ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» oktober 2020 (3)
» augusti 2020 (2)
» juli 2020 (5)
» juni 2020 (1)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (2)
» mars 2020 (3)
» februari 2020 (1)
» januari 2020 (1)
» december 2019 (2)
» november 2019 (2)
» oktober 2019 (2)
» augusti 2019 (2)
» juli 2019 (2)
» juni 2019 (1)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (3)
» mars 2019 (3)
» februari 2019 (2)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (4)
» november 2018 (7)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för juli 2020

onsdag 29 juli

Spekulationsekonomi - real ekonomi

 

Numera en återkommande fråga:

Varför går Börsen så bra när ekonomin i samhället går dåligt?

 

Först måste det påpekas att diverse 'ekonomiexperter' hävdar att orsaken finns att söka i 'öppningen' av våra samhällen. Att coronapandemin, så att säga, ses vara under kontroll och därmed väntas 'ljusare' tider igen. Enligt 'expertisen' så ska detta vara huvudanledningen till att Börsen stiger.

 

Nej jag menar att den här analysen är bristfällig. Jag menar att huvudanledningen till att Börsen går som 'tåget' beror på att de 'stora' investerarna i praktiken saknar alternativ till sina kapitalinvesteringar. Avkastningen på Börsen är långt större än vad en investering i den reala ekonomin kan erbjuda. Och att spara på banken är ju inte att räkna med. Nej som vi har redogjort tidigare så är avkastningen på tillgångsvärden - fastigheter; värdepapper; guld; konst - någonting helt annat än avkastningen i den reala ekonomin - tillverkning med allt vad det innebär.

 

Börsen har alltså i praktiken blivit en lekplats för kapitalstinna en spekulationsplats som naturligtvis lockar med sig 'vanligt' folk.

"Det är här du kan tjäna pengar!"

 

Man kan säga att i våra samhällen så har det på det här viset bildats två ekonomier. En real ekonomi och en spekulationsekonomi och den ekonomi som ger mest tillbaks för tillfället och framöver är den senare.

Men observera: bubblan kommer att spricka! Den är ju bara en bubbla som saknar reell anknytning till den reala ekonomin. Observera också att när bubblan spricker så drar den dessutom med sig den reala ekonomin i fallet.

Som sagt, Börsen lever sitt eget liv vid sidan om den reala ekonomin! Vilket är den huvudsakliga orsaken till börsuppgången respektive den reala ekonomins nedgång.

 

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 21 juli

Mediabranschen

 

Vi får inte glömma att även media styrs av rådande marknadsekonomi. Mediabranschen måste visa vinstsiffror i annat fall finns ingen framtid för branschen - i den här ekonomin. Vilket betyder att säljandet väger tyngst som i alla branscher. Om inte innehållet i media kan sälja då finns, så att säga, ingen anledning att publicera innehållet.

Varför publicera något som inte säljer? Att sälja är nämligen viktigare än att publicera, eller man kan säga: publicera vad som helst, bara det säljer! Det är denna verklighet som media har att rätta sig efter.

 

Kanske kan vi ana att någonting inte står riktigt rätt till här? Vad är det som inte står rätt till? Jo media väljer bort att publicera 'viktiga' frågor och beslut som tas i samhället på grund av att det finns för få köpare till dessa frågor och beslut.

Ni förstår mitt resonemang? De privatägda mediaföretagen kräver vinst, som alla andra företag. Alltså finns ingen anledning att publicera sådant som är olönsamt.

Hur kommer vi då tillrätta med den här problematiken? Det korta svaret blir: i rådande marknadsekonomi går det inte att komma till rätta med den här problematiken.

 

För att kunna uppnå högsta kvalitet, med allt vad det innebär, i den här branschen som i alla andra branscher så måste kravet på ekonomisk tillväxt upphöra. Och det kan bara uppnås i en marknadsekonomi som agerar utifrån demokratiska och rättvisa regler där prioriteringen, av 'naturliga' skäl, inte är ekonomisk tillväxt utan i stället medial kvalitet - som ju det 'sunda' samhället eftersträvar.

 

Missförstå mig inte här! Inte heller, det vi benämner, statlig inblandning i mediabranschen får förekomma - om vi nu inbillar oss att detta är rätt medicin. Vi ser vad statlig inblandning ställer till med, runt om i världen. Ett slags förmyndarskap som går ut på att kontrollera media så att inget 'ofördelaktigt' publiceras. Detta är ren och skär diktatur där staten går in och reglerar vad som får sägas respektive inte får sägas. Nej ett sådant samhälle står ivägen för allt vad demokrati innebär.

 

Vi alla är media, vi alla är företagare och vi alla publicerar och kommunicerar med varann. Endast på det viset får vi information och kunskap om vad som händer och sker i samhället.

Eventuellt kapitalöverskott i mediaföretagandet, som för övrigt i allt företagande, återgår till samhället och fördelas sedan efter demokratiska regler. Endast på så vis kommer kravet på ekonomisk tillväxt att upphöra i mediabranschen som i all annan verksamhet.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 11 juli

Långsiktig ekonomisk oförmåga

 

 

Exempel på vår marknadsekonomis oförmåga att kunna fungera långsiktigt: betrakta dagens coronakris och se hur marknadsekonomin slår mot handeln.

Exempelvis gränshandeln har byggts upp med tanke på att invånare på andra sidan gränsen ska komma över och spendera sina pengar på våra 'billigare' varor och produkter. Men när nu krisen har slagit till då har gränsen stängts och våra grannar tillåts inte att åka över. Handelskomplexen står därför tomma och resultatet blir förödande för de företag som har byggt sin verksamhet på att få hit människorna på den andra sidan gränsen. 

 

Vad visar detta exempel, när det gäller en av marknadsekonomins grundläggande svagheter? Jo systemfelet ligger i att ekonomin gör sig beroende av 'utomstående' för att 'gå runt'.

En hållbar ekonomisk struktur måste byggas utifrån sin lokala marknads behov. Det är människorna i det lokala samhället som bygger sin ekonomi och sin marknad utifrån de lokala behov som finns. Det är enbart utifrån dessa förutsättningar som en marknadsekonomi kan göras hållbar. 

I det här sammanhanget så ser vi dessutom vilket strukturellt fel det ligger i begreppet gränser. Varför ska människor på andra sidan gränsen leva under andra ekonomiska regler? Samma ekonomiska förutsättningar ska väl finnas oberoende av var man lever - även om förutsättningarna är strukturellt ohållbara? Eftersom det inte är så då kan vi konstatera att gränser är maktstrukturella konstruktioner, sedan lång tid tillbaks, som får sådana här följdverkningar som vi nu ser idag. 

 

"Vi är så exportberoende", hör man.

Hur kan det ha blivit så? Naturligtvis för att företagen tjänar pengar, vad annars? Detta risktagande - alltså risken att förlita sig på exporten som tillväxtmotor - är den 'naturliga' följden av vår rådande marknadsekonomi.

I vår globaliserade konkurrensutsatta ekonomi gäller det att kunna 'ta för sig', därav exportberoendet. Här ska vi också komma ihåg att exportberoendet idag är helt nödvändigt för att kunna överleva som företag. Det är inbyggt i vår kapitalistiska struktur att som företagare förhålla sig till denna rådande verklighet - vare sig man vill eller inte.

Men även detta exempel visar på vår marknadsekonomis svagheter. Även här gör sig systemet beroende av 'utomståendes' vilja att göra affärer. Och detta har fungerat under tillväxtens 'glada' dagar men det kommer inte att fungera länge till. En exportberoende marknad visar sin tydliga svaghet under kriser och konjunkturnedgångar. 

 

Man kan fråga sig: vem ska köpa våra exportprodukter om det är brist på kapital hos köparen?

I den värld som nu utspelar sig så kommer det att visa sig att exportberoendet leder till en återvändsgränd på grund av kapitalbrist - kapitalet används till annat  än att investeras i den reala ekonomin - vilket snabbt påskyndar den rådande marknadsekonomins kollaps.

 

På ett liknande sätt kommer naturligtvis även importen att drabbas. Importberoendet har slagit sönder och fortsätter att slå sönder lokalt företagande. Men även importberoendet - som ju bygger på billigare priser för slutkund - förutsätter låga produktionskostnader och dessa kostnader kan inte pressas ned i oändlighet vilket leder till att det till slut inte finns några pengar att tjäna. Kollapsen infinner sig även här.

 

Så åter igen måste vi upprepa vad som händer med kapitalismens strukturella uppbyggnad. Det strukturella kravet på ständig ekonomisk tillväxt för med sig en marknadsekonomi som till stora delar bygger på export och likaså import. Alltså för detta med sig ett allt snävare lokalt företagande. Denna utveckling blir allt känsligare för kriser - av vad slag det än handlar om - vilket medför att marknadsekonomin till slut inte förmår bära sin egen 'tyngd'.

 

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 7 juli

Vad är logik?

 

Hur tänker man logiskt? Handlar logiskt tänkande om att agera utifrån gällande 'regler' eller handlar det om att agera utifrån 'rättvisa' och 'jämlikhet'?

Ja detta är frågor som man kan fundera över. 


Vill man följa gällande 'regler' då bör man naturligtvis agera logiskt utifrån vad som händer och sker. Det handlar ju om att överleva inom gällande 'regelverk'. Att detta gällande/inneboende 'regelverk' varken är demokratiskt; rättvist eller jämlikt saknar så att säga betydelse i sammanhanget. Det logiska agerandet handlar om att agera utifrån vad 'regelverket' förväntar sig av dig. Handlar det exempelvis om att 'dra in' pengar så är det upp till dig att just 'dra in' pengar, i annat fall är risken mycket stor att du hamnar utanför systemet och därigenom blir en 'andra klassens' människa. Logiskt sett måste du därför inordna dig i systemet och se till att du 'drar in' pengar, så att du kan överleva. Denna logik gäller i vår rådande marknadsekonomi och den är lika för alla, såväl privatpersoner som företag. Alltså helt logiskt sett utifrån dagens verklighet.


Men hur ser då denna logik ut i ett lite längre perspektiv? Jo denna logik leder till ohållbarhet.

Alltså kan vi konstatera att logiken har vänt om till ologik. Logiken som handlar om att överleva leder i det lite längre perspektivet till ett ologiskt agerande eftersom såväl samhälle som ekonomin, som helhet, påskyndar en kollapsande utveckling. Logiken är inte längre logisk.


Kan vi utifrån dessa konstateranden påstå att logiskt handlande är beroende av hur hela samhällslivet är uppbyggt? Kan logiskt agerande både genomföras i strukturell orättvisa som i strukturell rättvisa?

Ja logik är tydligen beroende av hur våra samhällen är uppbyggda - strukturellt sett. Det som är logiskt för dig kan vara ologiskt för personen i det andra samhället. Logiskt agerande handlar då om att följa 'strömmen' även om den leder till kollaps.

Alltså är det logiskt att staten stöttar vår rådande marknadsekonomi på alla möjliga sätt för att hålla den 'flytande' och få den att kunna fortsätta skapa tillväxt, även om ett sådant agerande är ohållbart. Likaså är det logiskt att vi i vårt samhälle identifierar oss som 'nationella', där vi har gränsmarkeringar mot grannsamhällen även om dessa markeringar har uppkommit ur maktstrukturella ambitioner - maktstrukturella ambitioner som förorsakar krig och elände mellan grannsamhällen. Denna nationella logik är, som vi kanske ser, helt ohållbar och skulle istället vid strukturell rättvisa lett till omöjligheten av statsbildningar.


'Friheten' att äga kapital är helt enligt 'reglerna' och därmed logisk. Att denna 'frihet' är den grundläggande orsaken till att vår marknadsekonomi nu är inne i ett kollapsande förlopp är tydligen ingenting som etablissemanget noterar - att agera mot detta förlopp skulle då vara helt ologiskt. Och ändå så vore denna ologik logisk när vi betraktar förloppet i ett längre perspektiv.


Några funderingar kring logik!

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 4 juli

Bygga ett politiskt parti?

 

Hur bör ett politiskt parti byggas idag? Eller mera exakt - hur måste ett politiskt parti byggas idag?

 

Vi lever under helt andra förutsättningar idag än, för låt oss säga femtio år sedan. Okej, ingenting har strukturellt förändrats i grunden vad gäller den samhälleliga uppbyggnaden runt om i världen. Samma orättvisor finns nu som då men det är de rådande förutsättningarna för oss alla som har 'tillspetsats'.

Klimatets fortsatta utveckling känner vi idag till och denna utveckling kräver en helt annan politik, än den som vi nu lever under.

Vår rådande marknadsekonomi kommer inom en relativt kort tid att kollapsa - av kända orsaker - och detta faktum ställer helt andra krav på politiken än vad vi nu upplever.

Framför allt är det dessa två förändrade förutsättningar som ett 'partibygge' måste fokusera på.

Och som vi känner till så 'bekänner' sig alla så kallade etablerade partier till vår rådande marknadsekonomi, trots att den kommer att kollapsa framöver.

 

När det nu är vår rådande marknadsekonomi som är grundorsaken till både klimat- och ekonomikollapsens oundviklighet så betyder ju detta faktum att politiken måste ta avstånd från den nu rådande marknadsekonomin, vilket den inte gör. Man kan säga att politiken följer med 'skutan' ner i djupet. En sådan politik är naturligtvis dömd att misslyckas, vilket utifrån denna logiska utveckling egentligen säger sig självt. Alltså måste vi bygga en politik på en medveten förändring av de grundläggande orsakssamband som har skapat den kollapsartade utveckling som nu gäller.

Jag upprepar, dagens politiska partier är till synes helt omedvetna om dessa grundläggande orsakssamband så därför gör de allt för att understödja vår rådande marknadsekonomi, som helt klart 'sänker' våra samhällen och ännu värre ställer hela vår ekologiska 'plattform' på ända. Våra livsbetingelser är, med andra ord, hotade.

 

Ett partibygge måste alltså först och främst komma till insikt om att marknadsekonomin ska förändras diametralt. En ekonomi som i första hand måste förändras från att vara odemokratisk till att bli demokratisk, med allt vad detta betyder. 

 

Kan ett partibygge anta denna utmaning?

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng