ETT FELAKTIGT TÄNKANDE I EN FELAKTIG STRUKTUR

 

Kan vi förstå innebörden av att våra samhällen har fungerat orättvist, det vill säga felaktigt i tusentals år? Är vi medvetna om detta? Jag tvivlar på det.

Om våra samhällen har fungerat felaktigt i tusentals år varför skulle dom fungera rättvist idag? Nej, nej detta är en omöjlighet. Men du och jag tror att livet skall levas precis så som vi lever livet i våra samhällen, just nu. Vi anser att samhällsmaskineriet skall rulla på som det gör idag, detta betraktar vi som normalt och riktigt.

Där har vi fel. Vi skall inte tänka och agera som vi gör idag. Vi lever, som jag benämner det, felaktiga liv. Historien har bevisat för oss att våra samhällen har fungerat högst orättvist och ojämlikt, detta är bevisat. Mycket har förändrats från förr men själva strukturen är den samma. Strukturen idag är den samma som strukturen igår.

 

Detta måste bero på någonting, men vad?

 

 

 

 samhällsstrukturen.se

Jan Opöien

janopoien@hotmail.com

 

Arkiv

» augusti 2022 (1)
» juli 2022 (2)
» juni 2022 (2)
» maj 2022 (2)
» april 2022 (2)
» mars 2022 (2)
» februari 2022 (2)
» januari 2022 (2)
» december 2021 (2)
» november 2021 (2)
» oktober 2021 (2)
» augusti 2021 (2)
» juli 2021 (2)
» juni 2021 (2)
» maj 2021 (3)
» april 2021 (3)
» mars 2021 (3)
» februari 2021 (3)
» januari 2021 (2)
» december 2020 (2)
» november 2020 (2)
» oktober 2020 (3)
» augusti 2020 (2)
» juli 2020 (5)
» juni 2020 (1)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (2)
» mars 2020 (3)
» februari 2020 (1)
» januari 2020 (1)
» december 2019 (2)
» november 2019 (2)
» oktober 2019 (2)
» augusti 2019 (2)
» juli 2019 (2)
» juni 2019 (1)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (3)
» mars 2019 (3)
» februari 2019 (2)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (4)
» november 2018 (7)
» oktober 2018 (2)
» augusti 2018 (3)
» juli 2018 (2)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (1)
» mars 2018 (2)
» februari 2018 (2)
» januari 2018 (3)
» december 2017 (2)
» november 2017 (2)
» oktober 2017 (3)
» augusti 2017 (2)
» juli 2017 (2)
» juni 2017 (3)
» maj 2017 (2)
» april 2017 (2)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (3)
» december 2016 (2)
» november 2016 (2)
» oktober 2016 (1)
» augusti 2016 (1)
» juli 2016 (3)
» juni 2016 (5)
» maj 2016 (3)
» april 2016 (5)
» mars 2016 (5)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (3)
» december 2015 (4)
» november 2015 (5)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (4)
» juli 2015 (2)
» juni 2015 (5)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (5)
» mars 2015 (3)
» februari 2015 (2)
» januari 2015 (2)
» december 2014 (1)
» november 2014 (1)
» oktober 2014 (1)
» augusti 2014 (21)
» juli 2014 (13)
» juni 2014 (3)
» maj 2014 (4)
» april 2014 (4)
» mars 2014 (5)
» februari 2014 (4)
» januari 2014 (5)
» december 2013 (2)
» november 2013 (3)
» oktober 2013 (2)
» augusti 2013 (8)
» juli 2013 (1)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (1)
» april 2013 (5)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (8)
» januari 2013 (14)
» december 2012 (13)
» november 2012 (2)
» oktober 2012 (4)
» augusti 2012 (3)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (1)
» maj 2012 (5)
» april 2012 (4)
» mars 2012 (5)
» februari 2012 (1)
» januari 2012 (1)
» december 2011 (1)
» november 2011 (1)
» oktober 2011 (1)
» augusti 2011 (1)
» juli 2011 (1)
» juni 2011 (1)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (1)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (2)
» januari 2011 (1)
» december 2010 (1)
» november 2010 (1)
» oktober 2010 (1)
» augusti 2010 (1)
» juli 2010 (1)
» juni 2010 (2)
» maj 2010 (1)
» april 2010 (1)
» mars 2010 (3)
» februari 2010 (2)
» januari 2010 (3)
» december 2009 (1)
» november 2009 (1)
» oktober 2009 (2)
» augusti 2009 (2)
» juli 2009 (1)

Kategorier

visar: arkiv för juni 2022

onsdag 15 juni

Ränta och inflation!

 

Ränta och inflation! Det 'lokala' samhället styr sedan länge tillbaks inte längre över sin ekonomi. Världen har blivit ekonomiskt globaliserad, som vi känner till. Vilket innebär att när ekonomiskt ledande samhällen krisar så smittar detta av sig omgående i resten av världen. Det är så vår globala ekonomi fungerar och därmed så har vi 'lokalt' förlorat vår egen förmåga att hantera ekonomiska- och egentligen alla större samhälleliga problem.

 

'Nollräntepolitiken' vars egentliga funktion handlar om att stimulera konsumtionen får nu ge vika för ökade kostnader i produktionsledet - inflationen tar fart. De stora förlorarna blir naturligtvis låntagarna eftersom räntorna stiger.

Det är så här det ska fungera i vår kapitalistiska marknadsekonomi och det är också så det fungerar - alltså helt enligt plan, som man brukar säga. Men en marknadsekonomi måste inte fungera på det här sättet, utan en marknadsekonomi som är uppbyggd utifrån en demokratisk och lokal struktur behöver varken ränta eller inflation.

 

Räntans uppgift är ju, kort och gott, att tjäna pengar på pengar och inflation uppkommer för att ägaren/säljaren måste hålla uppe vinstmarginalen - helt enligt kapitalismens 'spelregler'.

För att kunna få till lite ordning och reda i 'finansvärlden' så måste, till att börja med, privatägd lånegivning upphöra - all lånegivning måste skötas genom offentligt ägande - och därmed så finns inte heller någon anledning att ha kvar räntan. Pengar kan inte öka i värde för en offentlig långivare eftersom låntagaren är offentligheten själv.

Att pengar idag ger långivaren en vinst på utlånat kapital är att betrakta som ren spekulation där långivaren tillägnar sig kapital på låntagarens bekostnad. Denna dagens ordning för med sig en destruktiv och ojämlik strukturell ordning, vilket inte bör vara så svårt att inse.

 

Inflationen då? Ökade kostnader för företagen gör självklart att konsumentpriserna stiger och i dagens privatägda globaliserade ekonomi så försöker riksbanker att dämpa konsumtionen med hjälp av räntevapnet och därmed bromsa inflationen. Men denna 'katt och råttalek' är, som sagt, normaliteten för vår rådande inflationsbekämpning och denna 'lek' hör inte hemma i en demokratisk ekonomi. I en nödvändig framtida demokratisk ekonomi kommer varken ränta eller inflation att vara några 'redskap' för våra samhällen, beroende på att marknadsekonomin är strukturellt uppbyggd på ett helt annat sätt. I en demokratisk ekonomi så kommer produktionen av samhällets livsnödvändigheter att ske i det konsumerade samhället - lokal produktion och konsumtion ger lokal ekonomi. Ränta och inflation kommer därmed att bli okända begrepp.

 

Inflation uppstår nu, som vi ser, i princip samtidigt runtom i världen. Varför är det så? Kan det bero på att världens alla samhällen har att förhålla sig till kapitalismens globala marknadsekonomi? Så är det naturligtvis. Inflation kan inte uppstå i en lokal ekonomi helt enkelt beroende på att det lokala samhället omgående kan balansera konsumtion och produktion vilket alltså inte kan göras i dagens marknadsekonomi.

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 3 juni

Välfärdens omöjlighet!

 

Systemets strukturella kriser går nu in i en än allvarligare nivå! Polariseringen tilltar överallt och inom alla samhälleliga områden. Vi ser det framför allt nu i krigets Ukraina och vi ser det i den ökande ojämlikheten världen över. Miljö- och klimatkrisen utvecklar sig snabbt till ett kollapsliknande tillstånd där det nu inte blir möjligt att vrida den destruktiva utvecklingen tillbaks till ett 'hanterbart' tillstånd. Livsmedelskrisen, globalt sett, fördjupas än mer vilket medför att fattigdom och död ökar dramatiskt.

 

Man kan ställa sig en mängd frågor om varför det är så illa ställt med den här destruktiva utvecklingen - vilket vi har gjort och naturligtvis fortsätter att göra - och vad den ger för följdverkningar.

Varför måste en mängd samhällen importera livsmedel? Förstår vi den frågan? Här har det alltså uppstått något fundamentalt 'sjukligt', eller hur?

Människor har bott i samhällen världen över i många tusen år och kunnat leva sina liv i sina samhällen, men nu i vår tid så är det brist på livsmedel i många av dessa samhällen. Hur har detta fundamentalt 'sjukliga' uppstått? Svaret handlar om kapitalets globalisering - fördelningen av kapitalet.

 

Förr producerade varje enskilt samhälle sitt eget livsmedel, så ser det inte ut idag, nu produceras livsförnödenheter ofta långt ifrån det konsumerande samhället. Vilket som vi vet beror på avkastningen av investerat kapital - producera där det är billigast och konsumera där det är dyrast. Alltså kapitalets globalisering!

Följden av denna 'sjukliga' utveckling blir då att fattigdomen breder ut sig på bekostnad av att rikedomen koncentreras. Så ser fördelningen av kapitalet ut! Vill vi ha det så? Självklart inte och i synnerhet inte när vi ser hur människorna har det i samhällen där dom har blivit berövade alla möjligheter att kunna försörja sig själva.

 

Frågan kommer upp: Vad ska politik handla om? Politik ska handla om hur samhället bör formas för att kunna erbjuda sina invånare välfärd, med allt vad detta innebär. Och detta skriver naturligtvis alla under på, vilket underminerar själva frågeställningen.

Jag menar så här: för att kunna erbjuda ett samhälles invånare välfärd så krävs grundläggande förutsättningar i form av bland annat jämlikhet, jämställdhet och därmed rättvisa, inom alla sektorer av samhället. Dessa självklarheter existerar inte i våra samhällen, som vi vet, så därmed går det heller inte att genomföra målsättningen som formulerades ovan. Vilket betyder att politikens ambitioner, när det gäller att erbjuda välfärd, inte kan förverkligas när de grundläggande förutsättningarna saknas.

 

En omformulering av den här problematiken: att arbeta för jämlikhet, jämställdhet och rättvisa ska vara självklarheter och överhuvud taget inte ens behöva diskuteras. Men så ser ju inte världen ut och eftersom den inte ser ut på detta självklara sätt - rättvisa och jämlikhet överallt - så går det inte att bygga samhällen med välfärd. Är detta en omöjlighet att förstå?

Publicerad i kategori Samhälle, politik Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng