kunna formuleras om vi inte känner till orsakerna varför det ser ut som det gör? Alltså att det handlar om: "kapitalets frihet att gå på tillväxtjakt varhelst det vill".
Schlaug skriver att "vi behöver en socialekologisk blandekonomi".
Kan detta vara svaret på: att vi behöver en ekonomi "som inte är beroende av ekonomisk tillväxt för att överleva"?
Blandekonomi brukar beskrivas som just en blandning av kapitalistisk marknadsekonomi och offentligt planerad ekonomi. Där i huvudsak den kapitalistiska marknadsekonomin bestämmer tillgången och efterfrågan på marknaden och där den planerade ekonomin kan sägas bestå av offentliga ekonomiska åtaganden. Man brukar därmed lite kortfattat beskriva vårt eget samhälle som blandekonomiskt.
Här, menar jag, kommer vi till den "svaga" punkten i "En ny berättelse" som Schlaug eftersträvar.
Vi måste inse att en kapitalistisk marknadsekonomi - som ju alltså är en del av det vi benämner blandekonomi - hela tiden eftersträvar en ökande ekonomisk tillväxt "för att överleva". Vilket då innebär att denna marknadsekonomi hela tiden växer på den offentliga ekonomins bekostnad, och denna inneboende process kan inte hejdas av vårt eget samhälles politiska maktorgan.
Den rådande marknadsekonomin är ju global och dess beslutsprocesser koncentreras därmed i denna globala marknad där dessa beslutsprocesser dessutom är överordnade våra politikers beslut. Det är här, på denna "svaga" punkt, som omställningsrörelsen/miljörörelsen inte förmår analysera sig fram till omöjligheten att Schlaugs "socialekologisk blandekonomi" ska kunna uppfylla de visioner som Schlaug och alla vi andra eftersträvar.
Denna bristande analys av våra samhällens strukturella uppbyggnad drabbar omställningsrörelser/partier hårt, särskilt när dessa partier gör sig politiskt ansvariga i vår rådande politiska och ekonomiska verklighet.
Hur vi än önskar oss en "socialekologisk blandekonomi som inte är inriktad på arbetslinje" så kan alltså inte vår rådande kapitalistiska marknadsekonomi förändra sina inneboende prioriteringar - som alltså handlar om ständig ekonomisk tillväxt och kapitalackumulation där "verktyget" bland annat finns i den allt hårdare konkurrensen.
Just den här "svaga" punkten - att inse omöjligheten av vår rådande marknadsekonomi/blandekonomi - gäller det för alla progressiva krafter att bli medvetna om när vi agerar utifrån "En ny berättelse".
Den enda framkomliga vägen att kunna förverkliga våra visioner går genom en övergång till en demokratisk marknadsekonomi som innebär att kapitalet (särskilt stora kapitaltillgångar) ägs av samhället (som bl.a. har hand om penningutgivning, finansiering av företag och "indrivning" av skatter) och att företagandet alltmer övergår till demokratiska företag som ägs av var och en av oss (dvs. i praktiken styrs av deras aktiva medlemmar).
Vi är alla entreprenörer, vi är alla företagare men alla stora inarbetade kapitalvärden måste förvaltas av samhället!
På samma sätt som politiker och ekonomer hela tiden förespråkar ekonomisk tillväxt som det enda "saliggörande" så vurmar dom likaså över konkurrensens nödvändighet. Inte så konstigt att dom gör det, kan vi tycka. Vi har ju ett ekonomiskt system som kräver dessa "nödvändigheter", för att kunna fungera.
Men dessa "nödvändigheter", för systemets överlevnad, är också samtidigt systemets fortsatta marsch mot ökande sönderfall. Hur går detta ihop?
Nej det går naturligtvis inte ihop. Systemet sönderfaller ju, mitt framför ögonen på oss. Och ändå "predikar" våra politiker och ekonomer om denna fortsatta strävan efter ekonomisk tillväxt och det ständiga påhejandet av konkurrensen.
Men vad är det då för fel med konkurrensen? Jo men eftersom vi har att förhålla oss till en kapitalistisk marknadsekonomi så leder konkurrensen till nödvändigheten att "växa". I annat fall stagnerar företagandet och därmed "hotas" kapitalaccumulationen vilket leder till utslagning på marknaden.
Vi är några medlemmar av Steg 3 som träffas regelbundet via nätet och vi har bland annat som målsättning att fördjupa debatten kring tillväxt, humanism och ekologism för att hitta lösningar som ger ett mer balanserat samhällssystem. Det vill säga ett samhälle med demokratiska delsystem som respekterar mänskliga rättigheter och människors lika värde och inte kräver ekonomisk tillväxt för att fungera, vilket på så sätt möjliggör en utveckling av vår politiska demokrati till att bli mera socialt och ekologiskt hållbar.
I olika fora vill vi fördjupa debatten och sprida våra texter med förhoppningen att dessa texter kan leda fram till ett ökande engagemang för att åstadkomma ett samhälle som är mer hållbart och i bättre balans tack vare nya modeller som inkluderar sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden.
Vi välkomnar skribenter som delar den här uppfattningen och som vill bidra till att debatten i samhället tar upp dessa grundläggande frågeställningar, som den etablerade politiken så gott som aldrig berör.
Vi som skriver, och debatterar med varandra utifrån dessa uppfattningar är för närvarande:
Bo Hagstedt
Bo Herlin
Henrik Lund
Jan Opöien
---------------
Nytt Samhällssystem
När hela den ekologiska balansen förändras och med den likaså även vår samhälleliga struktur leder till sönderfall, då beror denna negativa utveckling på någonting. Det finns naturligtvis orsaker till varför utvecklingen ser ut som den gör. Om detta - att det finns orsaker - är vi alla säkert mer eller mindre medvetna om. Men vad för slags orsaker det handlar om är vi däremot inte eniga i.
Att det handlar om mänskliga aktiviteter skriver vi nog alla under på.
Vad då för mänskliga aktiviteter? Jo naturligtvis beslutsprocesser i våra samhällen. Beslutsprocesser som tas av "ledande" människor runt om i våra samhällen. Vi benämner dessa kort och gott för makten.
När vi granskar makten så ser vi att denna makt agerar utifrån ett rådande samhälleligt "tillstånd". En strukturell utformning av hela "samhällskroppen". Man kan säga att makten agerar utifrån en förvaltande "position" till "samhällskroppen".
I vårt samhälle och för övrigt i de flesta samhällen på vår jord så agerar makten utifrån likartade "positioner". Jag menar alltså att våra "samhällskroppar" runt om i världen är strukturellt uppbyggda på liknande sätt. Av detta bör vi kunna dra slutsatsen att "samhällskroppen" är global, den ser i princip likadan ut var än vi befinner oss. Våra samhällen är alltså strukturellt uppbyggda utifrån ett likartat sätt.
Och hur ser då denna strukturella utformning ut? Jo vi benämner denna grundläggande utformning: en kapitalistisk marknadsekonomi. Hela "samhällskroppen" är uppbyggd utifrån den kapitalistiska marknadsekonomins förutsättningar.
Hur ser då dessa förutsättningar ut? Jo denna rådande marknadsekonomi vilar på grundpelaren att kapitalet - med allt vad det innebär - ägs privat.
En sådan strukturell uppbyggnad kräver likaså vissa bestämda "spelregler" för att kunna fungera. Ett privatägt kapitalägande innebär att marknadsekonomin "vilar" på konkurrens mellan dess ägare. Konkurrensen om det privatägda kapitalet leder i princip till förmågan att kunna överleva. Detta faktum har vi alla att förhålla oss till.
Prioriteringen i denna vår ekonomi handlar därför om att kapitalinvesteringar ska kunna förränta sig. Den som lyckas med detta överlever. Konkurrenter slås ut och kan inte överleva, såvida vi inte lever i ett samhälle där ett visst mått av socialt och ekonomiskt stöd kan ges. Vilket inte alls är fallet i en mängd samhällen.
Så här fungerar våra "samhällskroppar" världen över och det är denna ordning vi har att förhålla oss till. Utifrån denna ordning formas sedan en politisk förvaltning som har till uppgift att just förvalta denna rådande marknadsekonomi, på bästa tänkbara sätt.
Denna samhällsförvaltning kan gå till på olika sätt men om vi håller oss till vårt eget samhälle så upprätthålls denna förvaltning av, det vi benämner, demokratiska politiska beslut. Huruvida dessa beslut kan anses demokratiska kan naturligtvis diskuteras, men hur som helst så är det den politiska makten som har ansvaret över förvaltningen av den rådande samhälleliga strukturen.
Då vi nu granskar maktens politiska beslut så ska vi därför vara medvetna om att denna politiska makt har att förhålla sig till en kapitalistisk marknadsekonomi som kräver sina "spelregler", för att kunna fungera. Alltså måste - med betoning på måste - den politiska makten göra allt som står till buds för att hålla den rådande marknadsekonomins "spelregler" under armarna. I annat fall sönderfaller denna ekonomi och med den hela den samhälleliga strukturen.
Det bisarra med den här politiska förvaltningen av vår kapitalistiska marknadsekonomi det är att denna rådande marknadsekonomi ändå sönderfaller trots allt mer ökande ekonomiskt stöd från den politiska makten.
Om orsakerna till detta tas inte upp här utan kommer att redovisas i kommande texter.
Detta vårt globala samhällssystem visar nu upp sig med sin totala oförmåga att, med rådande politik och marknadsekonomi, kunna ta våra samhällen till social rättvisa och jämlikhet, samt den absolut nödvändiga ekologiska balansen. Det är med andra ord en omöjlighet att med rådande politik kunna skapa dessa ovanstående nödvändigheter när vi har ett ekonomiskt system som saknar förutsättningarna att förändra sig .
Vi kan därför konstatera att det är, som sagt, en omöjlighet med dagens maktpolitik som säger sig syfta till att åstadkomma ekologisk balans, rättvisa och jämlikhet samtidigt som vi har ett rådande marknadsekonomiskt system som kräver bland annat ekonomisk tillväxt - med allt vad det innebär - för att överhuvud taget kunna fungera. Denna ekvation går inte ihop.
Våra samhälleliga visioner kan därför omöjligen förverkligas med rådande samhällssystem.